Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Västra Götalands läns miljömål?

Skyddande ozonskikt kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, har delvis uppnåtts eller kommer delvis att kunna nås. Övriga tolv miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020.

Utsläppen av växthusgaser i länet minskar, men behöver minska ännu mer för att trenden ska kunna vändas. Under 2017 har Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen tagit beslut om ett gemensamt handlingsprogram, Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om. Här prioriteras satsningar med tydlig regional rådighet inom transporter, mat, produkter, tjänster samt bostäder och lokaler.

Det är angeläget med fler åtgärder för att minska halterna av kvävedioxid och partiklar i gatumiljö. På grund av att vi behöver förtäta så behöver större hänsyn tas till luftkvaliteten. Det finns behov av regionala överenskommelser om en hållbar bebyggelsestruktur.

Den biologiska mångfalden hotas av nuvarande markanvändning på land och i vatten. Många av hoten mot biologisk mångfald påverkar även kulturhistoriska värden. Både företag, kommuner och markägare behöver ta hänsyn till natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv.

För att värna den biologiska mångfalden behöver vi ha ett aktivt jordbruk med ökad hänsyn och förbättrad miljöhänsyn inom skogsbruket. Fortsatt åtgärdsarbete behövs för att minska påverkan från försurning och övergödning.

Under 2017 har Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i samverkan med Västra Götalandsregionen tagit fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen, Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland. Åtgärdsprogrammet ger vägledning och stöd för prioriteringar av åtgärder och ökad samverkan mellan miljömålsaktörerna i Västra Götaland län.

Flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län kommer inte kunna nås till år 2020. Takten och samverkan i åtgärdsarbetet behöver öka och fler styrmedel krävs. Åtgärdsprogrammet Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland som inkluderar handlingsprogrammet Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om är avgörande för att höja tempot i aktörernas fortsatta arbete.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Partiklar
De mätningar av större partiklar (PM10) som gjorts i länet visar att nära kusten är den regionala bakgrundshalten strax under preciseringarna för Frisk luft. De relativt höga bakgrundsnivåerna tillsammans med slitagepartiklar från vägtrafik medför att målvärdet för Frisk luft[1] inte nås vid trafikerade gator i Göteborg och andra större tätorter.

För mindre partiklar (PM2,5) finns endast ett fåtal mätningar gjorda i länet. Den regionala bakgrundshalten är relativt hög och utgör cirka 60–70 procent av preciseringens årsmedelvärde. Det finns därför en viss risk för överskridanden av preciseringen för PM2,5 i starkt trafikerade gaturum samt i områden med mycket vedeldning. Utsläppskällor i länet är vedeldning, dieseldrivna arbetsmaskiner, tunga lastbilar samt el- och fjärrvärmeverk[2].

En delmängd av PM10 utgörs av sot (BC- black carbon) som utöver hälsoeffekter även har en klimatpåverkan[3].

Kvävedioxid
Halterna av kvävedioxid (NO2) varierar i länet. Halten är högst i Göteborg, med årsmedelhalter mätt i taknivå på runt 20 µg/m3 under den senaste femårsperioden. Det är ungefär sex gånger högre än på Onsalahalvön där den regionala bakgrundshalten mäts på stationen Råö[4].

De högsta halterna återfinns i tätorternas gaturum, där en kombination av mycket trafik och/eller trånga gaturum med dålig luftomblandning bidrar till höga halter över preciseringarna för NO2. På de starkast trafikerade gatorna kan årsmedelhalterna vara upp mot 40 µg/m3.

Under vintern kan halterna i Göteborg vid vissa tillfällen (vid kraftig inversion[5]) bli över 200 µg/m3 som timmedelvärde i trafikerade gaturum. Situationen i övriga länet är bättre, men det behövs kraftiga minskningar av halterna i större tätorter nära trafikerade vägar för att nå målvärdet för Frisk luft[6].

Vid trafikerade trånga gaturum i innerstaden i Göteborg liksom utmed statliga leder är halterna så höga att det är svårt att klara den juridiskt bindande miljökvalitetsnormen (MKN-luft)[7].

Marknära ozon Halterna av marknära ozon inom Västra Götalands län skiljer sig relativt mycket åt beroende på topografi (höglänt eller låglänt) och avstånd till havet. De kan också variera kraftigt mellan åren beroende på vädersituationen, lokal ozonbildning samt långväga transport av marknära ozon och ozonbildande ämnen[8].

Mätdata från länet tyder på att antalet tillfällen med riktigt höga halter av marknära ozon har minskat de senaste 20 åren. Under samma period har tyvärr medelhalterna ökat i urban och regional bakgrundsluft. Trots att antalet tillfällen med höga halter minskat något är uppmätta timmedelhalter i länet högre än miljömålets preciseringar för marknära ozon.

Miljömålets ozonindex till skydd av växtlighet underskrids vissa år och överskrids andra[9]. Kostnaderna för ozonbelastningen på skogs- och jordbruk uppgår i Sverige till cirka 913 miljoner kr per år[10].

Åtgärder på regional nivå - myndigheter
Länsstyrelsen arbetar aktivt med hjälp av tillsyn och prövning av större industrier för att minska utsläppen av luftföroreningar, särskilt utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) från exempelvis raffinaderier och petrokemiindustrin.

Länsstyrelsen driver på och följer upp att företagen följer EU-gemensamma utsläppskrav i BREF-dokumenten för särskilda branscher[11]. Det innebär att utsläpp av flera luftföroreningar från s.k. IED-anläggningar[12] kan minskas utan att tillstånden behöver omprövas. För länet kommer det exempelvis att innebära att utsläpp av kväveoxider och stoft kommer att minska betydligt från några pappersbruk, raffinaderier och från ett smältverk. 

Arbete pågår med ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen i Västra Götaland, fem åtgärder ska särskilt bidra till att nå målet om Frisk luft[13]. Ett reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid är på remiss under hösten 2017[14].

Stadsmiljöavtalen liksom tillämpningen det klimatpolitiska ramverket kan förväntas även ge positiva effekter på luftkvaliteten i länets tätorter framöver.

Åtgärder på kommunal nivå
I Göteborg har trängselskatten inneburit en genomsnittlig minskning med 5–6 procent av biltrafikflödet genom betalstationerna 2016 jämfört med 2012 innan trängselskatten infördes[15]. Detta är positivt för luftkvaliteten men har inte varit tillräckligt.

Dubbdäcksförbud på enskilda gator i Göteborg och dammbindning har varit positiva i syfte att klara MKN-luft, men inte räckt för att få en god luftkvalitet.

Göteborgs Stad har tagit fram ett omfattande miljöprogram där många av åtgärderna har direkt bäring på Frisk luft[16].

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i luftmiljön i länet är neutral eftersom halterna av flera luftföroreningar inte minskat under 2000-talet[17].

Luftkvalitet i gatumiljö
Det är angeläget med fler åtgärder för att minska halterna av kvävedioxid och partiklar i gatumiljö. Exempel på det är olika åtgärder för en minskad vägtrafik, införande av miljözoner, dubbdäcksförbud, dammbindning samt regelbunden sopning av gatorna under vår-vintern.

Vidare behöver större hänsyn till luftkvaliteten tas vid planering och byggande som innebär förtätning. Detsamma gäller vid planering och byggande av infrastruktur i länet, mer fokus på luftkvalitet behövs både i länstransportplanen och i den nationella transportplanen. 

Mätningar av regional bakgrundsluft visar att intransporten av partiklar bidrar till luftkvalitetsproblem i länet, eftersom bakgrundsnivån ligger så nära målvärdet. Den relativa betydelsen av utsläpp som sker lokalt i länet blir därmed stor eftersom de ofta sker i närheten av där människor bor och vistas. Intransporten kan förväntas minska på sikt i och med EU:s direktiv om utsläppstak med mål för 2020 och 2030[18][19].

Utsläpp av flyktiga organiska ämnen
I länet står industrin för en tredjedel av utsläppen och det krävs ytterligare insatser för att de ska minska. Hushållens användning av lösningsmedel (spolarvätska, bilvårdsprodukter och tändvätska) är också en stor utsläppskälla, dessa utsläpp visar inte heller på någon minskande trend.



[1] Observera att miljökvalitetsmålets målvärde är strängare än den juridiskt bindande miljökvalitetsnorm (MKN) som finns för kvävedioxid, som anger den högsta tolererbara halten i luften. Mer om MKN luft på Naturvårdsverkets hemsida, klicka här.

[5] Inversion, även kallat extremt stabil skiktning, är ett speciellt väderläge då varm luft inte kan stiga i höjdled som den brukar, vilket gör att avgaser och andra luftföroreningar blir kvar i eller nära marknivå.

[6] Observera att miljökvalitetsmålets målvärde är strängare än den juridiskt bindande miljökvalitetsnorm (MKN) som finns för kvävedioxid, som anger den högsta tolererbara halten i luften. Mer om MKN luft på Naturvårdsverkets hemsida, klicka här.