Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Värmlands läns miljömål?

I Värmlands län bedöms delar av målet Grundvatten av god kvalitet vara möjligt att uppnå. De övriga målen bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel. För att nå målen krävs en ökad takt på åtgärdsarbetet, en ökad samverkan och effektiva styrmedel.

I Värmlands län ses ingen tydlig utveckling av miljötillståndet i 8 av de 11 miljökvalitetsmål som ska bedömas och den dominerande utvecklinsgtrenden är därmed neutral. Tre av målen bedöms ha en negativ utveckling – Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

Värmland är ett skogs- och glesbygdslän, ett uttag av biobränsle och skogsråvaror är gynnsamt för Begränsad klimatpåverkan. Samtidigt kan ett ökat uttag bidra till försurning, förlorad biologisk mångfald, näringsförluster, skador på våtmarker och ett begränsat friluftsliv. Balans och samförstånd mellan skogsnäringen och naturvärden är viktigt.

En stor del av länets vattendrag är påverkade av dammar, reglering och jordbruk. För vattenanknutna mål finns förväntningar på att åtgärdsprogrammen i vattenförvaltningen ska leda till en positiv utveckling i miljön.

Möjligheten att leva och verka på landsbygden är en förutsättning för Ett rikt odlingslandskap, som i sin tur är viktigt för bland annat biologisk mångfald och kulturmiljöer.

Länet har ett regionalt mål om Ett klimatneutralt Värmland 2030. Länets utsläpp av växthusgaser har totalt sett minskat de senaste 25 åren, vilket är positivt även för Frisk luft.

Det är viktigt att konstatera att det krävs allas engagemang och insatser av myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner för att nå resultat och uppnå målen. Mot den bakgrunden har ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen beslutats och fem regionala fokusområden har tagits fram tillsammans med lokala och regionala aktörer och ska genomföras 2018-2020. Åtgärdsprogrammet ska öka förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen och därmed förbättra miljötillståndet i länet.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Förnyelsebar råvara från skogen som virke och biobränsle nyttjas intensivt. Negativ påverkan genom körskador, näringsförluster och försurning sker på både mark och vatten. Klimatförändringar kan göra att riskerna för skador ökar. Skogsstyrelsen arbetar med skogspolitisk dialog, skarpare tillsyn, kompetenshöjning och olika former av stöd.

Skogsmarkens egenskaper och processer

Skogsbrukets gemensamma miljöpolicy[1] om körskador på skogsmark har bidragit till bättre planering. Några företag har exempelvis infört markskoningsgarantier och metodstöd för att förhindra körskador. Bra barmarksplanering och hänsyn till rådande väderförhållanden är viktiga faktorer för att förbättra miljöhänsynen i skogsbruket.

Återföring av aska från skogsbränsle är ett sätt att motverka näringsförluster och försurning. 2016 återfördes skogsbränsleaska på 665 ha produktiv skogsmark. Biobränsleuttag har samtidigt gjorts på 2 287 ha.

Ekosystemtjänster

Några exempel på ekosystemtjänster från våra skogar är skogsråvara, biobränsle, bär, svamp, jakt, friluftsliv, rening av luft och vatten samt klimatreglering. För att många av ekosystemtjänsterna ska kunna fortsätta även i långt perspektiv krävs ett bevarande av den biologiska mångfalden.

5 år efter att ny älgförvaltning beslutades är ännu inte älgstammen i balans med fodertillgången. Detta påverkar den biologiska mångfalden negativt.

Grön infrastruktur

Avverkning av skyddsvärd skog och bristfällig miljöhänsyn bedöms utgöra det största hotet mot den biologiska mångfalden. Arbetet med bildande av naturreservat och biotopskyddsområden, samt tecknande av naturvårdsavtal fortgår för de mest värdefulla miljöerna. De statliga anslagen för ersättning till markägare har ökat 2016, men är fortfarande begränsade hos både Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Myndigheterna tvingas fortfarande neka markägare ersättning och skyddsvärda skogar går därmed förlorade. Under 2016 skyddades produktiv skogsmark via 1486 ha naturreservat, 53 ha biotopskydd och 59 ha naturvårdsavtal.

Statliga stöd till Nokås[2] och ädellövskogsbruk[3] bidrar till flera miljökvalitetsmål. Under 2016 har åtgärder utförts med dessa stöd på totalt 167 ha. Ett nytt stöd Skogens miljövärden[4] inom Landsbygdsprogrammet kan nu sökas.

Nya faktablad om målbilder[5] för god miljöhänsyn har i samverkan mellan Skogsstyrelsen och skogssektorn tagits fram inom projektet Dialog om miljöhänsyn. 

Bevarade kulturmiljövärden och friluftsliv

Målbilder (se ovan) finns även för hänsyn till kulturmiljöer och sociala värden. I målet för Levande skogar ingår att skogens kulturmiljövärden är bevarade, samt att skogens värden för friluftsliv värnas. Dessa värden är viktiga för hälsa, livskvalitet och välfärd.

Analys och bedömning

Skogsstyrelsen bedömer även i år att miljökvalitetsmålet inte kommer att nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Sammantaget bedöms utvecklingstrenden i miljön som neutral då både positiva och negativa trender i miljötillståndet märks.

En orsak är hittills otillräckliga statliga anslag för ersättning till markägare för långsiktigt skydd av skogsmark med höga naturvärden. Mer resurser för skydd av skog, kompetenshöjning i skogssektorn och ökad samverkan behövs. En fortsatt ökad tydlighet i skogspolitisk dialog kan också ge positiva effekter på miljön i skogen. 

Arbetet med ett nationellt skogsprogram[6] har fortsatt under 2017. Förhoppningen är att detta arbete ska bidra till ökad samsyn om skogens alla värden.

Ökade resurser för skyddsarbete

En viktig del för att nå måluppfyllelsen för Levande skogar är arbetet med skydd av skog. Resurserna för ersättning till markägare för att inrätta formellt skydd är trots ökning 2016 begränsade. Regeringens proposition om budget för 2018 innehåller mer pengar för formellt skydd, samt nytt anslag för skötsel av skyddad skog.

För att få bästa möjliga nytta av den formellt skyddade marken bör vi fortsätta arbeta efter ”Strategin för formellt skydd av skog i Värmland” tillsammans med åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) och frivilliga avsättningar. 

Markägare kan nu själva till Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen anmäla intresse[7] att formellt skydda sin skog med höga naturvärden. Detta ger möjlighet att tillvarata markägares kompetens och intresse för naturvård.

Länsstyrelsen ska, i samarbete med Skogsstyrelsen och andra berörda myndigheter och organisationer, utarbeta regionala handlingsplaner för grön infrastruktur[8]. Från hösten 2018 ska grön infrastruktur vara en naturlig del av planering och prioritering av insatser i olika samhällsprocesser. 

Ökad kompetens och samverkan

Användning av biobränsle och virke från skogen som en förnyelsebar resurs lyfts fram som viktiga delar i arbetet med att begränsa en framtida klimatförändring. Nya produkter baserade på skogsråvara är under utveckling. För att inte få negativa effekter på mark och vatten behövs det resurser för arbete med samverkan mellan myndigheter och skogssektorn och även kompetenshöjning. En förutsättning för att minska de negativa effekterna är också att skogsbruket följer den körskadepolicy och de målbilder för god miljöhänsyn som tagits fram.

En ökad kunskap och förståelse kring innebörden av sektorsansvaret i skogssektorn behövs. Hänsyn enligt de nya målbilderna vid alla skogliga åtgärder i samverkan med frivilliga avsättningar och formellt skyddande av områden är viktiga åtgärder. Hyggesfritt skogsbruk kan för vissa skogar vara ett sätt att kombinera brukande med bra miljöhänsyn. Allt för att skapa gynnsamma förhållanden där hotade arter kan sprida sig och fortleva i livskraftiga bestånd.