Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Värmlands läns miljömål?

I Värmlands län bedöms delar av målet Grundvatten av god kvalitet vara möjligt att uppnå. De övriga målen bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel. För att nå målen krävs en ökad takt på åtgärdsarbetet, en ökad samverkan och effektiva styrmedel.

I Värmlands län ses ingen tydlig utveckling av miljötillståndet i 8 av de 11 miljökvalitetsmål som ska bedömas och den dominerande utvecklinsgtrenden är därmed neutral. Tre av målen bedöms ha en negativ utveckling – Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

Värmland är ett skogs- och glesbygdslän, ett uttag av biobränsle och skogsråvaror är gynnsamt för Begränsad klimatpåverkan. Samtidigt kan ett ökat uttag bidra till försurning, förlorad biologisk mångfald, näringsförluster, skador på våtmarker och ett begränsat friluftsliv. Balans och samförstånd mellan skogsnäringen och naturvärden är viktigt.

En stor del av länets vattendrag är påverkade av dammar, reglering och jordbruk. För vattenanknutna mål finns förväntningar på att åtgärdsprogrammen i vattenförvaltningen ska leda till en positiv utveckling i miljön.

Möjligheten att leva och verka på landsbygden är en förutsättning för Ett rikt odlingslandskap, som i sin tur är viktigt för bland annat biologisk mångfald och kulturmiljöer.

Länet har ett regionalt mål om Ett klimatneutralt Värmland 2030. Länets utsläpp av växthusgaser har totalt sett minskat de senaste 25 åren, vilket är positivt även för Frisk luft.

Det är viktigt att konstatera att det krävs allas engagemang och insatser av myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner för att nå resultat och uppnå målen. Mot den bakgrunden har ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen beslutats och fem regionala fokusområden har tagits fram tillsammans med lokala och regionala aktörer och ska genomföras 2018-2020. Åtgärdsprogrammet ska öka förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen och därmed förbättra miljötillståndet i länet.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Många av länets våtmarker uppnår inte gynnsamt tillstånd vad avser arealer, strukturer, funktioner och typiska arter. Orsakerna är främst påverkan från olika former av avvattning, otillräcklig hänsyn inom skogsbruket, bristfällig planering inom skogsbruket och övergödning på grund av kvävenedfall. Även om många av länets våtmarker i jordbruksbygderna är negativt påverkade, eller torrlagda, så är mycket större våtmarksarealer påverkade av skogsbruket eftersom Värmland är ett skogslän.

Det sker en naturlig igenväxning av våtmarker, i första hand myrar med öppna mosseplan, där mossplanen växer igen med en vedartad vegetation (till exempel ljung, björk, tall). Igenväxningen kommer intensifieras genom kvävenedfall och störd hydrologi. Röjning av myrarna kommer att krävas för att bevara dess öppna struktur samt att man aktivt arbetar med att återställa den störda hydrologin.

Åtgärder på regional nivå

Genomförandet av myrskyddsplanen är viktigt för bevarandet av våtmarker. I länet är ca 5000 ha ”Skyddad” (27 % av myrskyddsplanens totalareal för länet). Därutöver ingår 9930 ha (54 %) i Natura 2000. Ytterligare 460 ha (2 %) har färdig markåtkomst, vilket är ett steg på vägen för att bli ”Skyddad”. För 11 av länets 31 myrskyddsplaneområden är skyddsåtgärderna klara([1]).  Arbetet med markåtkomst pågår för de flesta av de återstående våtmarkerna i myrskyddsplanen. Länet arbetar med att skydda ett flertal områden, däribland Munkmossarna, Västersjön samt Råda Stormosse.

I Landsbygdsprogrammet 2014-2020 är det möjligt att söka stöd för att anlägga och restaurera våtmarker i odlingslandskapet. Fokus på åtgärder för att förbättra vattenstatusen har ökat i det nya programmet. Ett antal ansökningar har inkommit.  

Analys och bedömning

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med beslutade styrmedel och åtgärder. Även om arealen våtmarker med ett långsiktigt skydd sakta ökar går det inte att se någon tydlig utvecklingstrend. Restaurering och nyskapande av våtmarker är tidskrävande och det tar oftast lång tid innan åtgärderna ger resultat på exempelvis artsammansättning och ekosystemtjänster.  

Resurserna och arbetstakten måste öka om miljökvalitetsmålet ska vara möjligt att nå. Det behövs förbättring av de styrmedel som finns och det behövs kompletterande styrmedel i form av ökade resurser och medel. Nya och/eller förändrade brukningsmetoder inom jord- och skogsbruk är att vänta i samband med ett förändrat klimat. Aktörer inom jord- och skogsbruk måste ta större hänsyn när åtgärder utförs i marker som angränsar till värdefulla våtmarker.

Det har skett en positiv utveckling när det gäller minskning av antalet anlagda skogsbilvägar på våtmarker, men det förekommer fortfarande körning över våtmarker. Användningen av mindre terrängfordon (typ fyrhjulingar) ökar, med körskador och avvattning som följd.  Ett förändrat klimat med kortare köldperioder kommer att göra det svårare att få till bra vintervägar över våtmarkerna. 

Måluppfyllelsen påverkas av äldre diken som har en avvattnande effekt med bland annat vegetationsförändringar som följd. Ökad nederbörd på grund av klimatförändringen kommer att medföra ett större behov av dikesrensning och skyddsdikning, vilket kan påverka våtmarkerna negativt.

En osäkerhet i bedömningen av måluppfyllelsen är effekten av övergödning genom det atmosfäriska kvävenedfallet.  Vid en ökad skogsgödsling av omkringliggande skogsmarker kan våtmarker påverkas negativt. Konsekvenser vid ett förändrat klimat är en ökad risk för skadeinsekter vilket ökar behovet av bekämpningsmedel som kan ha en negativ inverkan på våtmarker.

Översvämningar förutspås bli vanligare med ett varmare klimat och då kan betydelsen av vissa våtmarkers ekosystemtjänster komma att öka genom att jämna ut flöden och hålla stora ytor där vattnet tillåts flöda över.

Landsbygdsprogrammets stöd bör koncentreras till anläggning/restaurering av våtmarker koncentreras till intensivodlade bygder, där förlusten av naturliga våtmarkshabitat har varit störst. Våtmarksanläggning bör uppmuntras på marker som inte är möjliga eller lönsamma att bruka som åkermark genom förbättrad dränering. Att göra försumpade åkermarker blötare är ett sätt att öka biologisk mångfald, samt minska växtnäringsförluster och avgång av växthusgaser från jordbruksmarken.



[1] Miljömålsportalen, indikatorn ”Myrskyddsplanens genomförande”.