Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Västra Götalands läns miljömål?

Skyddande ozonskikt kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, har delvis uppnåtts eller kommer delvis att kunna nås. Övriga tolv miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020.

Utsläppen av växthusgaser i länet minskar, men behöver minska ännu mer för att trenden ska kunna vändas. Under 2017 har Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen tagit beslut om ett gemensamt handlingsprogram, Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om. Här prioriteras satsningar med tydlig regional rådighet inom transporter, mat, produkter, tjänster samt bostäder och lokaler.

Det är angeläget med fler åtgärder för att minska halterna av kvävedioxid och partiklar i gatumiljö. På grund av att vi behöver förtäta så behöver större hänsyn tas till luftkvaliteten. Det finns behov av regionala överenskommelser om en hållbar bebyggelsestruktur.

Den biologiska mångfalden hotas av nuvarande markanvändning på land och i vatten. Många av hoten mot biologisk mångfald påverkar även kulturhistoriska värden. Både företag, kommuner och markägare behöver ta hänsyn till natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv.

För att värna den biologiska mångfalden behöver vi ha ett aktivt jordbruk med ökad hänsyn och förbättrad miljöhänsyn inom skogsbruket. Fortsatt åtgärdsarbete behövs för att minska påverkan från försurning och övergödning.

Under 2017 har Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i samverkan med Västra Götalandsregionen tagit fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen, Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland. Åtgärdsprogrammet ger vägledning och stöd för prioriteringar av åtgärder och ökad samverkan mellan miljömålsaktörerna i Västra Götaland län.

Flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län kommer inte kunna nås till år 2020. Takten och samverkan i åtgärdsarbetet behöver öka och fler styrmedel krävs. Åtgärdsprogrammet Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland som inkluderar handlingsprogrammet Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om är avgörande för att höja tempot i aktörernas fortsatta arbete.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

I länets största vattendrag märks en tydlig trend att halterna av kväve minskar[1]. I små kustmynnande vattendrag är det i stället fosforhalterna som minskar i de flesta fall[2]. Indikatorer för kväve- och fosfortransport visar dock ingen tydlig långsiktig trend för näringsbelastningen, vilket kan bero på att nederbörden har ökat.

I den senaste statusklassningen inom vattenförvaltningen som gjordes 2013 bedömdes 95 procent av kustvattenförekomsterna, 19 procent av sjöarna och 36 procent av vattendragen, ha övergödningsproblem.

Övergödning kan leda till problem med ohälsosamt höga nitrathalter i grundvatten. Länets provtagningsprogram av försurningskänsligt grundvatten visar att nitrathalten i samtliga 17 provpunkter ligger under gränsen för den lägsta klassen, 2 mg/l. Utdrag från vattentäktsarkivet visar på högre halter i övriga delar av länet, men endast två av 47 provtagningar ligger inom 20–50 mg/l och ingen högre än 50mg/l, vilket är riktvärde för grundvatten.

Avloppsreningsverkens utsläpp av fosfor och kväve har minskat från föregående år. Andelen tillskottsvatten (dagvatten, grundvatten) som förs till avloppsreningsverk är hög, mellan 30 och närmare 70 procent, vilket försämrar reningen. För att minska mängden tillskottsvatten och utsläpp via bräddningar är arbetet med dagvatten och ledningsnät är i fokus.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter
I länet finns 124 530 enskilda avlopp. Av alla småhusfastigheter är 61 procent anslutna till kommunalt avlopp. Länsstyrelsen anordnar en särskild tillsynsvägledningsdag om enskilda avlopp för kommunernas miljöförvaltningar varje år.

Miljösamverkan Västra Götaland avslutade under 2016 flera projekt med syfte att minska utsläppen av näringsämnen. Dessa handlade om teknik för en effektiv rening av dagvatten, tillsyn av utsläpp från mindre verksamheter och underlag för tillsyn och kravställande av fosforfällor för enskilda avlopp. Under 2016 påbörjades ett projekt om tillsynsvägledning av fritidsbåtshamnar.

LOVA-bidrag[3] har 2016 delats ut till strukturkalkningsprojekt och VA-planer.

Inom Greppa Näringen bedrivs gruppaktiviteter och rådgivning till lantbrukare med syfte att inspirera och motivera dem att göra åtgärder för att minska kväve- och fosforläckaget. Mätningar visar en tydlig trend av minskade kvävehalter i vattendragen, vilket tyder på att lantbrukarna till exempel anpassar gödsling och plöjningstidpunkter[4]. Under 2016 genomföredes 626 rådgivningar i länet och antalet aktiva rådgivningsmedlemmar är idag runt 1900 och våtmarksmedlemmar 370.[5]

Inom skogssektorn pågår ett arbete med målbilder, så som hur hänsyn tas till vatten. Inom arbetet finns fokus på kantzoner för att minska risken för näringsläckage från skogsmark.

Åtgärder på kommunal nivå
Flera tillståndspliktiga kommunala avloppsreningsverk har utrett/installerat kväverening samt förbättrat fosforrening.

Åtgärder inom näringslivet
Många åtgärder och projekt[6] för att minska näringsläckaget görs inom jordbruksområdet, som står för en stor andel av närsaltsbelastningen i länet.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön bedöms som neutral.

Tillförseln av näringsämnen till länets vatten är trots insatser fortfarande hög, men trenden visar minskande halter i vissa områden.

Även om det fortfarande går att minska VA-sektorns bidrag, kanske framförallt genom att förbättra ledningsnäten och minska bräddningar och inläckage av vatten samt att åtgärda enskilda avlopp, är det inte här den största potentialen för att ytterligare minska belastningen av näringsämnen finns i dag. Kommunens kostnad för att åtgärda ledningsnäten är mycket hög. Bidrag behövs till kommunernas VA-verksamhet för investeringar och åtgärder på ledningsnätet med syftet att minska bräddningar samt andelen ovidkommande vatten i spillvattennätet.

Transportstyrelsens tillsyn av förbudet att tömma toalettavfall från fritidsbåtar behöver skärpas. Effekten av förbudet och användningsfrekvensen av tömningsstationer bör följas upp regelbundet för att minska övergödningen.

I de vattendrag som bidrar med störst transporter av näringsämnen är det oftast jordbruket som står för störst andel av belastningen. Det genomförs framgångsrikt arbete bland annat genom Greppa näringen, men långt mer omfattande åtgärder inom jordbruket än vad det i nuläget finns finansiering till i Landsbygdsprogrammet skulle krävas för att uppnå god status. Även rådgivning till mindre jordbruk är viktigt.

Inom jordbruket finns idag en ökad medvetenhet om behovet av kväve- och fosforgivor samt ny teknik som möjliggör bättre anpassning till grödans behov. Detta betyder att det är lättare att gödsla rätt mängd när grödan behöver näring och på så vis minskar utlakningsrisken. Trenden med minskad mängd näringsämnen i vatten, trots att den totala gödslingen inte minskat styrker detta.

Med det nya Landsbygdsprogrammet på plats kan fler våtmarksprojekt startas under 2017 och framåt.

Kvävenedfallet innebär att skogsmarken får 2–3 gånger över den kritiska belastningsgränsen[7]. Detta medför att kväve ackumuleras och risken för ökat kväveläckage efter slutavverkning samt kvävemättnad i skogsmarken ökar. Redan nu visar undersökningar att det läcker mer kväve i sydvästra än i norra Sverige efter slutavverkning[8]. Kvävemättnad innebär en risk med läckage av kväve även från skogsmark med växande skog. Halterna av ammonium och nitratkväve i markvattnet har dock generellt varit relativt låga vid de olika mätplatserna i länet, vilket visar att skogsmarkerna ännu inte nått kvävemättnad[9].

Trots alla åtgärder som genomförs går de positiva förändringar i vattnen långsamt. Effekter av åtgärder motverkas av klimatförändringarna, då ökade flöden innebär ökade sediment- och näringstransporter och högre medeltemperatur ökar risken för ogynnsam algtillväxt i vattenmiljöer.



[1] http://miljodata.slu.se/mvm/ Sök på Undersökningar: NMÖ Flodmynningar

[3] Bidrag till Lokala vattenvårdsprojekt

[9] IVL Svenska Miljöinstitutet 2016. Tillståndet i skogsmiljön i Västra Götalands län – resultat från krondroppsnätet t.o.m. september 2016. Rapport Nr C 159.