Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Värmlands läns miljömål?

I Värmlands län bedöms delar av målet Grundvatten av god kvalitet vara möjligt att uppnå. De övriga målen bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel. För att nå målen krävs en ökad takt på åtgärdsarbetet, en ökad samverkan och effektiva styrmedel.

I Värmlands län ses ingen tydlig utveckling av miljötillståndet i 8 av de 11 miljökvalitetsmål som ska bedömas och den dominerande utvecklinsgtrenden är därmed neutral. Tre av målen bedöms ha en negativ utveckling – Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

Värmland är ett skogs- och glesbygdslän, ett uttag av biobränsle och skogsråvaror är gynnsamt för Begränsad klimatpåverkan. Samtidigt kan ett ökat uttag bidra till försurning, förlorad biologisk mångfald, näringsförluster, skador på våtmarker och ett begränsat friluftsliv. Balans och samförstånd mellan skogsnäringen och naturvärden är viktigt.

En stor del av länets vattendrag är påverkade av dammar, reglering och jordbruk. För vattenanknutna mål finns förväntningar på att åtgärdsprogrammen i vattenförvaltningen ska leda till en positiv utveckling i miljön.

Möjligheten att leva och verka på landsbygden är en förutsättning för Ett rikt odlingslandskap, som i sin tur är viktigt för bland annat biologisk mångfald och kulturmiljöer.

Länet har ett regionalt mål om Ett klimatneutralt Värmland 2030. Länets utsläpp av växthusgaser har totalt sett minskat de senaste 25 åren, vilket är positivt även för Frisk luft.

Det är viktigt att konstatera att det krävs allas engagemang och insatser av myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner för att nå resultat och uppnå målen. Mot den bakgrunden har ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen beslutats och fem regionala fokusområden har tagits fram tillsammans med lokala och regionala aktörer och ska genomföras 2018-2020. Åtgärdsprogrammet ska öka förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen och därmed förbättra miljötillståndet i länet.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Åtgärder på regional nivå

För att långsiktigt skydda och sköta värdefulla naturområden är bildandet av naturreservat viktigt. Under 2016 beslutades om totalt 2 452 ha naturreservat i Värmland. Av dessa är 1 486 ha produktiv skogsmark och 734 ha vatten.

2013 startade EU-projektet Life Vänern, med huvudsyftet att åtgärda igenväxningen av Vänerskärgårdens fågelskär, betesmarker och strandängar. Fram tills hösten 2017 har 212 häckningslokaler röjts två gånger. Dessutom har ca 115 ha betesmarker, slåtterängar och strandängar restaurerats, ca 25 ha ljung- och gräsbränning genomförts, samt 14 boplattformar för fiskgjuse och havsörn byggts. På Harvelsön har cirka 2 ha naturvårdsbränning i skog genomförts. Projektet och dess resultat presenteras kontinuerligt på www.lifevanern.se. 

Fram till 2019 är Länsstyrelsen även partner i EU-projektet Life Taiga, med huvudsyftet att genomföra kontrollerade naturvårdsbränningar i skogsmark av typen västlig Taiga i 89 Natura 2000-områden runt om i Sverige. Hittills har cirka 90 ha bränts inom Natura 2000-områdena Västersjön, Brattforsheden och Brännan. Inom Länsstyrelsens arbete med Åtgärdsprogram för hotade arter har åtgärder genomförts för att gynna ett flertal arter. För att gynna den brandanpassade mosippan har nya mikrobränningar gjorts på flera platser, varefter frön såtts in. Det världsunika projektet med att flytta ägg av sandödla till nyskapade miljöer inom Brattforsheden har fortsatt. Resultatet hittills är mycket positivt, med en överraskande stor andel ungar som överlevt fram till könsmognad och lagt egna ägg.

Fortsatta kompensationsåtgärder har utförts i samband med ombyggnaden av E18 genom naturreservatet Sörmon, i form av skapande av stora sandkullar för att generera bomiljöer för ett flertal hotade sandmarksarter. 

Åtgärder på kommunal nivå

Kristinehamns kommun har tillsammans med Länsstyrelsen fortsatt skötselarbetet för den solälskande och i länet starkt hotade trumgräshoppan vid Gustavsvik, genom att slå och elda gräsmark. En markant ökning av antalet spelande hannar kunde noteras senare under sommaren.

Analys och bedömning

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är negativ.

Behov av ytterligare åtgärder 

Värmland har stora arealer produktionsskog och en betydande sågverks- och pappersindustri. Skogen är en viktig källa för rekreation och hyser ett myller av arter. Den ger goda förutsättningar till inkomster från turism. För att upprätthålla skogens ekosystemtjänster krävs att den brukas hållbart, det vill säga så att vi inte äventyrar några arters fortlevnad eller kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

Klarälven ger många ekosystemtjänster, bland annat vattenkraft, fiske och turism samt är livsmiljö för flera hotade arter. Vattenregleringen har skapat vandringshinder och i snitt mindre av naturligt säsongsregelbundna vattennivåväxlingar. Den senare förändringen har medfört att den förr öppna, breda strandzonen har vuxit igen i hög grad, med motsvarande minskning av öppna livsmiljöer för specialiserade strandarter. Ett förändrat klimat, med ökade regnmängder, ställer stora krav på att imitera så naturliga flöden som möjligt även i reglerade älvar. Med naturliga flöden avses en tydlig vårflod och att långa perioder av höga sommarflöden undviks. Klarälvens mest hotade art, strandsandjägaren, har överlevt på en enda sandrevel längs älven och risken för utdöende är mycket stor om man inte utför akuta åtgärder.

Mest angelägna insatserna

Ökad finansiering av åtgärder samt att verksamhetsutövare tar tillräcklig hänsyn är de viktigaste och mest effektiva styrmedlen för att nå miljökvalitetsmålet. 

Lagstiftningen behöver skärpas för att skogsbruket ska ta nödvändig hänsyn till hotade arter och naturtyper. Körskador och avverkning av nyckelbiotoper är de största problemen. Det krävs en god dialog mellan naturvården och skogsägare. Genom att utveckla den generella hänsynen vid avverkningar och anpassa den till området skulle sannolikt stora vinster kunna göras.

Det är viktigt att inom ramen för befintliga vattendomar arbeta mer med miljöanpassade flöden. Detta skulle minska skadorna på den biologiska mångfalden längs älvstränderna och är en nödvändig åtgärd om vi långsiktigt ska bevara strandsandjägare, backsvala och en rad andra hotade arter med sin livsmiljö längs Klarälven. En dialog om detta har inletts med berörda vattenkraftsföretag. I enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten är det angeläget att arbeta med miljöanpassning av villkoren för befintlig vattenkraft och att bästa möjliga teknik föreskrivs vid eventuell etablering av ny vattenkraft.