Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Västra Götalands läns miljömål?

Skyddande ozonskikt kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, har delvis uppnåtts eller kommer delvis att kunna nås. Övriga tolv miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020.

Utsläppen av växthusgaser i länet minskar, men behöver minska ännu mer för att trenden ska kunna vändas. Under 2017 har Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen tagit beslut om ett gemensamt handlingsprogram, Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om. Här prioriteras satsningar med tydlig regional rådighet inom transporter, mat, produkter, tjänster samt bostäder och lokaler.

Det är angeläget med fler åtgärder för att minska halterna av kvävedioxid och partiklar i gatumiljö. På grund av att vi behöver förtäta så behöver större hänsyn tas till luftkvaliteten. Det finns behov av regionala överenskommelser om en hållbar bebyggelsestruktur.

Den biologiska mångfalden hotas av nuvarande markanvändning på land och i vatten. Många av hoten mot biologisk mångfald påverkar även kulturhistoriska värden. Både företag, kommuner och markägare behöver ta hänsyn till natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv.

För att värna den biologiska mångfalden behöver vi ha ett aktivt jordbruk med ökad hänsyn och förbättrad miljöhänsyn inom skogsbruket. Fortsatt åtgärdsarbete behövs för att minska påverkan från försurning och övergödning.

Under 2017 har Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i samverkan med Västra Götalandsregionen tagit fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen, Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland. Åtgärdsprogrammet ger vägledning och stöd för prioriteringar av åtgärder och ökad samverkan mellan miljömålsaktörerna i Västra Götaland län.

Flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län kommer inte kunna nås till år 2020. Takten och samverkan i åtgärdsarbetet behöver öka och fler styrmedel krävs. Åtgärdsprogrammet Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland som inkluderar handlingsprogrammet Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om är avgörande för att höja tempot i aktörernas fortsatta arbete.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Våtmarker är viktiga för biologisk mångfald, som utjämningsmagasin i landskapet och för att minska läckage av växtnäringsämnen, De har ofta betydelse för upplevelsen av ett kulturlandskap kopplat till historisk hävd. Stora arealer våtmark har historiskt torrlagts inom jord- och skogsbruket. Våtmarker finns spridda i landskapet, men skogsmarken brukas intensivt och dikesrensningar riskerar att avvattna våtmarker. Skogsstyrelsens miljöhänsynsuppföljning visar att cirka 40 procent av alla hänsynskrävande biotoper påverkas negativt i anslutning till avverkning.[1]  

Tidigare analys visar på ökad igenväxning av öppna myrar orsakat av dikning, hyggen och vägar.[2] Våtmarker riskerar att påverkas vid exploatering som brytning av torv, men intresset för torvbrytning är för närvarande lågt med få pågående tillståndsansökningar. Alla ansökningar gällande dikning kopplat till torvtäkt gäller befintliga täkter.

Åtgärder på regional nivå - myndigheter
Arbetet med skydd av områden inkluderade i Myrskyddsplanen[3], det strategiska dokument som visar vilka våtmarker som bör skyddas, går fortsatt långsamt. Av 25 områden i Myrskyddsplanen har sex stycken skyddats, reservatsbildning pågår i ytterligare fem. Övriga prioriteras endast vid uppkomna hot. Eventuell restaurering av områden i myrskyddsplanen görs endast efter att reservatsbildningen är slutförd. Länsstyrelsen arbetar även aktivt med skydd av hotade våtmarksområden som inte är med i myrskyddsplanen.

Behovet av nya våtmarker i odlingslandskapet är stort. Hittills har fem av totalt 75 ansökningar om anläggning beviljats medel inom Landsbygdsprogrammet. Nya våtmarker över fem hektar ska beslutas i mark- och miljödomstolen vilket leder till långa handläggningstider. Hälften av ansökningarna avser rening av fosfor och kväve, resterande syftar till att gynna biologisk mångfald. Efter genomförd anläggning finns möjlighet till skötselstöd. Inom projekt Greppa näringen pågår ett aktivt arbete med våtmarksrådgivning.[4]
Länsstyrelsen väger i sin bedömning om planerade våtmarker är lämpliga eller inte samman olika intressen, till exempel kulturmiljö och landskapsbild. Däremot sker inga systematiska uppföljningar av anlagda våtmarker där tillstånd givits enligt Kulturmiljölagen eller Miljöbalken.

Uppföljning av hävd och arter i rikkärr bedrivs enligt nationellt fastställd metodik och arbete med klassning och kvalitetssäkring av GIS-skikt av rikkärr pågår. Inom arbetet med åtgärdsprogram för skyddade arter, ÅGP, har det genomförts restaurerings- och skötselinsatser i fem oskyddade rikkärr. Arbete med kvalitetssäkring av GIS-skikt för rikkärr pågår.

Uppföljningen av hävdstatus på skyddade havsstrandängar visar en något förbättrad skötsel och den nedåtgående trenden för antalet häckfåglar verkar bruten för några arter. För skyddade sötvattenstrandängar syns ingen förändring vad gäller häckande vadare eller hävd.

Åtgärder på kommunal nivå
Fyra projekt pågår inom LONA, Naturvårdsverkets lokala naturvårdssatsning, med Myllrande våtmarker som huvudsakligt miljömål.[5] I Göteborg pågår bland annat bekämpning av skunkalla, en invasiv främmande våtmarksväxt. 

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte att kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Bedömningen är att utvecklingen i miljön är oförändrad. 

En viss förbättring har skett vad gäller styrmedel, bland annat inom landsbygdsprogrammet. Ytterligare medel finns att söka för anläggning av våtmarker men insatser för att öka söktrycket behövs. Ett hinder i systemet är att sökande måste ligga ute med pengar vilket kan minska intresset. Den regionala handlingsplanen har urvalskriterier för Miljöinvestering för våtmarker som ger viss styrning av utformning och funktion.[6] Det är inte bara arealen som är betydelsefull, utan också skötsel och funktion. Det är viktigt att nya våtmarker anpassas till landskapet och att hänsyn tas till närliggande fornlämningar och kulturmiljöer. 

Bristen i hänsyn vid avverkning i sumpskogar och andra hänsynskrävande miljöer med höga naturvärden i anslutning till våtmarker är fortfarande stor. Skogssektorn behöver ta ett större ansvar för att miljömålet ska nås. Fornlämningar och kulturmiljöer påverkas ofta negativt även om en viss förbättring har skett.[7] Arbete pågår med målbilder för att uppnå större miljöhänsyn inom skogsbruket.[8] Detta innefattar samverkan och kunskapshöjande aktiveter kring våtmarkernas funktioner och värden, vilket är av stor betydelse för arbetet med målbilderna. För att bevara objektens naturvärden behövs ofta en skyddszon, men detta kan innebära ökade kostnader. Den omgivande skogen har inte alltid egna bevarandevärden.

Naturreservatsbildning i våtmarksmiljöer är lågt prioriterat. Med nuvarande anslag kommer inte arbete att initieras för övriga kvarvarande objekt i Myrskyddsplanen inom överskådlig framtid. Nuvarande prioritering av skydd av skogsmark innebär nedprioriterat arbete med våtmarkerna så länge inte specifika medel riktas till arbetet med skydd av våtmarker.

De hävdberoende våtmarkerna är ofta svårskötta och därmed kostnadskrävande. De behöver också en flexibilitet i skötseln på grund av årsvariationer. Det är sällan förenligt med föreskrifter för miljöersättningar och direktstöd.[9] Det är svårt att få till en bra skötsel även inom skyddad natur, där finansiering av skötsel via miljöersättningarna är nödvändig, trots förstärkning av skötselmedel till skyddade områden. 

Våtmarker bidrar till flera viktiga ekosystemtjänster, bland annat som utjämningsmagasin vid kraftig nederbörd, vilket förväntas bli vanligare i och med klimatförändringarna. Klimatförändringar med ökad nederbörd och längre växtsäsong som följd kan leda till ökad igenväxning av framförallt hävdberoende våtmarkstyper. Ändrat klimat ökar även risken för körskador i eller i närheten av våtmarker.

Kommunerna är en viktig aktör i det fortsatta arbetet för mer våtmarker eftersom de äger mycket mark och har möjlighet att planera in våtmarker, exempelvis kopplade till dagvattenhantering eller reningsverk. God fysisk planering är avgörande för att våtmarkers ekosystemtjänster ska bibehållas.



[2] Hahn, N. & Wester, K. 2015. Satellitbaserad övervakning av våtmarker - Slutrapport Värmlands, Västra Götalands och Örebro län. Länsstyrelsen Västra Götaland, Rapport 2015:57

[3] Myrskyddsplan för Västra Götalands län, Rapport 2008:77

[8] Miljömålsbedömning Levande skogar

[9] Föreskrift miljöersättningar SJVFS 2015:25 och föreskrift direktstöd SJVFS 2014:41