Generationsmålet

Når vi Hallands läns miljömål?

Den regionala uppföljningen 2017 uppvisar bara mindre förändringar. Liksom tidigare bedöms inget av målen kunna nås i sin helhet i Halland. Antalet mål med negativ trend har minskat något de senaste åren.

För Hallands del är utmaningarna fortfarande stora vad gäller exempelvis försurningstillstånd, antalet hudcancerfall, exploatering av jordbruksmark, fysisk påverkan i vatten, tillståndet i de marina miljöerna och utsläpp från transporter. Ytterligare ett område som hamnat i fokus i länet under året är tillgången till grundvatten.

För målet Ingen övergödning ses en fortsatt positiv utveckling i länet där det långsiktiga arbetet med minskat näringsläckage ger resultat. 

Den förbättring från negativ till neutral trend för Hav i balans som bedömdes i fjol består, och målet har nu även fått sällskap av Ett rikt odlingslandskap där den negativa trendpilen i år ersatts av en neutral.

Liksom tidigare uppvisar miljömålet Bara naturlig försurning en positiv trend vad gäller preciseringen om försurande nedfall. Här bedöms dock den sammantagna trenden för målet som helhet vara neutral, mycket baserat på osäkerheter kring återhämtningen i mark och vatten. Neutral trend bedöms även för Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar (Skogsstyrelsens bedömning) samt God bebyggd miljö.

De två mål som ännu uppvisar en negativ trend är Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. Att det går sämst för just dessa mål visar på behovet av en ökad hänsyn från alla sektorer när det gäller ekosystemtjänster och biologisk mångfald.
För Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs ingen regional bedömning av måluppfyllelsen.

Att majoriteten av målen uppvisar en neutral trend återspeglar att det finns både positiva och negativa utvecklingar i miljön. Det visar också att takten i miljömålsarbetet skulle behöva växlas upp ytterligare för att målen ska nås.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Generationsmålet

Hallands län har en positiv befolkningsutveckling med god hälsa, hög medelinkomst och hög frekvens av förvärvsarbetare men det finns skillnader mellan kust och inland. 75 procent av befolkningen bor längs kusten, väster om E6. Tillväxten ställer krav på en ökad exploatering och förtätning längs kusten vilket är i kontrast med inlandet. Skillnaderna i exploateringstryck ger olika utmaningar för att växa till ett hållbart samhälle.

Inom länet finns många positiva initiativ men de räcker inte för att klara generationsmålet fram till 2020. För att få medborgare, företag, organisationer i hela samhället att förstå hur de egna valen påverkar planetens resurser och den sociala hållbarheten behövs kunskap och information men det behövs även fler skarpare styrmedel som skatter och ekonomiska incitament för att få en omfattande samhällsomställning.

Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart.

Halland är ett län där mycket av naturvärdena är knutet till odlingslandskapet och andra öppna marker. Ett LIFE-projekt har möjliggjort återställande av stora arealer öppna sandmarker längs kusten vilket förväntas ge positiva effekter för den biologiska mångfalden samt ge ökad tillgänglighet längs kustområdena (1). Även inom arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter har insatser gjorts kopplat till kustnära sandmarker. Beslut har även tagits under året om ett tiotal nya naturreservat och arbete pågår med ytterligare några.

I länets största reservat på land, Sandsjöbacka, utgör väg E6 en stark barriäreffekt för djurlivet. Trafikverket har därför påbörjat byggandet av en ekodukt som förväntas främja den biologiska mångfalden, friluftslivet och de ekologiska sambanden i området samt binda samman grönområden och öka tillgängligheten till dem (2).

De positiva inslagen överskuggas dock av att utvecklingen för den biologiska mångfalden fortsätter gå åt fel håll.

Människors hälsa utsätts för minimal negativ påverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas.

Under året deltog över 4 500 personer i de aktiviteter och guidade vandringar som arrangerades i länets naturreservat och naturum. Utöver ökad kunskap om naturen ger aktiviteterna möjlighet till samverkan med föreningar i länet och lokal förankring i förvaltningen av skyddade områden. Ett brett utbud av aktiviteter har erbjudits, såsom vandringar speciellt för familjer och guidningar på andra språk riktat särskilt till dem som är nya i Sverige (3).

Upprustning av friluftsanordningar i reservaten har gjorts i betydande omfattning under 2016 och 2017. Besöksräknare ger goda indikationer på att länets reservat är välbesökta. Sedan 2016 finns en friluftssamordnare på länsstyrelsen som dragit igång ett antal projekt, bland annat en busslinje under sommarhalvåret till friluftsområdet Åkulla bokskogar vilket förväntas öka tillgängligheten.

Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

Det finns inget som tyder på att konsumtionsmönstren i Halland skiljer sig från resten av landet. Konsumtionsmönstren är fortsatt ohållbara och svenskarnas globala ekologiska fotavtryck ligger på en fortsatt alltför hög nivå. Intresset för vegetarisk mat är ökande (4), något som gynnar både miljön och folkhälsan.

I början av året hölls den årliga regionala miljömålskonferensen där många av länets miljöaktörer deltog. I år togs problematiken med mikroplast upp inklusive konstgräsplanernas bidrag. Tillsammans med ett allmänt ökat intresse för plastens miljöpåverkan tros konferensen ha bidragit till att höja medvetenheten och lett till vidare diskussioner på området. En kommun har tagit initiativ till att skapa en samverkansplattform kring plast där man tänkt driva ett antal projekt.

Tendenser kan ses på ett ökande intresse från konsumenter på lokalproducerade livsmedel. På flera orter i länet har det startats upp så kallade Reko-ringar där handel sker direkt mellan producent och konsument och det finns ett fortsatt intresse för matmarknader med lokala producenter. Ett regionalt program för livsmedel har antagits under året med målsättningar fram till 2030 för ökad produktion, lönsamhet, export och innovationskraft i livsmedelskedjan (4).

Beteenden och transporter

Inom Halland ligger antalet körda mil per invånare stadigt på 720–730 mil/invånare. Inga stora ändringar i människors bilåkande kan ses inom regionen. Samhällsplaneringen för samhällen och städer spelar en stor roll för att få förändringar i människors resebeteenden.

Pendlande med kollektivtrafik längs kustbandet ökar. De senaste åren har ett flertal satsningar gjorts för att få en snabbare och tätare kollektivtrafik i städerna och längs med västkusten. Genom att ändra linjebussarnas sträckning har man lokalt ökat antalet resenärer (5).

En utredning för att möjliggöra persontrafik på tågsträckan mellan Halmstad-Hässleholm har genomförts under 2017 och inväntar slutgiltigt besked i Trafikverkets nationella plan för 2018–2029.

Hallands kommuner samarbetar i konceptet ”Hållbart resande i väst” för att få fler medborgare att åka kollektivt eller cykla. Vintercyklist är ett projekt som funnits i Varberg, Falkenberg och Kungsbacka som gett en större respons än väntat. Även projektet cykelvänlig arbetsplats har drivits under 2017 i Kungsbacka, Halmstad, Laholm och Varberg. Projektens mål är att bidra till en omställning av människors resebeteenden (6).

Kattegattleden som sträcker sig utmed hela Hallands kust har bidragit till ökad uppmärksamhet kring cykling i länet och bidragit till ökad vardagscykling, sportcykling och cykelturism (5).

Samverkan och Agenda 2030

Inom länet finns flera nätverk för frågor som knyter an till hållbarhetens olika dimensioner. Under 2017 bildades ett nytt regionalt nätverk kring kemikaliefrågor och Giftfri vardag.

Initiativet Hållbara Halland (7) är ett samverkansprojekt i länet i syfte att hjälpa företag att kommunicera sitt hållbarhetsarbete samt ge stöd i hur det kan utvecklas vidare.

Arbetet med de globala målen är ännu i sin linda. Vid den regionala konferensen Hållbart ledarskap, som vänder sig till företag och offentlig sektor, fanns bland talarna i år Parul Sharma för att tala om de globala målen. Minst en kommun har arbetat in målen i sitt hållbarhetsprogram.

 

REFERENSER

1. http://sandlife.se/?page_id=24

2. https://www.trafikverket.se/nara-dig/projekt-i-flera-lan/e6-faunapassager-vid-sandsjobackaomradet-molndalkungsbacka/fragor-och-svar-for-projekt-vag-e6-faunapassager-vid-sandsjobackaomradet/bakgrund/

3. http://www.lansstyrelsen.se/Halland/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-och-natur/friluftsliv/guidade-vandringar/Guidebroschyrenprocent202017procent20webb.pdf 

4. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/vegetarisk-mat-for-vuxna

5. http://www.lansstyrelsen.se/Halland/Sv/nyheter/2017/Sidor/livsmedelsstrategi-för-halland-antagen.aspx

6. Muntlig referens: Arne Ingemansson, Region Halland

7. Muntlig referens: Sara Persson, Avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur, Västra Götalandsregionen

8. www.hallbarahalland.se