Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Värmlands läns miljömål?

I Värmlands län bedöms delar av målet Grundvatten av god kvalitet vara möjligt att uppnå. De övriga målen bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel. För att nå målen krävs en ökad takt på åtgärdsarbetet, en ökad samverkan och effektiva styrmedel.

I Värmlands län ses ingen tydlig utveckling av miljötillståndet i 8 av de 11 miljökvalitetsmål som ska bedömas och den dominerande utvecklinsgtrenden är därmed neutral. Tre av målen bedöms ha en negativ utveckling – Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

Värmland är ett skogs- och glesbygdslän, ett uttag av biobränsle och skogsråvaror är gynnsamt för Begränsad klimatpåverkan. Samtidigt kan ett ökat uttag bidra till försurning, förlorad biologisk mångfald, näringsförluster, skador på våtmarker och ett begränsat friluftsliv. Balans och samförstånd mellan skogsnäringen och naturvärden är viktigt.

En stor del av länets vattendrag är påverkade av dammar, reglering och jordbruk. För vattenanknutna mål finns förväntningar på att åtgärdsprogrammen i vattenförvaltningen ska leda till en positiv utveckling i miljön.

Möjligheten att leva och verka på landsbygden är en förutsättning för Ett rikt odlingslandskap, som i sin tur är viktigt för bland annat biologisk mångfald och kulturmiljöer.

Länet har ett regionalt mål om Ett klimatneutralt Värmland 2030. Länets utsläpp av växthusgaser har totalt sett minskat de senaste 25 åren, vilket är positivt även för Frisk luft.

Det är viktigt att konstatera att det krävs allas engagemang och insatser av myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner för att nå resultat och uppnå målen. Mot den bakgrunden har ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen beslutats och fem regionala fokusområden har tagits fram tillsammans med lokala och regionala aktörer och ska genomföras 2018-2020. Åtgärdsprogrammet ska öka förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen och därmed förbättra miljötillståndet i länet.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Nedfallet av försurande ämnen har minskat, men marken är tömd på buffringskapacitet, vilket gör att återhämtning från försurning har avstannat. På vissa håll har det skett en försämring. Andelen försurade sjöar i Värmland ligger över medelvärdet i Sverige. Skogsbrukets andel av försurningspåverkan ökar. Mer än 80 procent av ytvattenförekomsterna når inte målet god ekologisk status.

Flottledsåterställning och förbättrad passagemöjlighet har under 2017 genomförts i Stampbäcken (målart: flodpärlmussla), i Bjurånaälven (målart: sjövandrande öring) och Mjögälven (målart: sjövandrande öring). En miljökonsekvensbeskrivning har skrivits inför ansökan om utrivning av Gretjärnsdammen i naturreservatet Öjenäsbäcken. Diskussioner och förberedelser inför anläggande av omlöp vid Åmot och Reinholdsfors kraftverk har pågått under året. För ett treårigt projekt, Två länder – én elv, har finansiering erhållits från EU. Målen är att öka lekbeståndet av lax, genomföra en återetablering av lax på norsk sida, inleda åtgärder för att bevara övriga skyddsvärda arter och livsmiljöer i och längs Klarälven, samt etablera en avsiktsförklaring på hög politisk nivå mellan Norge och Sverige, som säkrar en enhetlig, varaktig och gränsöverskridande förvaltningspraxis av älvresursen.

På grund av ett fynd av IPN-virus i Klarälven (Forshaga) har ingen transport av vildfödd lax och öring skett från fiskfällan i Forshaga till lekområdena uppströms Sysslebäck under 2017. Följaktligen kommer heller ingen naturlig produktion av Klarälvslax och vänervandrande klarälvsöring att ske under året.

Under 2017 hittades ett nytt bestånd av flodpärlmusslor i Åtjärnsbäcken uppströms de kända populationerna i Älgån och Mörtebäcken.  I Stampbäcken, Filipstads kommun, minskar beståndet.

För att förhindra spridning av kräftpest har drabbade bestånd utrotningsfiskats, och flodkräftor från dessa bestånd har skickats för odling för bevarande av genetisk variation.

Arbete pågår med tillsyn och prövning av dammar och kraftverk som saknar tillstånd. Länsstyrelsen har fått utökade resurser för denna verksamhet. Arbetet kommer också att fortsätta vad gäller kalkning samt prioritering av restaureringsåtgärder i vattenmiljön.

I samband med biotopvårdsåtgärder i Klamma älv, Bjurånaälven och Stampbäcken har man dokumenterat kulturhistoriska lämningar och diskuterat hur man kan tillgodose både natur- och kulturmiljön i vattendragen.

Cirka 40% av ytvattentäkterna saknar skyddsområde. Flera kommuner arbetar med skyddsföreskrifter som troligen beslutas kommande år.

I vattenrådens regi har Acksjödammen rivits ut i samarbete med dammens ägare Fortum. Vattenråd har genomfört ett LOVA-projekt i Bysjön, och skrivit en åtgärdsplan för Klammaälven, där flodkräftor har satts ut.

Analys och bedömning

Målet bedöms inte möjligt att nå med beslutade styrmedel och åtgärder, och det är svårt att se någon utvecklingsriktning. Åtgärdsbehovet är stort och det tar tid innan åtgärder ger effekter i miljön.

Fortsatt kalkning mot försurning och ytterligare reducering av utsläpp behövs. Skogsbruket behöver återföra aska och ta ökad hänsyn i övrigt. Förbättring av avloppsrening, rådgivning, miljöstöd och projekt för minskat näringsläckage från åkermark behöver fortsätta.

Det finns ca 900 registrerade dammbyggnader i länet. Restaureringsåtgärder har endast omfattat ett fåtal små sjöar och vattendrag. För att kunna genomföra restaureringar och miljöanpassningar som krävs för att uppnå kraven i vattendirektivet behövs effektivare lagstiftning.

Länet har två naturreservat med motiv att säkerställa limniska värden. Ett femtiotal biotopskyddsområden avser vattenmiljöer. 23 sjöar och 24 vattendrag är utpekade som Natura 2000-områden. Cirka 70 vattendrag och sjöar ingår i den nationella strategin för skyddsvärda natur- och fiskmiljöer. Av utpekade kulturmiljöer vid limniska miljöer är en del skyddade enligt kulturmiljölagen eller plan- och bygglagen.

Det finns behov av att återuppbygga stammarna av Vänervandrande lax och öring. I nuläget prioriteras åtgärder vid kraftverken för att få upp ett tillräckligt stort antal lekfiskar från Vänern till lekområdena samt för att få ner ett tillräckligt stort antal smolt och kelt till Vänern. 

Flera arter i nationella åtgärdsprogram har en svår hotbild. Strandsandjägaren är utrotningshotad i Klarälven på grund av vattenreglering, och de senaste årens perioder med höga sommarflöden. Ävjepilörten är känd från några få lokaler, och reproduktionen torde vara mycket svag på grund av vattenreglering.

En rapport kring kulturmiljöer och vattenförvaltning har framtagits i samarbete mellan elva länsstyrelser. Tack vare inventeringarna finns nu en större kunskap om kulturmiljövärden i vatten, och ett bättre underlag att använda när man ska göra avvägningar mellan vattenvård och kulturmiljövård.