Begränsad klimatpåverkan. Illustration Tobias Flygar

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Västra Götalands läns miljömål?

Skyddande ozonskikt kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, har delvis uppnåtts eller kommer delvis att kunna nås. Övriga tolv miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020.

Utsläppen av växthusgaser i länet minskar, men behöver minska ännu mer för att trenden ska kunna vändas. Under 2017 har Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen tagit beslut om ett gemensamt handlingsprogram, Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om. Här prioriteras satsningar med tydlig regional rådighet inom transporter, mat, produkter, tjänster samt bostäder och lokaler.

Det är angeläget med fler åtgärder för att minska halterna av kvävedioxid och partiklar i gatumiljö. På grund av att vi behöver förtäta så behöver större hänsyn tas till luftkvaliteten. Det finns behov av regionala överenskommelser om en hållbar bebyggelsestruktur.

Den biologiska mångfalden hotas av nuvarande markanvändning på land och i vatten. Många av hoten mot biologisk mångfald påverkar även kulturhistoriska värden. Både företag, kommuner och markägare behöver ta hänsyn till natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv.

För att värna den biologiska mångfalden behöver vi ha ett aktivt jordbruk med ökad hänsyn och förbättrad miljöhänsyn inom skogsbruket. Fortsatt åtgärdsarbete behövs för att minska påverkan från försurning och övergödning.

Under 2017 har Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i samverkan med Västra Götalandsregionen tagit fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen, Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland. Åtgärdsprogrammet ger vägledning och stöd för prioriteringar av åtgärder och ökad samverkan mellan miljömålsaktörerna i Västra Götaland län.

Flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län kommer inte kunna nås till år 2020. Takten och samverkan i åtgärdsarbetet behöver öka och fler styrmedel krävs. Åtgärdsprogrammet Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland som inkluderar handlingsprogrammet Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om är avgörande för att höja tempot i aktörernas fortsatta arbete.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

Under perioden 1990–2015 har de totala utsläppen av växthusgaser i länet minskat med 15 procent och uppgår nu till 10,2 miljoner ton[1]. I Sverige har utsläppen under samma period minskat med 24 procent[2]. Att minskningen inte var lika stor i länet beror på den stora andelen tung industri vars utsläpp har ökat. Dessa verksamheter är anslutna till handeln med utsläppsrätter och utgör häften av totalutsläppen i länet. Den näststörsta utsläppskällan i länet är transportsektorn, utsläppen härifrån har legat runt 2,9 miljoner ton de senaste åren. Den genomsnittliga körsträckan med bil per person i Västra Götalands län har minskat under flera år men ökade något för andra året i rad under 2016[3].

Åtgärder på regional nivå
Under 2017 har Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen tagit beslut om ett gemensamt handlingsprogram, Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om[4]. Här prioriteras ett antal satsningar med tydlig regional rådighet inom fokusområdena Hållbara transporter, Klimatsmart och hälsosam mat, Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster samt Sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler.

Kollektivtrafikens andel av resandet i Västra Götaland fortsätter öka[5]. Andelen förnybart bränsle inom kollektivtrafiken ökar stadigt i och var under 2016 uppe i 93 procent och de fossila utsläppen har reducerats till 55 000 ton.

Genom Klimatklivet[6], har fram till juli 2017 totalt 128 projekt i Västra Götalands län blivit beviljade stöd om 172 miljoner kronor med syfte att minska växthusgasutsläppen. Främst har satsningar på produktion av biogas, elladdinfrastruktur och energikonvertering från fossila till förnybara bränslen fått stöd. Förväntad effekt i länet är en minskning på 40 700 ton växthusgaser/år.

Genom Länsstyrelsens projekt E-WEST ges kommuner och andra aktörer stöd att främja en snabbare omställning till elektrifierade transporter[7].

Länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland har tillsammans med Västarvet genomfört projektet Kulturarv och klimatförändringar i Västsverige. Det belyser de klimateffekter som hotar vårt kulturarv och vilka anpassningsåtgärder som krävs[8]

Åtgärder på kommunal nivå
Kommunerna i Fyrbodal arbetar tillsammans med norska kommuner i projektet Hela gröna vägen för att kommunens transporter ska bli fossiloberoende till 2030 [9].

Under 2017 beviljades fem kommuner i länet statsstöd inom ramen för stadsmiljöavtalen[10]. Förutsättningar för stöd är att motprestationer genomförs som bidrar till hållbara transporter eller ökat bostadsbyggande. I Göteborg, Mölndal, Skövde, Tidaholm och Trollhättan kommer detta att innebära ett statligt stöd på drygt 56 miljoner kronor de kommande åren[11].

Åtgärder inom näringslivet
Volvo som är en världsledande lastbilstillverkare lanserade hösten 2017 en gaslastbil. Preem har investerat i en anläggning för tillverkning av HVO[12]. De har världens första svanenmärkta diesel, utan palmolja.

Länets lantbrukare kan med hjälp av medel från Landsbygdsprogrammet och projektet Greppa näringen[13] bibehålla och öka sin kunskap. Det handlar om energi- och klimatkoll så väl som annan rådgivning exempelvis kväveeffektivitet eller utfodringsfrågor som i sin tur har betydelse för lustgas- och metanavgång.

Genom projekten Incitament för energieffektivisering och Energieffektiviseringsnätverk får företag stöd och hjälp med att minska sin energianvändning.[14] 

Övriga åtgärder
Den nu gällande länstransportplanen bidrar inte till minskad klimatpåverkan. Under 2017 gjordes en revidering och i det nya förslaget för perioden 2018–2029 framgår av att inte heller denna plan förväntas bidra till minskade utsläpp av växthusgaser[15]. Av de cirka 6,3 miljarderna som avsätts för nyinvesteringar under perioden fram till och med 2029 föreslås 53 procent vara vägåtgärder.

Analys

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder, och trenden till 2050 är negativ[16]. En global omställning från koldioxidintensiv till koldioxidsnål utveckling kräver genomgripande förändringar av våra samhällen. Stora investeringsflöden som i dag går till energi- och resurskrävande samhällsbyggnad och ett fossilbaserat energisystem behöver byta inriktning och istället användas till satsningar på investeringar i förnybar energi, energieffektiviseringar och en energi- och resurseffektivare infrastruktur och bebyggelse[17].

I Parisavtalet har länderna lovat att successivt skärpa sina åtaganden[18]. I Sverige införs bl.a. ett klimatpolitiskt ramverk som innebär att politikområden behöver ta ett större och integrerat ansvar för klimatpolitiken. I synnerhet den fortsatta utvecklingen inom transportpolitiken och politiken för forskning och utveckling har stor vikt, men även näringspolitiken och andra områden har viktiga uppgifter [19].

I Västra Götaland kommer handlingsprogrammet Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om att utgöra en plattform för lokala och regionala aktörer så att takten i åtgärdsarbetet kan ökas och förbättra förutsättningarna för att klara de beslutade klimatmålen.

Energi
De ökade utsläppen från de verksamheter i länet som handlar med utsläppsrätter visar dels på behovet av skärpta nivåer inom utsläppshandelssystemet och dels på behovet av en närings- och innovationspolitik som uppmärksammar behovet av omställning av raffinaderi- och petrokemiindustrin i Sverige. 

Trafik
För att nå de regionala tilläggsmålen behöver utsläppen minska med drygt 1 miljon ton till 2020 och sedan ytterligare 1 miljon ton för att nå målet till 2030.

I länet har hittills en större andel av statliga medel för infrastruktur satsats på nyinvesteringar i väg jämfört med järnväg, övrig kollektivtrafik samt cykel och gång. För en omställning av transportsystemet räcker det inte med energieffektivare fordon och alternativa bränslen, det behövs också en planering för ett hållbart transportsystem. En del i detta är att göra gång-, cykel- och kollektivtrafik till normgivande i större tätorter, samt att resor med buss och tåg underlättas vid planeringen av infrastruktur mellan tätorter [20]. En central förutsättning för att minska efterfrågan på transporter är också en bebyggelseplanering som främjar närhet och tillgänglighet.



[12] HVO är förkortning för Hydrogenated Vegetable Oil