Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Värmlands läns miljömål?

I Värmlands län bedöms delar av målet Grundvatten av god kvalitet vara möjligt att uppnå. De övriga målen bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel. För att nå målen krävs en ökad takt på åtgärdsarbetet, en ökad samverkan och effektiva styrmedel.

I Värmlands län ses ingen tydlig utveckling av miljötillståndet i 8 av de 11 miljökvalitetsmål som ska bedömas och den dominerande utvecklinsgtrenden är därmed neutral. Tre av målen bedöms ha en negativ utveckling – Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

Värmland är ett skogs- och glesbygdslän, ett uttag av biobränsle och skogsråvaror är gynnsamt för Begränsad klimatpåverkan. Samtidigt kan ett ökat uttag bidra till försurning, förlorad biologisk mångfald, näringsförluster, skador på våtmarker och ett begränsat friluftsliv. Balans och samförstånd mellan skogsnäringen och naturvärden är viktigt.

En stor del av länets vattendrag är påverkade av dammar, reglering och jordbruk. För vattenanknutna mål finns förväntningar på att åtgärdsprogrammen i vattenförvaltningen ska leda till en positiv utveckling i miljön.

Möjligheten att leva och verka på landsbygden är en förutsättning för Ett rikt odlingslandskap, som i sin tur är viktigt för bland annat biologisk mångfald och kulturmiljöer.

Länet har ett regionalt mål om Ett klimatneutralt Värmland 2030. Länets utsläpp av växthusgaser har totalt sett minskat de senaste 25 åren, vilket är positivt även för Frisk luft.

Det är viktigt att konstatera att det krävs allas engagemang och insatser av myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner för att nå resultat och uppnå målen. Mot den bakgrunden har ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen beslutats och fem regionala fokusområden har tagits fram tillsammans med lokala och regionala aktörer och ska genomföras 2018-2020. Åtgärdsprogrammet ska öka förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen och därmed förbättra miljötillståndet i länet.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Kemikalielagstiftningen innebär att kunskap om ämnens egenskaper och risker successivt tas fram. Dock finns ett stort antal kemiska ämnen där egenskaper och risker ännu inte har kartlagts. Dessa ämnen finns på marknaden och ingår i en uppsjö kemiska produkter, till exempel målarfärg, kläder och datorer. Informationen till allmänheten har blivit bättre men arbete återstår.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Den regionala miljöövervakningen av Vänern visar att förekomsten av stabila organiska ämnen och metaller inte förändrats nämnvärt sedan 1996. Dock har kadmiumhalten i abborre har minskat något och kvicksilverhalterna i gädda verkar vara på väg nedåt. I Vänern har det påträffats halter av dioxin och dioxinliknande ämnen i sik som är högre än EU:s gränsvärde för livsmedel som får saluföras. Som ett led i att försöka klargöra förekomsten av dioxin har yrkesfiskarna i Vänern tillsammans med IVL och SLU tagit fram ett egenkontrollprogram för kontroll av fisken, som nu är inne på sitt andra år.

Under 2015 startade Länsstyrelsen två program för undersökning av miljögifter i ytvatten och fisk för att komplettera ordinarie miljöövervakning. Avsikten är att undersöka fisk och ytvatten i ett antal utvalda sjöar i Värmland. Undersökningarna kommer att pågå till och med 2020.

Länsstyrelsens arbete med att kartlägga, undersöka och vid behov åtgärda förorenade områden fortskrider. Totalt har 3 600 potentiellt förorenade områden identifierats i länet, varav 394 har klassats i riskklass 1 eller 2 (mycket stor eller stor risk för människa och miljö). Åtgärder genomförs vid cirka 10 förorenade områden per år. De flesta avser sanering inför ändrad markanvändning, från industri till bostäder, eller i samband med annan exploatering.

Åtgärder på kommunal nivå

Kommunernas arbete med giftfria förskolor fortgår. Ett kemikalienätverk startades 2014, med kommunerna, Karlstads universitet, Landstinget i Värmland och Länsstyrelsen.  Flera av de värmländska kommunerna ingår i det nationella kommunnätverket Giftfri vardag, som har startats av Kemikalieinspektionen och Sveriges Kommuner och Landsting.

Ett antal strategiska dokument, såsom kemikalieplaner, policy mot hormonstörande ämnen och andra hälsoskadliga ämnen, har tagits fram av några kommuner. Flera kommuner har även lagt ut information på hemsidan om en hur man kan få en mer giftfri vardag.

Övriga åtgärder

SELMA-studien vid Karlstads Universitet har under året gått in i fas två. Syfte är att undersöka om exponering för hormonstörande ämnen under graviditeten kan påverka barnets hälsoutveckling. Under fas två har de nu sjuåriga barnen bjudits in för hälsoundersökningar.

Landstinget Värmland ställer fortlöpande krav i upphandlingar i syfte att undvika farliga kemikalier. Under året har en diskussion med allmänmedicin pågått om att byta ut vissa leksaker i väntrummen samt de leksaker som används vid BVC-kontroller.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att vara möjligt att nå till 2020 med beslutade styrmedel och åtgärder. Sammantaget bedöms utvecklingstrenden i miljön som negativ.

Antalet nya kemikalier ökar snabbt liksom kemikalieanvändningen. Ökad konsumtion leder till ökad spridning av farliga ämnen. Dessa sprids långa sträckor via vatten och luft eller via produkter och varor och kan påverka människor och miljö under lång tid framöver. Långlivade och bioackumulerande ämnen från gamla utsläpp som dioxiner, kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel kommer även de att finnas kvar i förhöjda halter i mark, vattendrag och levande organismer under lång tid.

Mer resurser måste avsättas för att det ska vara möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålets preciseringar om förorenade områden. Det är mycket svårt att skapa förutsättningar för att nå preciseringarna om kunskap om kemiska ämnen, information om miljöfarliga ämnen, användningen av särskilt farliga ämnen samt exponering för kemiska ämnen.

I länet kan medvetenhet om farliga kemikalier och hanteringen av dessa förbättras genom en god tillsyn av industrier. Information och rådgivning till areella näringar och till allmänheten behöver öka.

Att allt fler kommuner arbetar aktivt med förebyggande kemikaliefrågor, till exempel giftfri förskola och att ställa kemikaliekrav i upphandling av produkter, är en positiv utveckling.

För varor och produkter är internationell och nationell reglering viktig. Det regionala arbetet fokuserar på direkt exponering på människa och miljö.

För ämnen som tidigare har spridits i miljön kan halterna avklinga i långsam takt. Det gäller till exempel kända miljögifter såsom PCB, dioxiner, kvicksilver och kadmium.

Finansieringen av arbetet med förorenade områden sker delvis med statliga bidrag. Behovet av medel för att finansiera undersökningar är större än dagens indelning. Ofta behovs en delad finansiering mellan ansvarigt förtag och staten.

Det finns behov av fördjupade undersökningar och uppföljning med anledning av de förekomster av skadliga kemiska ämnen som upptäcks i miljöövervakningen. För de flesta farliga ämnen är dataunderlaget för litet för att man ska kunna se en tydlig utveckling i länet, om exponeringen ökar eller avtar. Därför kan det komma larmrapporter som ger en nulägesbild av risken för exponeringen, men som inte kan visa om problemen är minskar eller ökar.