Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Västra Götalands läns miljömål?

Skyddande ozonskikt kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, har delvis uppnåtts eller kommer delvis att kunna nås. Övriga tolv miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020.

Utsläppen av växthusgaser i länet minskar, men behöver minska ännu mer för att trenden ska kunna vändas. Under 2017 har Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen tagit beslut om ett gemensamt handlingsprogram, Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om. Här prioriteras satsningar med tydlig regional rådighet inom transporter, mat, produkter, tjänster samt bostäder och lokaler.

Det är angeläget med fler åtgärder för att minska halterna av kvävedioxid och partiklar i gatumiljö. På grund av att vi behöver förtäta så behöver större hänsyn tas till luftkvaliteten. Det finns behov av regionala överenskommelser om en hållbar bebyggelsestruktur.

Den biologiska mångfalden hotas av nuvarande markanvändning på land och i vatten. Många av hoten mot biologisk mångfald påverkar även kulturhistoriska värden. Både företag, kommuner och markägare behöver ta hänsyn till natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv.

För att värna den biologiska mångfalden behöver vi ha ett aktivt jordbruk med ökad hänsyn och förbättrad miljöhänsyn inom skogsbruket. Fortsatt åtgärdsarbete behövs för att minska påverkan från försurning och övergödning.

Under 2017 har Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i samverkan med Västra Götalandsregionen tagit fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen, Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland. Åtgärdsprogrammet ger vägledning och stöd för prioriteringar av åtgärder och ökad samverkan mellan miljömålsaktörerna i Västra Götaland län.

Flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län kommer inte kunna nås till år 2020. Takten och samverkan i åtgärdsarbetet behöver öka och fler styrmedel krävs. Åtgärdsprogrammet Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland som inkluderar handlingsprogrammet Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om är avgörande för att höja tempot i aktörernas fortsatta arbete.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Biologisk mångfald hotas av en icke hållbar markanvändning på land och i vatten. Tillräcklig hänsyn tas inte till artbevarande vid exploatering. Jordbruket koncentreras till större och färre gårdar.[1] Skogsbruket brister i hänsyn vid avverkningar.[2] För marina arter och populationer råder kunskapsbrist. Fiske och övergödning medför förändringar på djur- och växtsamhällen samt ekosystemtjänster i havet.[3] Många av hoten mot biologisk mångfald hotar även kulturhistoriska värden. Satsningar som främjar biologisk mångfald bidrar ofta positivt till kulturvärden men kan ibland påverka kulturvärdena negativt. Därför krävs god kunskap och väl avvägda tvärsektoriella bedömningar.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter
Arbetet med en handlingsplan för grön infrastruktur pågår. Till handlingsplanen kopplas andra strategiska planer som strategin för marint områdesskydd. Länsstyrelsens delaktighet i arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper i vattenmiljöer har resulterat i nya åtgärdsprogram, däribland ett för ålgräsängar, ofta kallade havets barnkammare.[4] En förstudie av storskalig restaurering av ålgräsängar pågår och en ansökan om medel för åtgärder är inlämnad.

En utvärdering av fiskefria zoner i fjordsystemet vid Orust och Tjörn visar inga tecken på återhämtning.[5] Flera projekt finansierade av fiskavgiftsmedel och havs- och vattenmiljöanslaget har genomförts, bland annat inventering av leklokaler för asp i Göta älvs biflöden.

Åtgärdsprogram för hotade arter i odlingslandskapet berör ofta små ytor i ett fragmenterat landskap och har varierande framgång. Många hävdgynnade arter hotas av felaktig eller otillräcklig hävd. Arbetet med utsådd och utplantering av hotade arter har intensifierats. Länsstyrelsen och Göteborgs botaniska trädgård jobbar aktivt för att stärka länets populationer av martorn, fält/kustgentiana, fjädergräs, ostronört, mosippa, drakblomma och vityxne.

Kunskapsunderlaget för arters och populationers utbredning behöver förbättras. En artgrupp med många hotade arter som vi har särskilt dålig kunskap om i länet är skalbaggar. Länsstyrelsen har påbörjat en inventering av vedlevande arter i länets skyddade områden.

Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedriver ett aktivt arbete med skydd av värdefull skog och har gemensamt tagit fram en lathund för hantering av prioriterade fågelarter i skogen enligt artskyddshanteringen.

Åtgärder på kommunal nivå
Naturvårdsverkets satsning på lokal naturvård, LONA, är ett viktigt styrmedel för det kommunala naturvårdsarbetet. För 2017 beviljades 19 projektbidrag med Ett rikt växt- och djurliv som huvudsakligt miljömål.

Övriga åtgärder
Under 2017 sattes det ut cirka en halv miljon ålyngel inom ramen för den nationella ålförvaltningsplanen, en viktig åtgärd för att stärka ålbeståndet.

Främmande arter
Många främmande arter med stor spridningsförmåga finns i länet och fortsätter att öka. Puckellax och blåskrabba är de senaste upptäckta arterna. Invasiva främmande arter har upptäckts i flera skyddade områden och bekämpning av jättebalsamin, gul skunkkalla och parkslide har påbörjats. Behovet av åtgärder är stort för att hindra ytterligare spridning. På kommunal nivå har ytterligare LONA-projekt med syfte att bekämpa invasiva arter beviljats medel.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte att nås trots viss ökning av befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Positiva trender finns men utvecklingen i miljön nu och de närmsta åren är negativ. De viktigaste åtgärderna är att bevara och sköta livsmiljöer och förutsättningar för mångfalden. Många arter och naturtyper hotas av fragmentering och minskande livsutrymmen. Flera naturtyper kräver återskapande för att miljömålet ska klaras, däribland ädellövskog och ängsmark.

Miljöhänsynen vid skogliga åtgärder är bristfällig och behöver förbättras av verksamhetsutövarna.[6] Tillsyn vid avverkning är ett viktigt instrument och där kan Skogsstyrelsens tydligare tillämpning av artskyddsförordningen med artvisa vägledningar för prioriterade fågelarter leda till ökad miljöhänsyn vid avverkning.

Jordbrukets rationalisering gör landskapet mindre varierat och mer fragmenterat. Hotade arter i odlingslandskapet visar en negativ trend.[7] Många arter och naturtyper är skötselkrävande och kräver ekonomiska incitament för en hållbar markanvändning. Många bra åtgärder görs i odlingslandskapet med miljöersättningar men hindras delvis av eftersläpning av beslut och utbetalningar. Bevarade ekonomibyggnader och stengärdesgårdar skulle gynna såväl kulturarvet som biologisk mångfald men bidrag för kulturarvsfrämjande åtgärder saknas i Landsbygdsprogrammet. Informationsinsatser och rådgivning skulle kunna leda utvecklingen i rätt riktning. Det behövs mer uppföljning i vardagslandskapet. Ofta finns bara data för skyddade områden, vilka utgör en liten del av länets areal.

För att arter ska kunna sprida sig till nya miljöer krävs gröna korridorer. Tätortsnära natur är viktig för friluftsliv och folkhälsa, men även som spridningskorridorer mellan naturområden. Det är viktigt att naturvårdsunderlag används i fysisk planering och planering av infrastruktur. LONA-bidraget är ett viktigt verktyg i många kommuners naturvårdsarbete.[8] Arbetet med en regional plan för grön infrastruktur pågår och bör kunna bli ett värdefullt verktyg. 

I sötvattensmiljöer behövs återskapande av livsmiljöer för att hotade arter ska överleva och återkomma. Arbetet har påbörjats men går för långsamt, i vissa vattendrag krävs omedelbara åtgärder. Vattenverksamhetsutredningens förslag till förnyade prövningsmöjligheter är viktig för att öka restaureringstakten.[9] Sjukdomar i akvatiska miljöer utgör ett hot mot biologisk mångfald och måste tas på stort allvar.

Styrmedel inom havs- och fiskeriförvaltning verkar i positiv riktning men är inte tillräckliga. De marina ekosystemen påverkas av övergödning, försurning och ökad vattentemperatur, men det är osäkert hur arter och populationer påverkas. Kunskapsunderlaget för marina miljöer behöver förbättras. Länsstyrelsen jobbar aktivt med fisketillsyn, ett viktigt instrument för att bevara livskraftiga fiskbestånd och ett hållbart fiske.

Klimatförändringarna bedöms påverka den biologiska mångfalden negativt. Artrikedomen förväntas minska, specialiserade arter missgynnas och generalister tar över. Problemen med främmande arter kommer att öka om inte kraftfulla insatser påbörjas snarast. I dagsläget är det oklart vem som har ansvar och vad som görs. De blötare markerna blir alltmer svårskötta vilket riskerar att påverka naturvärden negativt.



[1] Miljömålsbedömning Ett rikt odlingslandskap

[2] Miljömålsbedömning Levande skogar

[3] Miljömålsbedömning Hav i balans och levande kust och skärgård