Säker strålmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Säker strålmiljö

Når vi Västra Götalands läns miljömål?

Skyddande ozonskikt kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, har delvis uppnåtts eller kommer delvis att kunna nås. Övriga tolv miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020.

Utsläppen av växthusgaser i länet minskar, men behöver minska ännu mer för att trenden ska kunna vändas. Under 2017 har Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen tagit beslut om ett gemensamt handlingsprogram, Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om. Här prioriteras satsningar med tydlig regional rådighet inom transporter, mat, produkter, tjänster samt bostäder och lokaler.

Det är angeläget med fler åtgärder för att minska halterna av kvävedioxid och partiklar i gatumiljö. På grund av att vi behöver förtäta så behöver större hänsyn tas till luftkvaliteten. Det finns behov av regionala överenskommelser om en hållbar bebyggelsestruktur.

Den biologiska mångfalden hotas av nuvarande markanvändning på land och i vatten. Många av hoten mot biologisk mångfald påverkar även kulturhistoriska värden. Både företag, kommuner och markägare behöver ta hänsyn till natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv.

För att värna den biologiska mångfalden behöver vi ha ett aktivt jordbruk med ökad hänsyn och förbättrad miljöhänsyn inom skogsbruket. Fortsatt åtgärdsarbete behövs för att minska påverkan från försurning och övergödning.

Under 2017 har Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i samverkan med Västra Götalandsregionen tagit fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen, Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland. Åtgärdsprogrammet ger vägledning och stöd för prioriteringar av åtgärder och ökad samverkan mellan miljömålsaktörerna i Västra Götaland län.

Flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län kommer inte kunna nås till år 2020. Takten och samverkan i åtgärdsarbetet behöver öka och fler styrmedel krävs. Åtgärdsprogrammet Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland som inkluderar handlingsprogrammet Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om är avgörande för att höja tempot i aktörernas fortsatta arbete.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Säker strålmiljö

Resultat

Människan har alltid utsatts för strålning, till exempel solens ultravioletta (UV) strålar och naturligt förekommande radon i mark och vatten. I dagens samhälle exponeras vi också för strålning från olika verksamheter och produkter, exempelvis från solarier, mobiltelefoner, röntgen, radiosändare, kraftledningar och kärnkraftverk. Allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (EMF) är liten och innebär inte något miljö- eller hälsoproblem. De största källorna till EMF är basstationer, egen mobiltelefonanvändning och trådlösa hemtelefoner.[1]

Radioaktiva ämnen

Sedan 2001 finns i miljöövervakningsprogram för strålning för att ge underlag till uppföljningen av Säker strålmiljö. Provtagning görs på dricksvatten, havsvatten, mjölk, sediment och älgkött. Resultatet nås via Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) webbsida. Inom länet finns provtagningslokaler för dricksvatten, havsvatten och sediment[2].

Kärnkraftverk släpper ut små mängder radioaktiva ämnen till omgivningen. Utsläppen av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar är fortsatt låga och visar generellt nedåtgående trender. Mot bakgrund av den planerade avvecklingen av vissa reaktorer bedömer SSM att det är extra viktigt att verka pådrivande för strålskyddsarbetet.[3]

Ultraviolett strålning
Antalet hudcancerfall i Västra Götalands län har ökat med en faktor sju sedan 1970. Under år 2014 fick 758 personer i länet diagnosen malignt melanom. Enligt målvärdet för Säker strålmiljö ska antalet nya fall orsakade av ultraviolett strålning inte vara fler än de var år 2000 då siffran för länet var 352 totalt[4]. Att frekvensen av hudcancer har ökat beror på ett förändrat beteende, vi solar mer än förr i tiden. Både den totala dosen UV-ljus och antalet allvarliga brännskador i unga år anses ha betydelse. SSM ger solråd till allmänheten via appen Min soltid[5].

Det finns numera klarlagt tydliga samband mellan solariesolande och hudcancer. SSM avråder därför generellt från att sola i solarium och avråder särskilt personer under 18 år eller med ljus och känslig hud.[6]

Sedan 2013 har SSM börjat utöva tillsyn över skönhetssalonger som använder intensivt pulserat ljus (IPL) för hårborttagning och kosmetiska behandlingar av huden. Metoden kan orsaka brännskador, skador på ögat och oönskad pigmentering. Antalet ärenden om skador som uppkommit vid kosmetiska behandlingar med bland annat laser ökar.[7]

Fyra av tio som deltog i en enkät från SSM om solvanor uppgav att de solar mindre idag än vad de gjorde för fem år sedan. Av dessa hade 6 procent slutat att sola helt. Lika många uppger att de ökat eller kraftig ökat sin användning av solkräm[8].  Vidare genomför SSM även årliga enkätundersökningar för att undersöka beteenden och attityder till solande för att kunna uppskatta den faktiska exponeringen[9]. SSM presenterade under 2015 en åtgärdsplan för att förändra svenskars solbeteende och på sikt minska antalet fall av hudcancer. Bland annat föreslås UV-skyddade utemiljöer för barn[10].

Elektromagnetiska fält
Elektromagnetiska fält uppkommer i anknytning till verksamheter och processer som använder sig av elektrisk ström. Allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (EMF) är låg jämfört med gällande referensvärden och SSM bedömer att den inte innebär något miljö- eller hälsoproblem i dagsläget.

Analys

Miljökvalitetsmålet är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås enligt SSM.

Stora delar av miljökvalitetsmålet utvecklas positivt. SSM:s bedömning grundar sig på att exponeringen av skadlig strålning (utom UV-strålning), utsläppen av radioaktiva ämnen och exponeringen för elektromagnetiska fält håller sig inom fastställda preciseringar. Undantaget är exponeringen av ultraviolett strålning.

Malignt melanom ökar
SSM arbetar sedan länge med att öka medvetenheten om riskerna med solande hos allmänheten, med särskild betoning på barn, föräldrar och skolpersonal. Vid planering av utemiljöer behöver större hänsyn tas till behovet av skugga, särskilt vid förskolor, skolor och idrottsplatser. Att ändra människors attityder och beteenden till sol och UV-strålning tar tid. Det dröjer också innan man ser effekterna av insatta åtgärder, eftersom hudcancer är en sjukdom som tar många år att utveckla.

Förekomsten av malignt melanom är högre i Västra Götalands län än riksgenomsnittet. Ett tidigare projekt inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har följt utvecklingen mellan 1970–2005. En uppföljning med syftet att studera utvecklingen efter 2005 visar att kustkommuner har fortsatt fler hudcancerfall jämfört med inlandet. Studien är ett viktigt underlag i prioriteringen av preventiva åtgärder och visar att det är fortsatt viktigt att inte bränna sig i solen[11].

Strålskyddsarbete
SSM arbetar pådrivande för att strålskyddet ska optimeras så att stråldoserna med god marginal är under gällande dosgränser. Myndigheten bedömer att kärnkraftverkens tillståndshavare hanterar strålsäkerheten på ett bra sätt och att stråldoserna ligger på en rimlig nivå. [12] [13].

Landsting och företag som bedriver medicinska strålbehandlingar uppvisar brister i sitt strålskyddsarbete. Det handlar bland annat om brister i personalens kompetens och hur landsting och företag styr och leder strålskyddsarbetet. Det visar de inspektioner som Strålsäkerhetsmyndigheten har genomfört under 2015. Vid uppföljning av sjukhus som tidigare inspekterats kan myndigheten konstatera en förbättring. Det visar att myndighetens inspektioner har positiv effekt på strålsäkerheten.[14]

Elektromagnetiska fält kräver viss försiktighet
Försiktighetsprincipen är tillämpbar vid exponeringar där det inte finns säkerställda hälsorisker men väl vetenskapligt grundade misstankar om hälsorisker, vilket gäller för exponering av lågfrekventa magnetfält från kraftledningar i boendemiljöer och från radiofrekventa EMF från den egna mobiltelefonen. SSM rekommenderar användning av handsfree vid mobiltelefoni och att viss försiktighet iakttas exempelvis vid nybyggnation intill kraftledningar[15] [16].