Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Hallands läns miljömål?

Den regionala uppföljningen 2017 uppvisar bara mindre förändringar. Liksom tidigare bedöms inget av målen kunna nås i sin helhet i Halland. Antalet mål med negativ trend har minskat något de senaste åren.

För Hallands del är utmaningarna fortfarande stora vad gäller exempelvis försurningstillstånd, antalet hudcancerfall, exploatering av jordbruksmark, fysisk påverkan i vatten, tillståndet i de marina miljöerna och utsläpp från transporter. Ytterligare ett område som hamnat i fokus i länet under året är tillgången till grundvatten.

För målet Ingen övergödning ses en fortsatt positiv utveckling i länet där det långsiktiga arbetet med minskat näringsläckage ger resultat. 

Den förbättring från negativ till neutral trend för Hav i balans som bedömdes i fjol består, och målet har nu även fått sällskap av Ett rikt odlingslandskap där den negativa trendpilen i år ersatts av en neutral.

Liksom tidigare uppvisar miljömålet Bara naturlig försurning en positiv trend vad gäller preciseringen om försurande nedfall. Här bedöms dock den sammantagna trenden för målet som helhet vara neutral, mycket baserat på osäkerheter kring återhämtningen i mark och vatten. Neutral trend bedöms även för Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar (Skogsstyrelsens bedömning) samt God bebyggd miljö.

De två mål som ännu uppvisar en negativ trend är Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. Att det går sämst för just dessa mål visar på behovet av en ökad hänsyn från alla sektorer när det gäller ekosystemtjänster och biologisk mångfald.
För Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs ingen regional bedömning av måluppfyllelsen.

Att majoriteten av målen uppvisar en neutral trend återspeglar att det finns både positiva och negativa utvecklingar i miljön. Det visar också att takten i miljömålsarbetet skulle behöva växlas upp ytterligare för att målen ska nås.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

RESULTAT

Även om halterna av luftföroreningar i halländska tätorter successivt har minskat sedan 1990-talet, så är halterna av vissa luftföroreningar fortfarande för höga. Det gäller framförallt i trafikerade stråk. För marknära ozon är dock höga halter vanligast på landsbygden.

Miljökvalitetsmålet Frisk luft förtydligas i tio preciseringar med målvärden för vissa ämnen som inte får överskridas. Nedan redogörs för några av de viktigaste preciseringarna.

Partiklar

När det gäller större partiklar (PM10) har mätningar i gaturum i Halmstad visat återkommande överskridanden av såväl årsmedelvärden som dygnsmedelvärden [1]. Även i regional bakgrundsmiljö (Råö, Onsala) har överskridanden av såväl års- som dygnsmedelvärden förekommit de senaste åren [2].

En trendanalys avseende kommunvisa årsmedelvärden av PM10 från södra Sverige visar dock på en statistiskt säkerställd minskning med ca 35 procent, sedan man började mäta PM10 inom Urbanmätnätet vintern 2000/2001 [3].

När det gäller mindre partiklar (PM2,5) finns det än så länge inte så mycket mätdata, varken i Halland eller i övriga landet. Vid mätningen i gaturum i Halmstad 2014-2016 har årsmedelvärdet underskridits alla tre åren (om än med liten marginal 2014), medan dygnsmedelvärdena överskridits ett antal gånger samtliga år [4].

Generellt domineras de mindre partiklarna (PM2,5) av sotpartiklar från förbränning (där en stor del utgörs av intransport från andra länder), medan slitagepartiklar från vägen på grund av dubbdäcksanvändning utgör merparten av de större partiklarna (PM10).

Kvävedioxid

Mätningar inom Urbanmätnätet visar att halterna i urban bakgrund i Sverige nu är relativt låga (generellt under 15 µg per m3) och att miljömålets årsmedelvärde inte överskridits de senaste åren, inte ens i de största städerna [5]. Tidigare mätningar under 2000-talet (t o m 2012) i Falkenberg tyder på samma sak, det vill säga att miljömålets årsmedelvärde underskrids i bakgrundsmiljö i tätort.

Mätningar i gaturum i Halmstad (Viktoriagatan) visar dock att miljömålets riktvärden numera överskrids där varje år, både med avseende på årsmedelvärde och högsta timmedelvärde. Det kan inte heller urskiljas någon tendens till bestående förändring [6].

Just nu pågår byggandet av det nya resecentrumet i Halmstad. Halmstads kommun har fått stöd från KlimatKlivet [7] för att i samband med byggprocessen vidta s k Mobility Management-åtgärder [8] i form av exempelvis informationsinsatser till skolor och arbetsplatser, testresenärer med buss och elcyklar. Sammantaget kommer detta troligtvis bidra till ökad måluppfyllelse lokalt avseende såväl kväveoxider som andra luftföroreningar.

Marknära ozon

Mätningar i Halmstad har visat att miljömålets båda preciseringar avseende marknära ozon ofta överskrids under somrarna i urban bakgrund. När det gäller marknära ozon är halterna ofta högre på landsbygden än i tätorter. Mätningar i regional bakgrund (Råö) bekräftar det genom att uppvisa överskridanden och högre halter avseende båda målvärdena [9].

ANALYS OCH BEDÖMNING

Det går inte att se någon tydlig riktning avseende utvecklingen av halterna av luftföroreningar i miljön. Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade styrmedel.

För många luftföroreningar är halterna inte enbart beroende av de regionala eller nationella utsläppen, utan i flera fall transporteras de med luftmassor från kontinenten in över Sverige. För kvävedioxid och större partiklar (PM10) är möjligheten att påverka med lokala initiativ större än för ozon eller halten mindre partiklar (PM2,5). Ansvaret för åtgärder ligger därför i dessa fall huvudsakligen på nationell nivå och EU-nivå.

Ett antal viktiga styrmedel har beslutats eller processas för närvarande i såväl EU som i Sverige. Bland annat antogs EU:s takdirektiv i december 2016, vilket reglerar utsläppen av ett antal luftföroreningar till 2020 och 2030 [10]. Processen för att ta fram ett nationellt luftvårdsprogram inleddes i september 2017. Det är viktigt att Sverige fortsätter verka för beslut om skärpta krav liksom ett faktiskt genomförande av beslutade regelverk nationellt, inom EU och internationellt.

Inom vissa områden finns det dock en nationell eller regional rådighet, till exempel när det gäller att begränsa utsläpp från småskalig vedeldning och trafik. Viktiga insatser inom trafiksektorn är åtgärder för att dels begränsa de höga halterna av kvävedioxid vid trafikerade platser och dels minska förekomsten av slitagepartiklar till följd av användning av dubbdäck. För att minska utsläppen från vedeldning är det angeläget att skynda på implementeringen av ekodesignkraven för pannor och kaminer samt gärna införa styrmedel som ökar utbytestakten av dessa.

Som på många håll i landet finns det ett begränsat kunskapsunderlag avseende luftkvaliteten i Halland som helhet. Sedan hösten 2012 är det bara Halmstads kommun som fortfarande mäter luftföroreningar kontinuerligt i länet. Det är således önskvärt att miljöövervakningen avseende luftkvaliteten utvecklas generellt i länet.

Utöver beslutade styrmedel, som bonus-malus och Bränslebytet, behövs ytterligare styrmedel för att verka för ett mer miljöanpassat transportsystem. Åtgärder rörande utbyggnad av laddinfrastruktur för elbilar, vilket till antalet är den enskilt största kategorin Klimatklivet-ansökningar i Halland, bör på sikt kunna bidra till bättre förutsättningar att nå målen.

Även den fysiska planeringen är ett viktigt verktyg för att förbättra luftkvaliteten i tätorterna. Vid planering bör gång-, cykel- och kollektiv-resande prioriteras upp, framför biltrafik. Det skulle tillsammans med andra s k mobility management-åtgärder kunna bidra till minskade utsläpp från trafiken i allmänhet och minskade utsläpp i de värst utsatta gaturummen i centralorterna i synnerhet. Halmstads kommuns tidigare nämnda satsning med stöd av Klimatklivet-medel för åtgärder i samband med byggandet av det nya resecentrumet är ett gott exempel.

REFERENSER

1. Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2016, Miljökontoret, Halmstads kommun, 2017-05-16, sida 7-9, https://www.halmstad.se/download/18.3fa58eb815c5338bc4e114e6/1497422878217/Mprocent25C3procent25A4trapportprocent202016.pdf

2. IVL Svenska Miljöinstitutet, Miljödata avs halter i luft, PM10, urvalskriterium: Kungsbacka kommun, http://www3.ivl.se/db/plsql/dvst_pm10_st$b1.actionquery

3. Urbanmätnätet – 30 års mätningar av luftkvalitet, M. Fredriksson m.fl., IVL Svenska Miljöinstitutet (2016), sida 18, http://www.ivl.se/toppmeny/pressrum/nyheter/nyheter---arkiv/2016-10-24-30-ars-matning-av-stadsluft-visar-bade-framsteg-och-bakslag.html

4. Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2016, Miljökontoret, Halmstads kommun, 2017-05-16, sida 9-10, https://www.halmstad.se/download/18.3fa58eb815c5338bc4e114e6/1497422878217/Mprocent25C3procent25A4trapportprocent202016.pdf

5. Urbanmätnätet – 30 års mätningar av luftkvalitet, M. Fredriksson m.fl., IVL Svenska Miljöinstitutet (2016), sida 16, http://www.ivl.se/toppmeny/pressrum/nyheter/nyheter---arkiv/2016-10-24-30-ars-matning-av-stadsluft-visar-bade-framsteg-och-bakslag.html

6. Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2016, Miljökontoret, Halmstads kommun, 2017-05-16, sida 2-7, https://www.halmstad.se/download/18.3fa58eb815c5338bc4e114e6/1497422878217/Mprocent25C3procent25A4trapportprocent202016.pdf

7. Naturvårdsverkets informationssida om KlimatKlivet, vilket är statens stöd till lokala investeringar/åtgärder för ökad klimatnytta, http://www.naturvardsverket.se/klimatklivet

8. Beskrivning av Mobility management via Trivectors hemsida:  http://www.mobilitymanagement.se/teori

9. IVL Svenska Miljöinstitutet, Miljödata avs halter i luft, Marknära ozon i Halland, http://www3.ivl.se/db/plsql/dvst_ozon_st$b1.actionquery

10. Naturvårdsverkets information om EU:s s k takdirektiv, https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/EUs-miljooarbete/Luftvardspolitik/EUs-utslappstakdirektiv/