Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Västra Götalands läns miljömål?

Skyddande ozonskikt kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, har delvis uppnåtts eller kommer delvis att kunna nås. Övriga tolv miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020.

Utsläppen av växthusgaser i länet minskar, men behöver minska ännu mer för att trenden ska kunna vändas. Under 2017 har Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen tagit beslut om ett gemensamt handlingsprogram, Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om. Här prioriteras satsningar med tydlig regional rådighet inom transporter, mat, produkter, tjänster samt bostäder och lokaler.

Det är angeläget med fler åtgärder för att minska halterna av kvävedioxid och partiklar i gatumiljö. På grund av att vi behöver förtäta så behöver större hänsyn tas till luftkvaliteten. Det finns behov av regionala överenskommelser om en hållbar bebyggelsestruktur.

Den biologiska mångfalden hotas av nuvarande markanvändning på land och i vatten. Många av hoten mot biologisk mångfald påverkar även kulturhistoriska värden. Både företag, kommuner och markägare behöver ta hänsyn till natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv.

För att värna den biologiska mångfalden behöver vi ha ett aktivt jordbruk med ökad hänsyn och förbättrad miljöhänsyn inom skogsbruket. Fortsatt åtgärdsarbete behövs för att minska påverkan från försurning och övergödning.

Under 2017 har Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i samverkan med Västra Götalandsregionen tagit fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen, Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland. Åtgärdsprogrammet ger vägledning och stöd för prioriteringar av åtgärder och ökad samverkan mellan miljömålsaktörerna i Västra Götaland län.

Flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län kommer inte kunna nås till år 2020. Takten och samverkan i åtgärdsarbetet behöver öka och fler styrmedel krävs. Åtgärdsprogrammet Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland som inkluderar handlingsprogrammet Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om är avgörande för att höja tempot i aktörernas fortsatta arbete.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Under de senaste åren har Skogsstyrelsen arbetat med att tydliggöra lagens krav och ökat antalet beslut i länet från noll beslut (2010) till 44 beslut (2016). Trenden går mot ytterligare en ökning under 2017 där en bidragande orsak är Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden.

Hänsynsuppföljning av kulturmiljöer visar på en fortsatt allvarlig skadenivå. Det har gjorts kunskapshöjande insatser de senaste åren (2011 – 2017), men det går inte att avläsa någon tydlig trend på en minskning av skadorna. [1]. Det finns regionala skillnader beroende på om insatser gjorts i regioner där skogen ägs/brukas av större skogsbolag eller mindre markägare. I vårt län har en stor andel mindre skogsägare vilket kan göra det svårare att få gemensamma riktlinjer implementerade.

Uppföljning av naturhänsyn vid slutavverkning[2] visar inga större förändringar. Det finns fortsatt allvarliga brister gällande skyddszoner mot vatten och hänsynskrävande biotoper. Antalet transporter över vattendrag har minskat de senaste åren, men där överfarter sker är hänsynen ofta inte tillräcklig2. Enligt uppgifter från skogsbruket lämnas grenar och toppar i allt större utsträckning kvar vid avverkning i syfte att skydda marken från körskador och stubbskörden har i princip upphört.

Åtgärder på regional nivå - myndigheter
Ett stort arbete genomförts med att ta fram branschgemensamma målbilder för god miljöhänsyn i skogsbruket[3]. Målbilderna har under de senaste fyra åren implementerats hos flera aktörer i egen regi. Det finns en variation mellan hur långt olika aktörer har kommit i arbetet med målbilderna. Målbildsarbetet är levande och det pågår fortfarande utveckling av nya målbilder.

Länets älgbetesinventeringar (ÄBIN)[4][5] visar på fortsatt stora skador på tall. Etablering av trädslagen rönn, asp, sälg och ek är kraftigt nedsatt på grund av betestrycket. Föryngring efter avverkning sker nästan uteslutande med planterad gran oavsett marktyp.

2016 skyddades 1414 hektar skogsmark – 1107 hektar naturreservat, 97 hektar biotopskydd, 108 hektar naturvårdsavtal och 102 hektar kommunala reservat. Trenden är positiv med mer än en fördubbling jämfört med 2015 (630 hektar). Skogsstyrelsen har intensifierat arbetet med naturvårdande skötsel i skyddade områden, framförallt i södra Sverige. Regeringen har inför höstbudgeten aviserat en satsning till Skogsstyrelsen för skötsel av biotopskydd och naturvårdsavtal.

Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har under 2016 påbörjat det strategiska arbetet med regionala handlingsplaner inom uppdraget Grön Infrastruktur. Arbetet ska vara klara under 2018.

Åtgärder inom näringslivet
2012 presenterade skogsbranschen en gemensam körskadepolicy[6] för att förenkla bedömningar och minska markskador vid avverkningar. Policyn har fått ett brett genomslag bland skogsföretagen. Policyn har lett till positiva åtgärder, som att till exempel Södra Skogsägarna har infört garanti mot markskador. Flera aktörer i länet har genomfört utbildningar för anställda i syfte att minska körskadorna. Ökande uttag av biobränsle har tidigare förvärrat situationen med körskador. Uppgifter från skogsbruket indikerar att biobränsleuttag från skogen stagnerat vilket också kan minska körskadeproblematiken. I likhet med körskadepolicyn presenterade skogsbruket 2016 branschgemensamma riktlinjer för hänsyn till forn- och kulturlämningar i skogsbruket.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön bedöms som neutral även om det är en positiv utveckling i arbetet med skyddad skog.

Hänsynsuppföljningen efter avverkning visar på stora brister, inga trendbrott kan ses i de senaste uppföljningarna för avverkningar utförda 2012/2013 till 2014/2015 (treårsmedeltal). En av de viktigaste åtgärderna för att förbättra miljöhänsynen är arbetet med målbilder. Målbilderna ska ge ett stöd i det praktiska arbetet för exempelvis planerare och maskinförare. Det finns ännu inte statistik som i sin helhet visar miljöhänsynen efter att skogssektorn börjat jobba efter målbilderna. Därför går det inte att utläsa några direkta effekter av målbildsarbetet i hänsynsuppföljningen.

Skogsstyrelsen träffar årligen ett stort antal tjänstemän och entreprenörer i dialogmöten. Bedömningen är att det finns relativt stora skillnader mellan hur långt olika organisationer har kommit i tillämpningen av målbilderna i sitt dagliga arbete.

Ökade resurser för skydd och skötsel av skyddad skog under 2016 resulterade i ökade insatser. Det ökade anslaget är ett måste för att hålla tempot och minska risken att viktiga naturmiljöer påverkas negativt. Utan tillräckliga medel för skötsel av skyddad skog kan höga naturvärden, framförallt i lövmiljöer, förväntas sjunka. Av samma anledning behöver stödet för naturvårdande skötsel till markägare vara högt. Sedan 2016 finns det möjlighet för enskilda markägare i hela länet att föreslå nya skyddade skogsområden genom Nya Kometprogrammet. Strategin för formellt skydd av skog har reviderats under 2017 och en regional strategi är under beredning.

Skogliga stöd inom Landsbygdsprogrammet utgjorde tidigare ett viktigt tillskott för finansiering av naturvårdande skötsel, både i formellt skyddad och i frivilligt avsatta skogar. Detta stöd inte kommer finnas kvar i samma omfattning under 2018 då Skogsstyrelsen kommer få ett minskat anslag.

Areal certifierad skog ökar och med det finns potential till förbättrad miljöhänsyn i skogsbruket. Verktyget kan vässas genom ökade kunskaper om certifieringskrav hos aktörer och markägare samt genom skarpare uppföljningar och påföljder vid brister.

Sedan 2014 finns det en åtgärdsgrupp för Levande skogar (i länet) som träffas två gånger per år. Skogliga aktörer, myndigheter, vissa kommuner och ideella föreningar sammanställer åtgärder man gör för att nå miljökvalitetsmålet samt värderar behovet av och föreslår ytterligare åtgärder.