Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Örebro läns miljömål?

Fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker och negativ för två. För övriga mål är utvecklingen neutral eller oklar.

Samhället behöver tydligare styras i en riktning som styr mot miljömålen och ett hållbart samhälle. Produktion och konsumtion behöver styras om till mer långlivade produkter som i högre grad är ekonomiskt lönsamma att reparera. Transporterna behöver i ökad grad ske utan klimat och hälsoskadliga utsläpp och livsmedlen bör produceras med hållbara metoder som i ökad grad gynnar Sveriges odlingslandskap och miljö.

Trenden i Örebro läns miljö och av det åtgärdsarbete som påverkar miljön i länet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker, neutral för fyra och negativ för två. För två mål är trenden oklar. Tre mål bedöms inte på länsnivå.

Utsläppen av försurande ämnen minskar i Europa och Sverige vilket påverkar försurningsmålet i positiv riktning. Omfattande restaureringsprojekt med offentliga medel innebär att trenden för Myllrande våtmarker fortfarande är positiv.

Begränsad klimatpåverkan

Utsläppen av växthusgaser minskar kontinuerligt i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Länet tar omhand och omsätter nya bidrag för energi och klimatåtgärder. Utsläppsminskningarna sker i alla sektorer utom transporter och arbetsmaskiner. Transportsektorn står nu för 43 procent av länets utsläpp. Tillväxt- och samhällsplaneringsarbetet behöver utvecklas för att skapa strukturer som bidrar till att klimatmålen uppnås.

Utsläppen från länets befolkning ur ett konsumtionsperspektiv, där även utlandsresor och utsläpp i andra länder från produktion av varor som importeras till länet räknas in, ökar dock.

Giftfri miljö

Ca hälften av länets kommuner arbetar med styrdokument för en giftfri skola och samverkansrådet för kemikaliefrågor har börjat sitt arbete. Region Örebro län är mycket aktiva i kemikaliearbetet och Örebro kommun har tagit fram strategier för giftfri kommun och miljöanpassat byggande. Det senare är viktigt mot bakgrund av att nybyggnadstakten är mycket hög i kommunen för närvarande.

Biologisk mångfald

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande vilket missgynnar den biologiska mångfalden. Nya styrmedel behövs för att flera av miljömålen ska nås. Länsstyrelsens nya uppdrag om handlingsplan för grön infrastruktur innebär att bättre kunskapsunderlag tas fram för naturvårdsarbetet och utgör en yta för ökat samarbete med de areella näringarna.

Lönsamheten inom jordbrukssektorn behöver öka på ett sätt som stimulerar till ökad användning av naturbetesmarker och ökad anläggning och hävd av våtmarker och småbiotoper. Anslutningen till miljöstöden är för låg. Det är av största vikt att ersättningsnivåerna inom miljöstöden höjs och att övriga stöd till jordbrukssektorn riktas mot ökad miljönytta. Den successiva minskningen av antalet nötdjur och småbrukare i länet är ett hot mot det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

På åtgärdssidan har flera värdefulla insatser skett det senaste året. Arbetet inom Life RECLAIM har fortsatt. Projektet pågår till och med juni 2018 och syftar till att restaurera Natura 2000-områdena Venakärret och Tysslingen.

I delar Venakärret har våtmarksslåtter utförts för tredje året i rad. Anordningar för områdets tillgänglighet för besökare är slutförda, bland annat har vi anlagt 500 meter spång samt plattform och rastplats.

I Tysslingen har slåtter utförts av tidigare restaurerade ytor på sammanlagt 53 ha. Slåttrat gräs har levererats till en kommunal biogasanläggning i Karlskoga. Åtgärder har gjorts för att underlätta åtkomsten till marker för beteshävd och slåtterhävd. Mer information finns på projektets hemsida.

Länsstyrelsen har fattat beslut jordbruksstöd till anläggande av en våtmark på två ha. Ytterligare två ansökningar som kan ge två ha är under beredning. Det finns ett visst intresse för rådgivning men det är bara i ett fåtal fall det leder till ett genomförande.

Något enstaka större skogsbolag arbetar med restaurering av våtmarker inom prioriterade områden på det egna markinnehavet. Behoven av ökad hävd av våtmarker i odlings- och skogslandskapen är fortfarande stora.

Enstaka ansökningar om markavvattningar prövas årligen av Länsstyrelsen. Prövningen är mycket restriktiv.

Det formella skyddet av våtmarker är i hög grad knutet till skogsmyrmosaiklandskap. Här pågår ett målinriktat skyddsarbete i länet. Myrskyddsplaneobjekt och våtmarker i våtmarksinventeringens klass 1 prioriteras. Under året har 18 reservatsbeslut tagits som delvis eller till stor del innefattar våtmarker på sammanlagt 1059 hektar. De överlägset största våtmarksarealerna ingår i reservaten Karamossen och Nittälven med sammanlagt 930 ha myrmark. För Nittälven planeras en omfattande restaurering av vattenfåran efter påverkan av flottningsrensning, vilket kommer skapa svämzoner och bidra till en mer naturlig vattenregim för de stora myrarna kring älvens nedre lopp. Förhandlingar med Sveaskog pågår om skydd av fyra större mossar i VMI klass 1-2 samt ett rikkärrskomplex.

Bevarandestatusen för länets våtmarker varierar troligtvis avsevärt. Det saknas kvalitetssäkrat underlag. Stora arealer i länets större och höglänta skogsområden antas ha god bevarandestatus medan till exempel de små arealerna rikkärr i skogslandskapet samt våtmarkerna i jordbrukslandskapet har dålig bevarandestatus, särskilt sett i ett historiskt perspektiv.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att miljömålet inte kommer att nås till år 2020. Trenden i miljön är dock fortsatt svagt positiv. Under de senaste åren har betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet.

Flera stora och mindre restaureringsprojekt pågår eller har avslutats de senaste åren och markåtkomst för betydelsefulla myrar har säkrats. Dessa positiva trender överväger sammantaget den negativa påverkan på särskilt de skogliga våtmarkerna som fortfarande finns.

Restaurering av viktiga och stora våtmarksobjekt i jordbrukslandskapet skapar förbättrade möjligheter för biologisk mångfald knuten till dessa miljöer. Ett ökande antal tranor, sångsvanar och gäss rastar i dessa våtmarksobjekt. I skogslandskapet har de senaste åren flera prioriterade rikkärr kunnat restaureras och flera större våtmarker har skyddats eller så har markåtkomst inför skydd genomförts.

Återskapande och restaurering av våtmarker sker förutom i Länsstyrelsens prioriterade objekt och i skyddade områden i liten skala i länet. Länsstyrelsen ser dock stora möjligheter och behov av att genom relativt enkla insatser restaurera gamla ingrepp för avledning av vatten i skogslandskapet. Någon form av styrmedel, exempelvis ett bidrag, för att stimulera detta skulle vara mycket värdefullt i arbetet för myllrande våtmarker.

Fortfarande finns dock problem med att våtmarker också skadas av bristande hänsyn från skogssektorn. Vid kalavverkningar mot större myrar sker dessa nära inpå eller med lämnande av endast smala kantzoner. Vi har därutöver de senaste åren sett ett ökat intresse från sektorn att avverka lågproducerande sumpskogar, ibland även innanför gränsen till biologiskt mycket värdefulla myrar. I anslutning till det har frågor om skyddsdikning återigen aktualiserats och om det är möjligt att genomföra sådan dikning utan bestående påverkan.

Befintliga styrmedel räcker inte heller för att säkerställa tillräcklig hänsyn inom infrastrukturplaneringen eller för att motverka de ökande problemen med terrängkörning i våtmarker. Länsstyrelsen saknar resurser för att arbeta förebyggande i tillsynen.

Anläggningstakten av nya våtmarker i odlingslandskapet behöver öka. Vår erfarenhet är att intresset generellt är lågt bland markägare för att på egen hand söka medel för och driva restaurerings- och anläggningsprojekt. Det behövs ett engagerat och drivet informations- och prioriteringsarbete från Länsstyrelsens sida vilket är tidskrävande. Ersättningsreglerna i det nya nu gällande landsbygdsprogrammet gynnar inte ett ökat initiativtagande från jordbrukssektorn.

Anslagsnivåerna för skötsel av skyddade områden är historiskt höga för närvarande men sett till behoven är de låga. Det innebär att kostnadskrävande åtgärder som restaureringar ofta är beroende av externa bidrag. Under 2017 och 2018 avslutas ett större restaureringsprojekt för våtmarker. Under 2018 kommer Länsstyrelsen att fokusera på reservatsskydd för några större våtmarksobjekt. Med nuvarande anslagsnivåer och avsaknad av bytesmark som betalningsmedel bedömer vi dock att det kommer att ta flera år att uppnå fullständigt skydd av myrskyddsplanens alla objekt.