Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Hallands läns miljömål?

Den regionala uppföljningen 2017 uppvisar bara mindre förändringar. Liksom tidigare bedöms inget av målen kunna nås i sin helhet i Halland. Antalet mål med negativ trend har minskat något de senaste åren.

För Hallands del är utmaningarna fortfarande stora vad gäller exempelvis försurningstillstånd, antalet hudcancerfall, exploatering av jordbruksmark, fysisk påverkan i vatten, tillståndet i de marina miljöerna och utsläpp från transporter. Ytterligare ett område som hamnat i fokus i länet under året är tillgången till grundvatten.

För målet Ingen övergödning ses en fortsatt positiv utveckling i länet där det långsiktiga arbetet med minskat näringsläckage ger resultat. 

Den förbättring från negativ till neutral trend för Hav i balans som bedömdes i fjol består, och målet har nu även fått sällskap av Ett rikt odlingslandskap där den negativa trendpilen i år ersatts av en neutral.

Liksom tidigare uppvisar miljömålet Bara naturlig försurning en positiv trend vad gäller preciseringen om försurande nedfall. Här bedöms dock den sammantagna trenden för målet som helhet vara neutral, mycket baserat på osäkerheter kring återhämtningen i mark och vatten. Neutral trend bedöms även för Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar (Skogsstyrelsens bedömning) samt God bebyggd miljö.

De två mål som ännu uppvisar en negativ trend är Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. Att det går sämst för just dessa mål visar på behovet av en ökad hänsyn från alla sektorer när det gäller ekosystemtjänster och biologisk mångfald.
För Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs ingen regional bedömning av måluppfyllelsen.

Att majoriteten av målen uppvisar en neutral trend återspeglar att det finns både positiva och negativa utvecklingar i miljön. Det visar också att takten i miljömålsarbetet skulle behöva växlas upp ytterligare för att målen ska nås.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

RESULTAT

Problem med grundvattenkvaliteten och grundvattenkapaciteten finns inom vissa områden i Halland, framför allt i de södra delarna av länet. För att säkra dricksvattenförsörjningen och tillgodose viktiga samhällsfunktioner har bevattningsförbud införts.

Arbetet med bildande av eller revidering av befintliga vattenskyddsområden pågår i länet och alla större allmänna vattentäkter har vattenskyddsområden enligt miljöbalken. Arbetet med en regional vattenförsörjningsplan har avstannat.

Grundvattnets kvalitet och grundvattennivåer

Länsstyrelsen har genomfört en förtätning av Sveriges geologiska undersöknings (SGU) screening av miljögifter i urban miljö. Sju stycken allmänna vattentäkter och en enskild vattentäkt har ingått i provtagningen och olika organiska miljögifter, bland annat läkemedel, bekämpningsmedel och flamskyddsmedel har provtagits.

På regional nivå görs inga grundvattennivåmätningar, men nivåmätningar av SGU visar att det på många håll varit mycket låga grundvattennivåer under stora delar av året. Enligt SGUs modeller har grundvattennivåerna efter sommaren återgått till normala eller mycket över det normala i små magasin och nära det normala i stora magasin. Dock påvisar ett par kommuners mätningar, gjorda i anslutning till vattentäkter, att grundvattennivåerna där fortfarande är låga och inte har återhämtat sig.

Olika insatser för att säkra dricksvattenförsörjningen och tillgodose viktiga samhällsfunktioner har genomförts på lokal och regional nivå. Länsstyrelsen samordnar regionala samverkanskonferenser, har tagit fram en regional handlingsplan och har påbörjat att kartlägga vattenuttag och vattendomar. Två kommuner i södra Halland har infört bevattningsförbud tillsvidare.

SGU har genomfört grundvattenkartläggning med SkyTEM-metoden inom två områden, ett i Laholms kommun och ett i Falkenbergs kommun.

God kemisk och god kvantitativ grundvattenstatus

Två av länets 61 grundvattenförekomster har otillfredsställande kemisk status, en med avseende på förhöjda nitrathalter och en med avseende på PFAS. Övriga förekomster uppnår god kemisk status, men drygt 60 procent av de här förekomsterna saknar helt kemisk underlagsdata och ska därför enligt riktlinjer betraktas uppnå god kemisk status. Ca 2/3 av förekomsterna har bedömts vara i riskzonen att inte uppnå god kemisk status år 2021 med avseende på bland annat bekämpningsmedel, nitrat samt nationell påverkansanalys (1). Alla grundvattenförekomster har god kvantitativ status och inga har bedömts vara i riskzonen att inte uppnå god kvantitativ status år 2021. Även för kvantitativ status ska statusen betraktas som god om underlagsdata saknas (2).

Bevarande av naturgrusavlagringar

Uttaget av naturgrus i Halland uppgår till drygt 0,56 miljoner ton/år och utgör ca 16 procent av den totala användningen av ballast. De senaste åren har den långsiktiga trenden att minska naturgrusuttaget avstannat, både mätt som produktion/år och den totala andelen av det totala uttaget. Beslut om framtagande av en regional materialförsörjningsplan saknas.

ANALYS OCH BEDÖMNING

Länsstyrelsen bedömer att målet inte är möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i grundvattnet.

Det saknas i många fall underlag för att kunna utvärdera tillståndet i grundvatten och det är inte otänkbart att hittills okända ämnen påträffas med ökad kunskap och med förbättrad övervakning.

Grundvattennivåerna fluktuerar naturligt under året, men klimatförändringar och ett ändrat nederbördsmönster samt befolkningstillväxt leder till nya förutsättningar och utmaningar för att klara en hållbar och robust vattenförsörjning. Insatser måste ske förebyggande redan i planeringsstadiet, såsom översiktsplaner, material- och vattenförsörjningsplaner. Pågående arbete med vattendomar behöver intensifieras och inkludera både allmänna och större enskilda vattentäkter samt större uttag till jordbruk. Grundvatten behöver även beaktas i större utsträckning än vad det gör i dag i tillstånd och tillsyn enligt kap 9 och kap 11 i miljöbalken.

Miljöövervakning

För att förbättra kunskapen och kunna göra säkra bedömningar av grundvattnets kemiska och kvantitativa status samt för att kunna prioritera åtgärder och följa upp effekter av insatta åtgärder krävs att grundvattenövervakningen ökas. En ökad samordning av den nationella och den regionala miljöövervakningen möjliggör en mer tillförlitlig bedömning av miljötillståndet och en mer kostnadseffektiv miljöövervakning. Antalet provtagningslokaler för både kemisk och kvantitativ övervakning måste öka, men också kunskapen om vilka ämnen som finns i grundvattnet. Med återkommande screening kan kända ämnen samt eventuella ämnen som vi idag inte har vetskap om fångas upp. 

Det genomförs ingen regional övervakning av grundvattennivåer i länet och länsstyrelsen behöver utveckla ett övervakningsnät för att öka kunskapen om grundvattnets nivåer. Ett fåtal platser i länet ingår i den nationella övervakningen av grundvattennivåer.

Vattenskyddsområde och vattendom

I Halland finns i dag 50 allmänna grundvattentäkter varav 33 har vattenskyddsområden enligt 7:21 § Miljöbalken. Alla större allmänna grundvattentäkter har vattenskyddsområden enligt miljöbalken och översyn pågår för ett flertal. Endast 31 stycken av grundvattentäkterna har vattendom. De flesta allmänna vattentäkterna bör ha fått ett fullgott skydd till år 2020, men för enskild dricksvattenförsörjning och viktiga områden för framtida dricksvattenförsörjning saknas oftast skydd.

Regionala vatten- och materialförsörjningsplaner

För att peka ut områden och geologiska formationer som är av stor betydelse för länets nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning behöver länsstyrelsen ta fram en regional vattenförsörjningsplan. Därtill behöver länsstyrelsen ta fram en regional materialförsörjningsplan för att öka kunskapen om och bedömningen av vilka naturgrusavlagringar som måste sparas för vattenförsörjningen.

REFERENSER

1. Nationell påverkansbedömning av grundvatten 2013, Sweco, 2013

2. http://www.viss.lst.se/