Skyddande ozonskikt. Bild: Tobias Flygar.

Skyddande ozonskikt

Når vi Hallands läns miljömål?

Den regionala uppföljningen 2017 uppvisar bara mindre förändringar. Liksom tidigare bedöms inget av målen kunna nås i sin helhet i Halland. Antalet mål med negativ trend har minskat något de senaste åren.

För Hallands del är utmaningarna fortfarande stora vad gäller exempelvis försurningstillstånd, antalet hudcancerfall, exploatering av jordbruksmark, fysisk påverkan i vatten, tillståndet i de marina miljöerna och utsläpp från transporter. Ytterligare ett område som hamnat i fokus i länet under året är tillgången till grundvatten.

För målet Ingen övergödning ses en fortsatt positiv utveckling i länet där det långsiktiga arbetet med minskat näringsläckage ger resultat. 

Den förbättring från negativ till neutral trend för Hav i balans som bedömdes i fjol består, och målet har nu även fått sällskap av Ett rikt odlingslandskap där den negativa trendpilen i år ersatts av en neutral.

Liksom tidigare uppvisar miljömålet Bara naturlig försurning en positiv trend vad gäller preciseringen om försurande nedfall. Här bedöms dock den sammantagna trenden för målet som helhet vara neutral, mycket baserat på osäkerheter kring återhämtningen i mark och vatten. Neutral trend bedöms även för Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar (Skogsstyrelsens bedömning) samt God bebyggd miljö.

De två mål som ännu uppvisar en negativ trend är Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. Att det går sämst för just dessa mål visar på behovet av en ökad hänsyn från alla sektorer när det gäller ekosystemtjänster och biologisk mångfald.
För Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs ingen regional bedömning av måluppfyllelsen.

Att majoriteten av målen uppvisar en neutral trend återspeglar att det finns både positiva och negativa utvecklingar i miljön. Det visar också att takten i miljömålsarbetet skulle behöva växlas upp ytterligare för att målen ska nås.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Skyddande ozonskikt

RESULTAT

Ozonskiktet skyddar livet på jorden genom att filtrera bort en del av den skadliga UV-strålningen från solen. Därför innebär det en fara när ozonskiktet tunnas ut. Hos människor ökar risken för till exempel hudcancer, nedsatt immunförsvar och ögonskador som grå starr. Ekosystem på land och i vatten kan skadas, liksom jordbruksgrödor och skog. Även olika material kan ta skada av för mycket UV-strålning.

Flera av de ämnen som bryter ned ozonskiktet regleras framgångsrikt inom det internationella arbetet med Montrealprotokollet. Mätningar och modelleringar antyder att vändpunkten för uttunningen av ozonskiktet har nåtts på global nivå och att början på en svag återväxt kan observeras. Detta förutsätter dock att inte andra ozonnedbrytande ämnen, som innehåller klor eller brom, får en mer framträdande roll (1). Exempelvis ökar utsläppen av lustgas och dessa har idag större betydelse än utsläppen av någon annan ozonnedbrytande gas. Avtal som antogs vid FN:s klimatmöte i Paris 2015 innebär förhoppningsvis ett steg i rätt riktning. I avtalet finns nationella målsättningar som innehåller åtgärder för att minska utsläppen av lustgas (2). I Halland har det under många år pågått arbete för att förbättra kvävehanteringen inom jordbruket bland annat genom projektet Greppa Näringen, se miljömålet Ingen övergödning.

Det krävs ett fortsatt arbete när det gäller den kvarvarande användningen och omhändertagande av förbrukade produkter och avfall som innehåller ozonnedbrytande ämnen, framför allt hantering av byggavfall innehållande CFC. Dessa utsläpp varierar sannolikt regionalt beroende på hur avfallet hanteras. Naturvårdsverket och Sveriges byggindustrier har tagit fram informationsmaterial kring hantering av CFC i isoleringsmaterial vid rivning och ombyggnation. Boverket har tillsammans med Naturvårdsverket även tagit fram förslag till rutin vid handläggning av rivningsärenden enligt plan- och bygglagen. När det gäller ozonnedbrytande ämnen i rivningsmaterial behövs en fortsatt insats och ytterligare kunskapshöjning i branschen om vilka typer av material CFC förekommer i, hur man identifierar det och hur dessa ska hanteras.

Handel och gränsöverskridande transporter av uttjänta kylmöbler utgör också en risk för att ozonnedbrytande ämnen släpps till atmosfären. Under 2017 har inga särskilda tillsynsinsatser genomförts i Halland gällande gränsöverskridande transporter.

ANALYS

Den senaste nationella bedömningen, som gjordes i mars 2017, är att målet kommer kunna nås. Utvecklingen i miljön är positiv (1). Någon bedömning på regional nivå görs inte.

Förutsättningarna för en återhämtning är att åtgärdsarbetet enligt åtagande i Montrealprotokollet fortsätter och att arbetet med att minska lustgasutsläpp fortgår. Halten av lustgas i atmosfären ökar och det är den ozonnedbrytande gas som för närvarande har störst utsläpp mätt i ozonnedbrytande förmåga. Här behövs fortsatta insatser för att minska kväveläckage och utsläpp av lustgas.

Avvecklingen av köldmedier som innehåller ozonnedbrytande ämnen bedöms följa utvecklingen i resten av landet. I Halland finns en anläggning för destruktion av kasserade kylmöbler och freonåtervinning. Anläggningen ger ett visst bidrag till de nationella utsläppen av ozonnedbrytande ämnen, även om dessa är små. För kvarvarande ozonnedbrytande ämnen krävs ett fortsatt arbete och omhändertagande på ett miljöriktigt sätt.

Inom länet är det viktigt att fortsätta arbeta med frågor kring hur isoleringsmaterial som innehåller ozonnedbrytande ämnen hanteras i samband med ombyggnads- och rivningsarbeten. En förutsättning för att omhänderta bygg- och rivningsavfall på rätt sätt är att kunskap om förekomst och hantering av rivningsmaterial som innehåller CFC är tillräcklig i alla led, från privatperson eller byggentreprenör där avfallet uppkommer, till mottagare men även hos berörda tillsynsmyndigheter. Materialet som myndigheterna tagit fram är ännu inte allmänt känt och den stora utmaningen ligger i bristen på kunskap i alla led och att sprida information kring vikten av rätt hantering av bygg- och rivningsavfall. I Halland saknas det idag underlag för att bedöma vilka mängder CFC-haltigt bygg- och rivningsavfall som hanteras och hur det omhändertas.

REFERENSER

  1. http://www.miljomal.se/Global/24_las_mer/rapporter/malansvariga_myndigheter/2017/au2017.pdf

  2. http://www.miljomal.se/Miljomalen/5-skyddande-ozonskikt/Nas-malet/au2017