Västra Götalands läns miljömål - miljömål.se
Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Västra Götalands läns miljömål?

Skyddande ozonskikt kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, har delvis uppnåtts eller kommer delvis att kunna nås. Övriga tolv miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020.

Utsläppen av växthusgaser i länet minskar, men behöver minska ännu mer för att trenden ska kunna vändas. Under 2017 har Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen tagit beslut om ett gemensamt handlingsprogram, Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om. Här prioriteras satsningar med tydlig regional rådighet inom transporter, mat, produkter, tjänster samt bostäder och lokaler.

Det är angeläget med fler åtgärder för att minska halterna av kvävedioxid och partiklar i gatumiljö. På grund av att vi behöver förtäta så behöver större hänsyn tas till luftkvaliteten. Det finns behov av regionala överenskommelser om en hållbar bebyggelsestruktur.

Den biologiska mångfalden hotas av nuvarande markanvändning på land och i vatten. Många av hoten mot biologisk mångfald påverkar även kulturhistoriska värden. Både företag, kommuner och markägare behöver ta hänsyn till natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv.

För att värna den biologiska mångfalden behöver vi ha ett aktivt jordbruk med ökad hänsyn och förbättrad miljöhänsyn inom skogsbruket. Fortsatt åtgärdsarbete behövs för att minska påverkan från försurning och övergödning.

Under 2017 har Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i samverkan med Västra Götalandsregionen tagit fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen, Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland. Åtgärdsprogrammet ger vägledning och stöd för prioriteringar av åtgärder och ökad samverkan mellan miljömålsaktörerna i Västra Götaland län.

Flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län kommer inte kunna nås till år 2020. Takten och samverkan i åtgärdsarbetet behöver öka och fler styrmedel krävs. Åtgärdsprogrammet Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland som inkluderar handlingsprogrammet Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om är avgörande för att höja tempot i aktörernas fortsatta arbete.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Grundvattnets kvalitet och god kemisk grundvattenstatus
Bedömningen av grundvattnets kvalitet är osäker, eftersom kunskapen är begränsad. Det förekommer lokala problem med radon, saltvatteninträngning och förorenande ämnen som exempelvis bekämpningsmedel. 

I länet finns det drygt 200 grundvattenförekomster som är utpekade enligt vattenförvaltningsförordningen[1]. Nio av grundvattenförekomsterna uppnår inte målet god kemisk grundvattenstatus, på grund av att rester av förbjudna bekämpningsmedel har påvisats. Drygt 90 stycken av grundvattenförekomsterna har bedömts riskera att inte nå god kemisk grundvattenstatus till 2021 på grund av att förorenande ämnen har påvisats och/eller högt påverkanstryck. Tillförlitligheten i både statusklassning och riskbedömning bedöms som låg, eftersom det oftast saknas analysdata helt eller i tillräcklig omfattning.

Kvaliteten på utströmmande grundvatten
Kunskapen om hur kvaliteten på utströmmande grundvatten påverkar ytvattenkvaliteten och dess betydelse för angränsande ekosystem i länet är ännu begränsad. SGU[2] bedriver ett arbete med att identifiera nationellt viktiga ekosystem som är beroende av grundvatten.

God kvantitativ grundvattenstatus och grundvattennivåer
För de flesta grundvattenförekomsterna i länet saknas underlag när det gäller bedömning av kvantitativ status. Fyra av länets drygt 200 grundvattenförekomster har bedömts riskera att inte uppnå god kvantitativ status 2021 på grund av saltvatteninträngning.

Bevarande av naturgrusavlagringar 
Utvecklingen för naturgrusuttaget är positiv och minskar framför allt som andel av de totala uttagen av ballastmaterial. Uttag av ballast (berg och grus) påverkas av hur mycket som byggs i samhället. Andelen naturgrus[3] låg år 2016 på 8 procent i Västra Götalands län. Användandet av krossberg visar en ökad trend. Naturgrusutvinningen[4] i områden med betydelse för dricksvattenförsörjningen i länet har minskat svagt sedan 2005.

Åtgärder på regional och kommunal nivå
Arbetet med inrättande och revidering av vattenskyddsområden fortsätter. Enligt Vattentäktsarkivet finns drygt 160 allmänna grundvattentäkter i länet[5], som omfattas av vattenskyddsområden[6], varav drygt 70 är beslutade med stöd av miljöbalken och resterande med stöd av vattenlagen.  

Miljöövervakningen under 2016 visade på PFAS[7] i 10 av 33 prover i allmänna grundvattentäkter. Halterna som påvisades var mindre än 3ng/l och därmed under Livsmedelsverkets åtgärdsriktvärde för PFOS[8] på 90 ng/l. Bekämpningsmedel påvisades i 7 av 34 prover i kommunala grundvattentäkter, men halterna var under SGU:s riktvärden.

Under 2017 har det varit torka i delar av länet, framförallt i de sydöstra delarna, vilket gjort att vissa kommuner har eller har haft bevattningsförbud. 

Arbetet med en regional vattenförsörjningsplan för hela länet har påbörjats och beräknas vara färdig 2019.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet kommer delvis att kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel. Utvecklingen i miljön bedöms som neutral. Tillståndsbedömningen för länets grundvatten är osäker, men baserat på tillgängligt underlag bedöms att vi är ”nära” att nå miljömålet. Det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet nu eller de närmaste åren.

Det råder brist på kunskap och data om grundvattnet, därför är det svårt att bedöma huruvida miljöarbetet ger resultat och vilka insatser som behöver prioriteras. Arbetet med vattenskyddsområden, vattenförsörjningsplanering samt kunskapsuppbyggnad är prioriterat. Kunskapsuppbyggnad är viktigt bland annat för att kunna identifiera framtida, idag mer eller mindre okända, problem med grundvatten. Grundvatten behöver i högre grad än i dag beaktas i samhällsplanering samt tillsyns- och tillståndsärenden enligt miljöbalkens kapitel 9 och 11. Även arbetet med att minska och effektivisera användningen av bekämpningsmedel är viktigt.

Grundvattnets kvalitet och god kemisk grundvattenstatus
Baserat på tillgängligt underlag bedöms tillståndet generellt vara bra och medge en stabil dricksvattenförsörjning, dock är bedömningen osäker. Lokalt finns problem med påverkan från bland annat förorenande ämnen, saltvatteninträngning och vattenuttag. Kunskapen om grundvattnets kvalitet behöver förbättras. För att skydda kvaliteten på det råvatten som försörjer vattentäkterna behöver fler vattenskyddsområden inrättas. Dessutom behöver samtliga vattenskyddsområden som är beslutade med stöd av vattenlagen samt ytterligare ett antal beslutade med stöd av miljöbalken revideras.

Arbetet inom vattenförvaltningen och den regionala miljöövervakningen bidrar till förbättrad kunskap om länets grundvattenförekomster, måluppfyllnad och hur målet om god kemisk status ska uppnås. Inom vattenförvaltningsarbetet[9] föreslås ett antal åtgärder, exempelvis framtagande av vattenförsörjningsplaner, som behövs för att förbättra möjligheterna att uppnå god kemisk grundvattenstatus.

God kvantitativ grundvattenstatus och grundvattennivåer
Kunskapen om grundvattennivåer, grundvattnets kvantitativa status samt påverkan på angränsande ekosystem i länet är dålig och behöver förbättras. Problemen med torka i vissa delar av länet under 2017 visar på vikten av att frågan om förändrade grundvattennivåer integreras långsiktigt i kommunalt planeringsarbete och miljöövervakning.

Bevarande av naturgrusavlagringar
För bevarandet av naturgrusformationer är det viktigt att hänsyn fortsatt tas till naturgrusets betydelse för dricksvatten samt natur- och kulturlandskapets värden i prövningar för täkttillstånd och i övrig samhällsplanering. Framtagande av en regional vattenförsörjningsplan för hela länet kommer att ge ökad kunskap om vilka geologiska formationer som är av stor betydelse för länets framtida dricksvattenförsörjning. För att ersätta naturgrus krävs i vissa fall stora insatser för att möjliggöra för alternativa material, bland annat vid tillverkning av kvalitetsbetong. En ökad medvetenhet hos olika aktörer om naturgrusets värde kan minska ett slentrianmässigt användande av naturgrus, liksom förbättra logistiska lösningar för alternativa material.