Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Värmlands läns miljömål?

I Värmlands län bedöms delar av målet Grundvatten av god kvalitet vara möjligt att uppnå. De övriga målen bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel. För att nå målen krävs en ökad takt på åtgärdsarbetet, en ökad samverkan och effektiva styrmedel.

I Värmlands län ses ingen tydlig utveckling av miljötillståndet i 8 av de 11 miljökvalitetsmål som ska bedömas och den dominerande utvecklinsgtrenden är därmed neutral. Tre av målen bedöms ha en negativ utveckling – Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

Värmland är ett skogs- och glesbygdslän, ett uttag av biobränsle och skogsråvaror är gynnsamt för Begränsad klimatpåverkan. Samtidigt kan ett ökat uttag bidra till försurning, förlorad biologisk mångfald, näringsförluster, skador på våtmarker och ett begränsat friluftsliv. Balans och samförstånd mellan skogsnäringen och naturvärden är viktigt.

En stor del av länets vattendrag är påverkade av dammar, reglering och jordbruk. För vattenanknutna mål finns förväntningar på att åtgärdsprogrammen i vattenförvaltningen ska leda till en positiv utveckling i miljön.

Möjligheten att leva och verka på landsbygden är en förutsättning för Ett rikt odlingslandskap, som i sin tur är viktigt för bland annat biologisk mångfald och kulturmiljöer.

Länet har ett regionalt mål om Ett klimatneutralt Värmland 2030. Länets utsläpp av växthusgaser har totalt sett minskat de senaste 25 åren, vilket är positivt även för Frisk luft.

Det är viktigt att konstatera att det krävs allas engagemang och insatser av myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner för att nå resultat och uppnå målen. Mot den bakgrunden har ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen beslutats och fem regionala fokusområden har tagits fram tillsammans med lokala och regionala aktörer och ska genomföras 2018-2020. Åtgärdsprogrammet ska öka förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen och därmed förbättra miljötillståndet i länet.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

För att få kännedom om luftkvaliteten i länet mäts flera typer av luftföroreningar, på olika platser i både tätort och bakgrundsmiljö.

Mätningar som utförts visar att det är säkerställt att preciseringarna (riktvärdena för halterna av luftföroreningarna) avseende bensen (mätning i flera tätorter), bensoapyren (mätning i flera tätorter), partiklar PM10 (mätning i flera tätorter), kvävedioxid (mätning i flera tätorter) samt marknära ozon (bakgrundsmätningar) inte uppnås. För partiklar PM2,5 visar mätningar att preciseringen för miljökvalitetsmålet sannolikt uppnås (få mätningar). För övriga preciseringar saknas data för uppföljning.

Åtgärder på regional nivå

Länsstyrelsen verkar sammanhållande för Värmlands läns luftvårdsförbund, genom kunskapsspridning inom luftområdet samt som sekreterare. Värmlands läns luftvårdsförbund (där kommunerna, verksamhetsutövare, flera statliga myndigheter med flera ingår) mäter halten av luftföroreningar på landsbygden (bakgrundsmätningar) på platser där påverkan från exempelvis småskalig vedeldning inte förekommer. Resultatet från mätningarna har använts inom forskningen och har presenterats internationellt. Värmlands läns luftvårdsförbund anordnar också årliga seminarier kring aktuella luftkvalitets- och luftvårdsfrågor, som är öppna både för förbundets medlemmar och för allmänheten. Seminariernas syfte är att öka kunskapen och informationen kring luftvårdsfrågor generellt samt ge lokala exempel på åtgärder för en bättre luftkvalitet.

Åtgärder på kommunal nivå

Partiklar är den luftförorening som de värmländska tätorterna främst har problem med. I de kommuner som mäter luftkvalitet visar mätningarna att halten av främst partiklar (PM10) ligger fortsatt högt i vissa gaturum under delar av året. Flera överskridanden av miljökvalitetsnormen för PM10 har uppmätts, dock inte så många överskridanden att normen kan anses vara överträdd och kommunen därmed måste upprätta åtgärdsprogram. De senaste åren har också antalet mätningar utökats i de värmländska tätorterna. Ett av skälen till detta är att kommunerna gått samman i ett så kallat samverkansområde. Länsstyrelsen har också sökt och beviljats medel från Naturvårdsverket för att kunna bidra till fler mätningar.

Resultaten från tätortsmätningarna har bidragit till mer effektiv städning av gator inom vissa tätorter. Resultaten synliggörs och presenteras mer lättillgängligt genom att luftkvalitetsdata presenteras på hemsidor för respektive tätort. Detta medverkar till informationsspridning både gentemot allmänhet såsom beslutsfattare.

Analys och bedömning

Det är inte möjligt att nå Frisk luft till 2020 med beslutade styrmedel och åtgärder. Bedömningen grundar sig framför allt på halten av olika luftföroreningar i tätorterna samt frånvaron av effektiva styrmedel för att minska dessa halter. Inga nämnvärda förändringar har skett med miljötillståndet under 2016 och länets åtgärdsarbete har bedrivits i enlighet med föregående år. Sammantaget görs bedömningen att utvecklingsriktningen i miljön är neutral.  Bedömningen kvarstår från 2015.

Värmland är ett glesbygdslän med medelstora tätorter och mycket skog. Att länet endast har medelstora tätorter innebär att ansamlingen av luftföroreningar i till exempel gaturum är lägre än för exempelvis Stockholm, Göteborg och Malmö. Risk för höga halter av partiklar finns i de flesta tätorter under vårvintern på grund av vägbane- och dubbdäcksslitage. I tätorter där det finns risk för inversion under kalla vinterdagar, kan höga halter av partiklar och kolväten uppstå även på grund av småskalig vedeldning. I några orter med tung industri nära stadskärnan kan även utsläpp från dessa verksamheter påverka luftkvaliteten negativt.

Värmland mottar en mindre mängd föroreningar från kontinenten jämfört med sydligare och västligare delar av landet. Bedömningen om Värmland kommer att uppnå Frisk luft är därför gynnsammare än för landet som helhet. Åtgärder måste däremot vidtas inom främst vägtrafik och småskalig vedeldning, för att minska halterna av marknära ozon och partiklar. Exempel på åtgärder som kan minska halten av partiklar i tätorterna är effektivare utrustning för att sopa gator under vårvintern när halterna är som högst samt byte av vägbeläggning för att minska slitaget och därmed mängden vägslitagepartiklar. Åtgärder för att minska koldioxidutsläppen från fossila bränslen innebär också att halten av luftföroreningar i många fall minskar.

Det saknas incitament för att uppnå miljökvalitetsmålet, då lagstiftningen som reglerar luftföroreningar i tätorter (miljökvalitetsnormerna för utomhusluft) inte har som mål att uppnå preciseringarna för Frisk luft. Enligt lagstiftningen krävs endast åtgärder när luftkvaliteten kan anses oacceptabel ur ett hälsoperspektiv. För att uppnå Frisk luft i länet och Sverige krävs därför en skärpning av Luftkvalitetsdirektivet, som sedan inarbetas i svensk lagstiftning. Även lagstiftning som reglerar utsläpp av föroreningar kan behöva skärpas. Beslutsfattare skulle kunna ställa högre krav än vad lagstiftningen kräver, för att uppnå Frisk Luft i de Värmländska tätorterna.

Att ställa högre krav än vad lagstiftningen kräver har betydelse ur ett barn- och jämställdhetsperspektiv. Forskning på Karolinska institutet visar att barn som vuxit upp med höga luftföroreningshalter (men under miljökvalitetsnormerna för luft) får försämrad lungfunktion. Kvinnor åker mer kollektivt än män och är därmed förebilder vad gäller att minska transporterna på väg.