God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Västra Götalands läns miljömål?

Skyddande ozonskikt kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, har delvis uppnåtts eller kommer delvis att kunna nås. Övriga tolv miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020.

Utsläppen av växthusgaser i länet minskar, men behöver minska ännu mer för att trenden ska kunna vändas. Under 2017 har Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen tagit beslut om ett gemensamt handlingsprogram, Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om. Här prioriteras satsningar med tydlig regional rådighet inom transporter, mat, produkter, tjänster samt bostäder och lokaler.

Det är angeläget med fler åtgärder för att minska halterna av kvävedioxid och partiklar i gatumiljö. På grund av att vi behöver förtäta så behöver större hänsyn tas till luftkvaliteten. Det finns behov av regionala överenskommelser om en hållbar bebyggelsestruktur.

Den biologiska mångfalden hotas av nuvarande markanvändning på land och i vatten. Många av hoten mot biologisk mångfald påverkar även kulturhistoriska värden. Både företag, kommuner och markägare behöver ta hänsyn till natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv.

För att värna den biologiska mångfalden behöver vi ha ett aktivt jordbruk med ökad hänsyn och förbättrad miljöhänsyn inom skogsbruket. Fortsatt åtgärdsarbete behövs för att minska påverkan från försurning och övergödning.

Under 2017 har Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i samverkan med Västra Götalandsregionen tagit fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen, Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland. Åtgärdsprogrammet ger vägledning och stöd för prioriteringar av åtgärder och ökad samverkan mellan miljömålsaktörerna i Västra Götaland län.

Flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län kommer inte kunna nås till år 2020. Takten och samverkan i åtgärdsarbetet behöver öka och fler styrmedel krävs. Åtgärdsprogrammet Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland som inkluderar handlingsprogrammet Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om är avgörande för att höja tempot i aktörernas fortsatta arbete.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Bebyggelsestruktur och transporter
Västra Götalands län har en spridd bebyggelsestruktur med flera kompletterande och konkurrerande arbetsmarknader. Befolkningstätheten ökar och ligger idag på 70,2 invånare/km²[1]. Järnvägsnätet i länet är eftersatt och efterfrågan av ökad kapacitet är stor både för person- och godstrafik[2].

År 2016 utgjorde kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel (resandet med kollektivtrafik och taxi dividerat med resandet med kollektivtrafik, taxi, bil, moped och motorcykel) 28 procent för Västra Götalands län[3]. Marknadsandelen fortsätter att öka och resandet med kollektivtrafiken följer målet om fördubbling från 2006 till 2025. Västra Götalandsregionen, Västtrafik, kommunalförbunden och Länsstyrelsen har startat ett arbete om samordning mellan kollektivtrafik och samhällsplanering[4]. Syftet är att ta fram tydligare principer och processer för detta.

Endast sju procent av länets befolkning gör sina huvudresor med cykel[5]. Alla större tätorter har ett utbyggt cykelvägnät men utanför tätorter varierar resultaten kraftigt. Det är stort tryck på de medel för cykelvägar som finns i den regionala planen[6].

70 procent av länets invånare har tillgång till bredband med 100 Mbit/s[7]. Västra Götalandsregionens mål[8] att 90 procent av hushåll och företag ska ha tillgång till bredband med 100 Mbit/s till 2020 bedöms kunna nås med nuvarande utbyggnadstakt.

31 av de 49 kommunerna i länet har en översiktsplan som är äldre än fyra år. Elva av tolv kustkommuner bedriver någon form av kust- och havsplanering. Av dessa är fyra i ett gemensamt gransknings- och två i gemensamt programskede, övriga i förberedande skede.

Många kommuner efterfrågar ökad tydlighet kring riksintresse kommunikationer. Länsstyrelsen har i dialog med Trafikverket påbörjat ett arbete med processtöd. Genom att tidigt förhålla sig till riksintressena i planeringen främjas en god bebyggd miljö.

God livsmiljö
Tillgången till skyddade grönområden i länet ökar. Arbete pågår med att bilda fler naturreservat i Göteborgsregionen. Arealen grönområden inom tätorter fortsätter dock att minska. Länsstyrelsen tar nu fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur och ekosystemtjänster, och dialog har förts med kommuner.

I mars 2017 arrangerade Länsstyrelsen en konferens för 200 deltagare om att bygga med kvalitet, mot bakgrund av det stora bostadsbyggnadsbehovet[9].

Cirka 70 000 göteborgare utsätts dagligen för ljudnivåer över 60 decibel och fler än 10 000 personer utsätts för nivåer över 65 decibel vid sin bostad[10]. Efter införandet av den nya bullerförordningen 2015 bedöms kommunerna detaljplanera för fler bostäder i bullerutsatta miljöer, och efter revideringen av förordningen som trädde ikraft i juli 2017 med ytterligare höjda riktvärden ser Länsstyrelsen att denna för målet negativa trend fortsätter.

Byggnader och resurshushållning
Bostadsbyggandet ökar. Under 2016 färdigställdes totalt 6 900 bostäder och 9 000 bostäder påbörjades. Samtidigt ökar bostadsunderskottet. 47 kommuner bedömer att det är underskott av bostäder i kommunen.[11]

Ett nytt planeringsunderlag om klimatfrågor, förslag till reviderad regional handlingsplan[12] samt ett projekt om Klimatanpassning i tillsyn av miljöfarlig verksamhet och förorenade områden har tagits fram av Länsstyrelsen[13]. Med stöd av SMHI genomför Länsstyrelsen även projekt om webverktyg och riktlinjer för skyfall i fysisk planering.

Energianvändningen inom bostads- och servicesektorn i länet följer i stort den nationella trenden och har legat relativt stabilt från mitten av 1990-talet fram till i dag[14]. Då den totala arean inom bostadsbeståndet har ökat innebär det att en betydande energieffektivisering har skett[15]. Användningen verkar också ha minskat något sedan föregående år.

Under 2017 har Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen tagit beslut om ett gemensamt handlingsprogram, Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om.  Här prioriteras ett antal satsningar med tydlig regional rådighet inom fyra fokusområden, exempelvis Hållbara transporter och Sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler.[16]

Endast en procent av länets kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse skyddas genom varsamhetsbestämmelser, skyddsbestämmelser och/eller rivningsförbud i detaljplaner. Enligt Länsstyrelsens bedömning borde minst tio procent vara skyddade.[17] Allt fler kommuner i länet arbetar med att ta fram kulturmiljöunderlag för hela eller delar av kommuner, bidrag för detta har lämnats till fem kommuner under 2017. Den antikvariska kompetensen ökar. Länsstyrelserna i Västra Götalands och Hallands län har tillsammans med Västarvet och Kulturmiljö Halland genomfört projektet Kulturarv och klimatförändringar i Västsverige[18].

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Nya åtgärder kan få positiv effekt, dock finns en risk att dessa inte är tillräckliga mot bakgrund av den snabba utbyggnadstakten eller att goda intentioner inte blir verklighet. Det sker samtidigt både positiv och negativ utveckling för olika delar av miljömålet varför trenden fortsatt bedöms som neutral.

Det finns ett fortsatt behov av att ta fram planeringsunderlag och metoder och att sprida goda exempel på en bebyggelsestruktur som främjar hållbar utveckling både i befintliga och planerade områden. Det finns behov av regionala överenskommelser om en hållbar bebyggelsestruktur. Samverkan mellan aktörer är centralt avseende exempelvis klimatpåverkan, mobilitet och buller. Starkare styrmedel krävs fortfarande inom några områden.

Det krävs omfattande insatser på järnvägen inom länet för att gods- och persontrafiken ska kunna konkurrera med vägnätet.

Länsstyrelsen ser en konflikt mellan de nya sänkta bullerkraven och måluppfyllelsen.

Uppföljningen av länets regionala handlingsplan för klimatanpassning visar en positiv utveckling, flera kommuner har tagit/tar fram lokala klimatanpassningsplaner[19]. Svensk Försäkrings uppföljning visar dock att det återstår mycket arbete[20].

För att nå målet om en fossiloberoende region 2030 behöver regionala infrastruktursatsningar och kommunala byggprocesser genomsyras av omställningen. Det krävs att kommuner, företag, föreningar och invånare samverkar.

Det stora behovet av fler nya bostäder i kombination med ett omfattande renoveringsbehov inom det befintliga beståndet, gör det viktigt att arbeta för en minskad energianvändning under bygg- och renoveringsprocesser. Det finns en stor potential för effektivisering då fler bostäder och lokaler skulle kunna utgöras av låg- eller plusenergibyggnader. Kunskaps- och tidsbrist samt otillräckliga drivkrafter är fortfarande hinder. Mer kunskap behövs främst hos fastighetsägare och beställare. Länsstyrelsen i Västra Götalands län driver ett nätverk för fastighetsägare, ”Energieffektiva fastigheter i väst”[21]. I Västra Götalandsregionens program för ”Hållbar energi och bioinnovation”[22] 2017–2020 finns satsningar för effektiv energianvändning i bostäder och lokaler. Dock behöver ekonomiska och juridiska styrmedel på nationell nivå styra mer kraftfullt mot energieffektivisering.

Att undvika rivning och renovera varsamt, återanvända byggnadsmaterial och energiuppgradera befintliga byggnadsdelar bidrar också till bevarande av kulturvärden.

Behovet av strategier för proaktiv hänsyn, bevarande och utveckling av de kulturhistoriska resurserna är stort.

Det krävs bättre tillämpning av styrmedel som tillsyn, egenkontroll, radonmätningar med mera för god inomhusmiljö.

Handlingsplanen för grön infrastruktur kan få stor effekt om den kommuniceras till rätt målgrupper inom planering och byggande.

Åtgärder för att hantera buller, inomhusmiljö, kulturmiljöunderlag samt grönstruktur i tätorter ingår i det regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen.



[4] Enligt ett utpekat mål i Trafikförsörjningsprogrammet, antaget av regionfullmäktige 29 november 2016 http://www.vgregion.se/kollektivtrafik/trafikforsorjningsprogrammet--sa-utvecklas-kollektivtrafiken/