Hallands läns miljömål - miljömål.se
Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Hallands läns miljömål?

Den regionala uppföljningen 2017 uppvisar bara mindre förändringar. Liksom tidigare bedöms inget av målen kunna nås i sin helhet i Halland. Antalet mål med negativ trend har minskat något de senaste åren.

För Hallands del är utmaningarna fortfarande stora vad gäller exempelvis försurningstillstånd, antalet hudcancerfall, exploatering av jordbruksmark, fysisk påverkan i vatten, tillståndet i de marina miljöerna och utsläpp från transporter. Ytterligare ett område som hamnat i fokus i länet under året är tillgången till grundvatten.

För målet Ingen övergödning ses en fortsatt positiv utveckling i länet där det långsiktiga arbetet med minskat näringsläckage ger resultat. 

Den förbättring från negativ till neutral trend för Hav i balans som bedömdes i fjol består, och målet har nu även fått sällskap av Ett rikt odlingslandskap där den negativa trendpilen i år ersatts av en neutral.

Liksom tidigare uppvisar miljömålet Bara naturlig försurning en positiv trend vad gäller preciseringen om försurande nedfall. Här bedöms dock den sammantagna trenden för målet som helhet vara neutral, mycket baserat på osäkerheter kring återhämtningen i mark och vatten. Neutral trend bedöms även för Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar (Skogsstyrelsens bedömning) samt God bebyggd miljö.

De två mål som ännu uppvisar en negativ trend är Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. Att det går sämst för just dessa mål visar på behovet av en ökad hänsyn från alla sektorer när det gäller ekosystemtjänster och biologisk mångfald.
För Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs ingen regional bedömning av måluppfyllelsen.

Att majoriteten av målen uppvisar en neutral trend återspeglar att det finns både positiva och negativa utvecklingar i miljön. Det visar också att takten i miljömålsarbetet skulle behöva växlas upp ytterligare för att målen ska nås.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

RESULTAT

Länets största miljöproblem i sjöar och vattendrag är fysisk påverkan men även försurning och övergödning är betydande problem som kommer att kvarstå efter 2020 (1,2). Skyddet av värdefulla natur- och kulturmiljöer går alldeles för långsamt och resurserna måste förstärkas.

God ekologisk och kemisk status

Av de 361 klassade vattenförekomster i länet har endast 13 procent hög eller god ekologisk status (3). 18 vattenförekomster är klassade som kraftigt modifierade och av dessa har samtliga otillfredsställande ekologisk potential. Inga vattenförekomster klarar kraven för god kemisk status på grund av generellt höga halter av kvicksilver och PBDE i fisk. Om dessa parametrar undantas bedöms 15 procent nå god kemisk status men 79 procent saknar underlag för bedömning.

Naturliga strukturer och vattenflöden

Länets vattendrag är påverkade av fysiska ingrepp genom vattenkraft, rensning, rätning och invallning och många sjöar är reglerade. Insatser har genom åren främst inriktats på att skapa fria vandringsvägar för lax (4,5) men nu inriktats de på alla förekommande fiskarter. Under det senaste året har länsstyrelsen genomfört åtgärder i 12 vattendrag, exempelvis har fem vägtrummor bytts ut och 16 vandringshinder har rivits. En plan för fiskvägspassage vid Bobergs kraftverk har tagits fram och en ny fiskevårdsplan är under framtagande.

Gynnsam bevarandestatus, Hotade arter och återställda livsmiljöer samt Främmande arter och genotyper

Många arter är hårt ansatta genom försurning och habitatförändringar till följd av fysisk påverkan. Genom kalkningen har vi lyckats bevara eller återställa förhållandena i många försurade vatten (6). Puckellaxen har nått Hallands vattendrag under sommaren 2017. Fyra puckellaxar har hittills påträffats i Ätran/Högvadsån, en i Fylleån och en utanför kusten i Mellbystrand.

Under 2017 har en projektledare anställts för ett Särskilt åtgärdsprojekt (SÅP) i Fylleån. Syftet är bland annat att skapa fria vandringsvägar men även att titta på skyddszoner, områdesskydd, invasiva arter och sjörestaurering. Havsnejonöga har inventerats och populationen beräknas vara under 150 individer i länet varvid ett åtgärdsprogram har tagits fram. Tre Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) har slutförts under slutet av 2016–2017, exempelvis har Hylte kommun tagit fram en VA-plan och Falkenbergs kommun har utvecklat en arbetsmodell för att minska näringsläckage från lantbruk.

Bevarade natur- och kulturvärden samt friluftsliv

Under 2016 har Länsstyrelsen antagit en strategi för skydd av naturvärden i och invid sötvattensmiljöer (7). Det har bildats ett nytt naturreservat i anslutning till Stensån där syftet bland annat är att skydda limniska värden.

Kulturmiljöfunktionen på Länsstyrelsen har under året fortsatt arbetet med att ta fram och sprida kunskapsunderlag för vattenanknutna miljöer med syftet att främja kulturmiljövärden. Länsstyrelsen har 2016 startat en intern samverkansgrupp för att tidigt beakta natur- och kulturvärden i vattenverksamhetsärenden.

ANALYS OCH BEDÖMNING

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet nu eller framåt de närmsta åren. Lagstiftningen behöver moderniseras för att underlätta omprövning av otidsenliga vattendomar och tillsynen av vattenverksamheter måste förstärkas. Det bedrivs ett kontinuerligt arbete med restaurering av biotoper i vattendrag men insatserna är små jämfört med den fysiska påverkan som vattenmiljöerna utsatts för. Nya samarbetsformer och kunskapsunderlag som tagits fram i länet är viktiga verktyg för fortsatt arbete.

God ekologisk och kemisk status

Genomförandet av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram (8) är en förutsättning för att nå god status. Fortfarande saknas det tillräckliga resurser för att genomföra programmen. Fortsatt kalkning är en grundförutsättning för att upprätthålla god status i försurade vatten. Påverkan på sjöar och vattendrag måste minska och åtgärder för att restaurera förstörda miljöer behöver förstärkas. Bristande underlag om miljögifter i vattenförekomsterna försvårar arbetet med att nå god kemisk status.

Naturliga strukturer och flöden

Fysisk påverkan är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i rinnande vatten (9). Dammar behöver åtgärdas för att skapa fria vandringsvägar upp- och nedströms. För vattenkraft med nolltappning, korttidsreglering eller som på annat sätt inte bedrivs enligt miljöbalkens krav behövs en översyn för att avgöra om flödena behöver anpassas. Att avlägsna fysiska hinder kan ur ett ekologiskt perspektiv vara en bättre lösning i vissa fall. För att nå framgång i vattenarbetet krävs samverkan, ökade resurser och en utvecklad lagstiftning. Den nya fiskevårdsplanen är ett viktigt kunskapsunderlag.

Gynnsam bevarandestatus, hotade arter och återställda livsmiljöer

För att skapa förutsättningar för en rik biologisk mångfald krävs utöver fortsatta åtgärder mot försurning (1) och övergödning (2) behövs även en kraftsamling för att återställa förstörda miljöer och återfå en naturlig flödesdynamik. Restaureringsprojekt är ofta komplicerade och tar lång tid att genomföra vilket kräver kontinuitet både vad gäller personella och ekonomiska resurser.

Bevarade natur- och kulturvärden samt friluftsliv

Den nya strategin för skydd av naturvärden i och invid sötvatten ett steg i rätt riktning för att skydda natur-och kulturvärden. Men arbetet med att skydda områdena går långsamt, främst på grund av bristande handläggningsresurser på Länsstyrelsen. Friluftslivets tillgång till vattenanknutna värden är i stor utsträckning tillgodosedda av strandskyddet. Det finns även naturreservat i anslutning till vatten som har ett särskilt värde för friluftslivet eftersom de oftast utgörs av attraktiva biotoper.

REFERENSER

1. Regional uppföljning av ”Bara naturlig försurning”, Halland 2017

2. Regional uppföljning av ”Ingen övergödning”, Halland 2017

3. Uttag från VISS 2017-10-23, www.viss.lansstyrelsen.se

4. Lindhagen, C. 2007. Fiskevårdsplan för Halland 2007–2010. Länsstyrelsen i Hallands län.

5. Schibli, H. 2007. Biologisk återställning i kalkade vatten. Plan för åtgärder 2006–2010. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2007:13

6. Holmström, C., Pröjts, J., Bengtsson, B. Bottenfauna i Hallands län 2016. Biologisk uppföljning i kalkade vatten. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2016:20

7. Strand, V. 2016. Strategi för skydd av naturvärden i och invid sötvatten. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2016:3

8. Vattenmyndigheten Västerhavet. Åtgärdsprogram 2016–2021. Åtgärder riktade till myndigheter och kommuner samt konsekvensanalys

9. Näslund, I., Kling, J. & Bergengren, J. 2013. Vattenkraftens påverkan på akvatiska ekosystem – en litteratursammanställning. Havs-och vattenmyndigheten. Rapport 2013:10