Säker strålmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Säker strålmiljö

Når vi Värmlands läns miljömål?

I Värmlands län bedöms delar av målet Grundvatten av god kvalitet vara möjligt att uppnå. De övriga målen bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel. För att nå målen krävs en ökad takt på åtgärdsarbetet, en ökad samverkan och effektiva styrmedel.

I Värmlands län ses ingen tydlig utveckling av miljötillståndet i 8 av de 11 miljökvalitetsmål som ska bedömas och den dominerande utvecklinsgtrenden är därmed neutral. Tre av målen bedöms ha en negativ utveckling – Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

Värmland är ett skogs- och glesbygdslän, ett uttag av biobränsle och skogsråvaror är gynnsamt för Begränsad klimatpåverkan. Samtidigt kan ett ökat uttag bidra till försurning, förlorad biologisk mångfald, näringsförluster, skador på våtmarker och ett begränsat friluftsliv. Balans och samförstånd mellan skogsnäringen och naturvärden är viktigt.

En stor del av länets vattendrag är påverkade av dammar, reglering och jordbruk. För vattenanknutna mål finns förväntningar på att åtgärdsprogrammen i vattenförvaltningen ska leda till en positiv utveckling i miljön.

Möjligheten att leva och verka på landsbygden är en förutsättning för Ett rikt odlingslandskap, som i sin tur är viktigt för bland annat biologisk mångfald och kulturmiljöer.

Länet har ett regionalt mål om Ett klimatneutralt Värmland 2030. Länets utsläpp av växthusgaser har totalt sett minskat de senaste 25 åren, vilket är positivt även för Frisk luft.

Det är viktigt att konstatera att det krävs allas engagemang och insatser av myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner för att nå resultat och uppnå målen. Mot den bakgrunden har ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen beslutats och fem regionala fokusområden har tagits fram tillsammans med lokala och regionala aktörer och ska genomföras 2018-2020. Åtgärdsprogrammet ska öka förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen och därmed förbättra miljötillståndet i länet.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Säker strålmiljö

Resultat

Strålskyddsprinciper och radioaktiva ämnen

Ingen förändring av strålningsintensiteten i miljön har kunnat påvisas under det senaste året i länet. Bakgrundsstrålningen är fortsatt låg och stråldoserna till allmänheten, växter och djur bedöms inte innebära något miljö- eller hälsoproblem. Även stråldoserna från enskilda verksamheter bedöms som försumbara. 

Kommunerna har tillsynsansvar inom radon, men skyldigheterna för radonåtgärder varierar med bostadens upplåtelseform. För hyresrätt/bostadsrätt ska hyresvärden eller bostadsrättsföreningen se till att riktvärdet för radon i inomhusluften inte överskrids. För andra former av bostadsägande ansvarar den enskilda ägaren för att genomföra och bekosta en radonmätning samt en eventuell sanering.

UV-strålning

Antalet nya fall av elakartad hudcancer (malignt melanom) har länge ökat i Värmland, dock med en kraftig årlig variation. Antalet drabbade låg 2015 över riksgenomsnittet för både kvinnor och män. Även andra tumörer i huden, som ej är malignt melanom, bland annat skivepitelcancer ökar i antal i Värmland. Antalet drabbade låg 2015 över riksgenomsnittet.

Åtgärder på regional nivå

Som stöd till kommuner och andra som planerar utemiljöer för barn har Länsstyrelserna tillsammans med Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram broschyren ”Solskyddsfaktorer – sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn”.

Åtgärder på kommunal nivå

Strålsäkerhetsmyndigheten har uppmanat landets kommuner att inte erbjuda allmänheten solarier i kommunal regi. I Värmland har ett antal kommuner avvecklat sina solarier. Kommunerna har tillsynsansvar av solarier.

Karlstad kommun har utvecklat verktyget Skolgårdsvärde som utvärderar kvaliteten på utemiljöer vid skolor/ förskolor. I Skolgårdsvärde är skugga en av de parameterna som utvärderas.

Elektromagnetiska fält

Genom översiktsplanering och detaljplanering har kommunerna möjlighet att planera för minskad exponering av elektromagnetisk strålning.  Länsstyrelsen bevakar frågor som rör till exempel kraftledningar och master för mobiltelefoni i samband med översikts- och detaljplaner.

Nedmontering av det fasta telenätet fortsätter i länet, varvid beroendet av mobiltelefoni ökar. Mobiltelefoni innebär en ökad exponering för elektromagnetiska fält.

Analys

Bedömning av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet görs inte på regional nivå och den nationella uppföljningen bedöms som applicerbar på länet. Nationellt bedöms Säker strålmiljö vara nära att nås till 2020 med de styrmedel som är beslutade, om åtgärder effektiviseras för att minska exponeringen av UV-strålning och därmed antalet hudcancerfall. 

UV-strålning och hudcancer

Svenskarnas solvanor, och att fler åker på solsemester, är troligtvis de främsta anledningarna till att fler drabbas av hudcancer. Information och utbildning om riskerna med solning måste öka. Svårigheterna ligger i att det tar tid att förändra attityder och beteenden. Dessutom uppkommer skador från solning ofta flera år efter exponeringen varvid en beteendeförändring är svår att mäta.

Utbildningsinsatser för barn, och personer som arbetar med barn, är extra viktigt eftersom det är angeläget att grunda goda vanor tidigt i livet. Barn har också känsligare hud än vuxna.

Tydligare regler i plan- och bygglagstiftningen behövs om hur lekplatser och skolgårdar bör vara utformade. Detsamma gäller restriktioner för solarier. De viktigaste styrmedlen för att minska allmänhetens exponering av UV-stålning är information, utbildning samt allmänna råd och föreskrifter från Strålskyddsmyndigheten.

Strålskyddsprinciper och radioaktiva ämnen

Strålskyddsprinciper är svåra att beräkna. Exponeringen för joniserande strålning i arbetslivet ska begränsas men någon indikator för hur exponeringen förändras finns inte. Nationellt finns dock planer på att utveckla en indikator.

Elektromagnetiska fält och försiktighetsprincipen

Forskning visar att sannolikheten för hälsorisker vid exponering för låga nivåer av elektromagnetiska fält är försumbar. Trots detta finns en oro bland allmänheten och därför är uppdaterad information från myndigheterna viktig.

Skadliga hälsoeffekter vid exponering för elektromagnetiska fält kan inte helt uteslutas från magnetfält, till exempel vid kraftledningar och elektriska apparater, samt från radiovågor från mobiltelefoni. Strålsäkerhetsmyndigheten anser därför att försiktighetsprincipen bör tillämpas, det vill säga att onödig exponering bör undvikas. Exempel på åtgärder är att använda handsfree vid samtal i mobiltelefon och att ta hänsyn till elektromagnetiska fält vid planering av nya bostadsområden, vid dragning av ledningsgator och vid utplacering av master.

På regional nivå följs de rekommendationer och riktlinjer som tas fram på nationell nivå. Några ytterligare åtgärder behöver inte vidtas. Styrmedel för att nå en minskad exponering är försiktighetsprincipen, allmänna råd, Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer och föreskrifter, tillsynsvägledning och information.