Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Västra Götalands läns miljömål?

Skyddande ozonskikt kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, har delvis uppnåtts eller kommer delvis att kunna nås. Övriga tolv miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020.

Utsläppen av växthusgaser i länet minskar, men behöver minska ännu mer för att trenden ska kunna vändas. Under 2017 har Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen tagit beslut om ett gemensamt handlingsprogram, Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om. Här prioriteras satsningar med tydlig regional rådighet inom transporter, mat, produkter, tjänster samt bostäder och lokaler.

Det är angeläget med fler åtgärder för att minska halterna av kvävedioxid och partiklar i gatumiljö. På grund av att vi behöver förtäta så behöver större hänsyn tas till luftkvaliteten. Det finns behov av regionala överenskommelser om en hållbar bebyggelsestruktur.

Den biologiska mångfalden hotas av nuvarande markanvändning på land och i vatten. Många av hoten mot biologisk mångfald påverkar även kulturhistoriska värden. Både företag, kommuner och markägare behöver ta hänsyn till natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv.

För att värna den biologiska mångfalden behöver vi ha ett aktivt jordbruk med ökad hänsyn och förbättrad miljöhänsyn inom skogsbruket. Fortsatt åtgärdsarbete behövs för att minska påverkan från försurning och övergödning.

Under 2017 har Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i samverkan med Västra Götalandsregionen tagit fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen, Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland. Åtgärdsprogrammet ger vägledning och stöd för prioriteringar av åtgärder och ökad samverkan mellan miljömålsaktörerna i Västra Götaland län.

Flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län kommer inte kunna nås till år 2020. Takten och samverkan i åtgärdsarbetet behöver öka och fler styrmedel krävs. Åtgärdsprogrammet Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland som inkluderar handlingsprogrammet Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om är avgörande för att höja tempot i aktörernas fortsatta arbete.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Åtgärder på regional nivå – myndigheter
95 procent av Västra Götalands kustvatten uppnår inte god ekologisk status enligt vattenförvaltningsförordningen, detta främst på grund av övergödning[1].

Samarbetet om skydd av havsmiljön har stärkts mellan Västerhavslänen genom projektet Skydd och förvaltning av marina områden – Västerhavet (2014–2016). Genom projektet har det marina skyddsarbetet ökat och nya kunskapsunderlag[2][3] tagits fram samt en kommande gemensam strategi för skydd av marina miljöer och arter. Idag är knappt 30 procent av länets totala havsområde skyddat i någon form. En analys visar att ca 17 procent av skydden har den kvalitet som miljömålet avser. Närmsta åren behöver marint naturskyddsarbete inriktas på att stärka befintligt skydd.

Länsstyrelsen söker medel från Havs- och fiskerifonden och HaV för restaurering av ålgräsängar i södra Bohuslän. Projektet är ett samarbete med Göteborgs universitet. Syftet är att genomföra storskalig restaurering av ålgräs och att utveckla åtgärder som kan förbättra vattenkvalitet och tillväxt i områden som förlorat ålgräs. Parallellt ska Länsstyrelsen ge dessa miljöer starkare och utökat skydd.

De biologiska effekterna av fiskefria områden har utvärderats. Ingen återuppbyggnad av lokala bottenlevande bestånd av torsk, rödspätta eller piggvar har kunnat uppmätas i det fiskefria området innanför Orust. I de fiskefria områdena Buskär och Tanneskär visade utvärderingen på ökande täthet av hummer. Diversiteten av fiskarter i nationalparken Kosterhavet har undersökts med goda resultat[4].

Åtgärder på kommunal nivå
Kustkommunerna i södra Bohuslän har tillsammans med Göteborg och Kungsbacka inlett ett projekt som ska utmynna i en översiktsplan för kust och hav. Arbete har påbörjats för att integrera havsplaneringen i översiktsplanerna. Bidrag har lämnats till två nya KOMPIS-projekt[5] under 2017[6].

Lärare och elever från elva skolor i Orust, Stenungsund och Kungälv har hjälpt till att leta efter främmande arter längs kusten[7]. Initiativtagare till projektet är Havets Framtidsverkstad och Länsstyrelsen och 8-fjordar[8] har drivit projektet. Eleverna hittade den främmande arten penselkrabba. Under sommaren hittade allmänheten ytterligare främmande krabbor, bl.a. blåskrabba som visades upp under Västerhavsveckan med uppmaning om att rapportera in fynd via Rappen[9].

Åtgärder inom näringslivet
Utkastförbudet inom fisket innebär att alla kvoterade arter ska tas i land och ingå i kvoten. 2016 började landningsskyldigheten gälla för bottenlevande arter i Västerhavet.  Det gör att det nu finns incitament till att utveckla redskapens selektivitet och ändra fiskemönster så att kvottilldelningen efterlevs.

Övriga åtgärder
I projektet Fritidsbåtars inverkan på skärgårdsmiljön undersöker man hur och i vilken omfattning avgaser från fritidsbåtar påverkar havsmiljön. Fältstudier har genomförts 2016 och 2017 där man bland annat har undersökt om blåmusslor och ostron tar upp föroreningar. Under kommande två år kommer mät- och analysresultat utvärderas och modelleras. 

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås till 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön bedöms som neutral. Positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra. För att nå målen måste kunskapsunderlaget öka och åtgärdsarbetet intensifieras.

Styrmedel inom exempelvis samhällsplanering och jordbrukssektorn verkar i positiv riktning, men överfiske, övergödning, exploatering, miljögifter, klimatförändringar och främmande arter utgör fortsatt ett hot mot Västerhavets produktionsförmåga och biologiska mångfald. Principen om att förorenaren betalar med avseende på miljöpåverkan i vatten är ännu inte vedertagen i större utsträckning. Frågan behöver aktualiseras och principen implementeras.

Ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen har tagits fram. Förhoppningen är att åtgärdsprogrammet ska snabba på åtgärdsarbetet genom att tydliggöra vad länets aktörer behöver göra för att skapa positiva utvecklingstrender. Prövning och tillsyn av miljöfarliga verksamheter samt bidragssystem som LOVA och Landsbygdsprogrammet har inneburit att flera viktiga åtgärder för minskat tillskott av näringsämnen och miljögifter har kunnat genomföras. Kunskapsuppbyggnaden om våra marina miljöer måste fortsätta för att säkerställa att resurser prioriteras till åtgärder som gör störst nytta. Insamlade data behöver tillgängliggöras och analyseras i större utsträckning.

Dagens övervakning av vegetationsklädda bottnar ger ingen samlad bild av miljöstatus eller trender. Det finns därför ett stort behov av att utveckla ett samordnat nationellt och regionalt miljöövervakningsprogram för vegetationsklädda bottnar baserad på metoder som uppfyller miljömålens och direktivens krav. Även ett övervakningsprogram för ålgräsängar är angeläget då ålgräsets utbredning minskat med 60 procent i Bohuslän sedan 1980 talet[10].

Turism och friluftsliv behöver bedrivas så att negativ påverkan på de marina miljöerna minimeras. Buller och svallvågor m.m. från båttrafiken ökar och kunskaperna om båttrafikens påverkan på natur och människa behöver förbättras. Mer resurser behövs för exempelvis information och tillsyn i syfte att åstadkomma attityd- och beteendeförändringar. Nyttjandet av fiskbestånden måste idag ske enligt försiktighetsprincipen, eftersom kunskapsunderlaget är bristfälligt. Ytterligare fiskerestriktioner inom kustområdet behövs för att stärka bestånden av stor rovfisk. Parallellt med en översyn av regelverket behövs det mer resurser för operativ fisketillsyn och informationsinsatser.

Kulturhistoriska miljöer i kustsamhällena lockar besökare och turister. Fastighetspriserna är höga och allt fler hus blir semesterbostäder. Intresset för exploatering och renoveringar är stort. Kustbebyggelseprojektet[11] har resulterat i kunskapsunderlag för beaktandet av kulturmiljöfrågorna i kommunernas planering och i dialogen med allmänheten. Det är viktigt att kommunerna är aktiva i bevarandearbetet och har aktuella kunskapsunderlag, sakkunnig personal och dialog med allmänheten.