Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Västra Götalands läns miljömål?

Skyddande ozonskikt kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, har delvis uppnåtts eller kommer delvis att kunna nås. Övriga tolv miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020.

Utsläppen av växthusgaser i länet minskar, men behöver minska ännu mer för att trenden ska kunna vändas. Under 2017 har Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen tagit beslut om ett gemensamt handlingsprogram, Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om. Här prioriteras satsningar med tydlig regional rådighet inom transporter, mat, produkter, tjänster samt bostäder och lokaler.

Det är angeläget med fler åtgärder för att minska halterna av kvävedioxid och partiklar i gatumiljö. På grund av att vi behöver förtäta så behöver större hänsyn tas till luftkvaliteten. Det finns behov av regionala överenskommelser om en hållbar bebyggelsestruktur.

Den biologiska mångfalden hotas av nuvarande markanvändning på land och i vatten. Många av hoten mot biologisk mångfald påverkar även kulturhistoriska värden. Både företag, kommuner och markägare behöver ta hänsyn till natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv.

För att värna den biologiska mångfalden behöver vi ha ett aktivt jordbruk med ökad hänsyn och förbättrad miljöhänsyn inom skogsbruket. Fortsatt åtgärdsarbete behövs för att minska påverkan från försurning och övergödning.

Under 2017 har Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i samverkan med Västra Götalandsregionen tagit fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen, Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland. Åtgärdsprogrammet ger vägledning och stöd för prioriteringar av åtgärder och ökad samverkan mellan miljömålsaktörerna i Västra Götaland län.

Flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län kommer inte kunna nås till år 2020. Takten och samverkan i åtgärdsarbetet behöver öka och fler styrmedel krävs. Åtgärdsprogrammet Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland som inkluderar handlingsprogrammet Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om är avgörande för att höja tempot i aktörernas fortsatta arbete.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Västra Götalands län har flest jordbruksföretag och störst areal åkermark i landet, men åkerarealen minskar och det blir färre och större företag.[1] Antalet nötkreatur och företag med nöt har minskat något sedan 2010. Antalet får och företag med får ökar däremot något.[2] Den ekologiska produktionen är stabil och sedan förra året har den certifierade/omställda åkermarken och diko- och fårproduktionen ökat med en procent.[3][4] Arealen betesmark visar en liten ökning sedan 2010125.

Åkermarkens status och fysikaliska egenskaper påverkas negativt av regniga höstar och avsaknad av tjäle, markpackningen av jorden ökar. Miljöersättningen för kulturmiljöer är borttagen och många landskapselement förloras vid exploatering av åkermark.  Färre aktiva lantbrukare leder till sämre utnyttjade ekonomibyggnader och även till avsaknad av underhåll.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter
Utöver miljöersättningar och skötsel av natur- och kulturreservat, har det under året även skett följande;

Ett nytt naturreservat, bland annat innehållande ekhage, har bildats.[5] Försök med bränning som alternativ till slåtter indikerar positiva resultat, men det saknas långsiktiga utvärderingar. Miljöövervakning av slåtterängar visar att 80 procent av de objekt som besöktes 2016 helt eller delvis brukas med slåtter eller bete[6]. Informationsbrev om lagstiftningen om skyddsvärda träd har skickats ut till arborister. Länsstyrelsen anordnade ett välbesökt seminarium om naturvårdsbränning[7].

De olika åtgärdsprogrammen för hotade arter som berör odlingslandskapet har varierande framgång[8]. Odlingslandskapets fåglar är en av få indikatorer som följer upp utvecklingen på landskapsnivå. Indikatorn visar på en minskning. Praktiska åtgärder med bland annat narturvårdsbränning och markstörning har utförts för stäppartad torräng, mosippa, sen fältgentiana med flera.

Projektverksamhet pågår med fokus på Ett rikt odlingslandskap inom Nötköttsproduktion med fokus på biologisk mångfald, Ängsvallsprojektet med fler[9]. Rådgivning/kursverksamhet har genomförts om ekologisk produktion, i Greppa näringen och om natur- och kulturvärden som slåtter, trädbeskärning och betesrestaurering. Twitter- och Facebooksida ”Rikt Odlingslandskap VG” samt instagramkonto ”Eko i Vastra Gotaland” har startats för att nå fler intresserade och visa på goda exempel.[10][11]

Fem projektstöd för utveckling av natur- och kulturmiljöer har beviljats. Biotopskyddsdispenser enligt nya riktlinjer för att underlätta lantbruket har beviljats i tio fall under året, gällande stenmurar/diken[12]. För samtliga har kompensationsåtgärder krävts.

Länsstyrelsen har lämnat yttrande till kommuner vid översikts- och detaljplanering angående det nationella intresset jordbruksmark.

Åtgärder på kommunal nivå
I dagsläget finns åtta pågående lokala naturvårdssatsningar (LONA) där ett är inventering av vildbin och småfjärilar i Borås kommun [13].

Åtgärder inom näringslivet
Försäljningsformen REKO-ringar har startats där producenter och konsumenter möts utan mellanhänder. En majoritet kvinnor håller i försäljningen.[14]

Övriga åtgärder
Ideella insatser av hembygds- och slåtterföreningar har betydelse för Ett rikt odlingslandskap[15].

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen är negativ.

Förutsättningarna för att nå delar av miljömålet beror i hög grad på vilka styrmedel och ersättningsformer som finns tillgängliga, framförallt för skötsel av ängs- och betesmarker med hög biologisk mångfald och värdefulla kulturmiljöer.

Kommunerna har en viktig roll för den långsiktiga och övergripande planeringen av hur mark- och vattenområden används. I översiktsplaner bör kommuner peka ut vad jordbruksmarken ska användas till och hur kulturvärden kan bevaras. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och när detta behov inte kan tillgodoses genom att annan lämplig mark tas i anspråk.[16] Länsstyrelsen bedömer att kommunerna behöver bli tydligare i sina översiktsplaner kring vad som är brukningsvärd jordbruksmark och arbeta aktivt med att undersöka förutsättningarna för att ta annan mark i anspråk.

Färre, större och mer specialiserade gårdar leder till att landskapet blir mindre variationsrikt och det blir svårare för många arter att finna lämpliga miljöer inom spridningsavstånd. Det leder också till sämre avbetning eller mindre areal betad mark, vilket försämrar kvaliteten i ängs- och betesmarker med höga biologiska värden. Även för kraftig avbetning vid fel tidpunkt kan ha negativ effekt.

Ersättning för skötsel av kulturmiljöelement är borttagna ur det nya Landsbygdsprogrammet. Effekten syns inte än, men bedömningen är att utan styrmedel är möjligheterna att förbättra skötseln av kulturmiljöelement i landskapet mycket små. Kompetensutveckling och allmänhetens intresse är möjliga vägar framåt.  

I den regionala handlingsplanen för Landsbygdsprogrammet finns riktlinjer för hur länet ska prioritera alla insatser[17]. Där vägs aktuella miljökvalitetsmål in. Rådgivningen inom Landsbygdsprogrammet är ett viktigt verktyg för att nå målen. En begräsning för de sökande inom projektstöden är krav på medfinansiering.

Efterfrågan och konsumtionen av ekologisk mat ökar. Den inhemska produktionen ökar, men inte i samma takt. Det tar tid för producenterna att ställa om vilket återspeglas i att en stor andel importeras, men i år har importen av kött minskat. Efterfrågan på frukt och grönt är stor, både ekologisk och konventionell. Priserna på nötkött är höga och det är brist på ekologiskt spannmål.

REKO-ringarna i länet har lokalt gett god försäljning av närproducerade produkter vilket ger nya förutsättningar till företagande och variation i landskapet.

För att nå miljömålet krävs åtgärder av många aktörer på olika nivåer. Många bra åtgärder görs redan i dagsläget, men den generella miljöhänsynen inom lantbruket måste öka. För att en sådan förändring ska bli verklighet behövs höjda miljöersättningar och pengar för restaurering och specialinsatser samt efterfrågan och miljökrav från konsumenter. Men inte minst behövs kunskap, samarbete, engagemang och drivkraft.