Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Hallands läns miljömål?

Den regionala uppföljningen 2017 uppvisar bara mindre förändringar. Liksom tidigare bedöms inget av målen kunna nås i sin helhet i Halland. Antalet mål med negativ trend har minskat något de senaste åren.

För Hallands del är utmaningarna fortfarande stora vad gäller exempelvis försurningstillstånd, antalet hudcancerfall, exploatering av jordbruksmark, fysisk påverkan i vatten, tillståndet i de marina miljöerna och utsläpp från transporter. Ytterligare ett område som hamnat i fokus i länet under året är tillgången till grundvatten.

För målet Ingen övergödning ses en fortsatt positiv utveckling i länet där det långsiktiga arbetet med minskat näringsläckage ger resultat. 

Den förbättring från negativ till neutral trend för Hav i balans som bedömdes i fjol består, och målet har nu även fått sällskap av Ett rikt odlingslandskap där den negativa trendpilen i år ersatts av en neutral.

Liksom tidigare uppvisar miljömålet Bara naturlig försurning en positiv trend vad gäller preciseringen om försurande nedfall. Här bedöms dock den sammantagna trenden för målet som helhet vara neutral, mycket baserat på osäkerheter kring återhämtningen i mark och vatten. Neutral trend bedöms även för Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar (Skogsstyrelsens bedömning) samt God bebyggd miljö.

De två mål som ännu uppvisar en negativ trend är Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. Att det går sämst för just dessa mål visar på behovet av en ökad hänsyn från alla sektorer när det gäller ekosystemtjänster och biologisk mångfald.
För Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs ingen regional bedömning av måluppfyllelsen.

Att majoriteten av målen uppvisar en neutral trend återspeglar att det finns både positiva och negativa utvecklingar i miljön. Det visar också att takten i miljömålsarbetet skulle behöva växlas upp ytterligare för att målen ska nås.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

RESULTAT

Mycket av det arbete som görs för att komma närmre måluppfyllelsen för detta mål sker som ett löpande, långsiktigt naturvårdsarbete inom ramen för länsstyrelsens verksamhet och är i hög grad kopplat till flera andra miljömål. Arbete med exempelvis en handlingsplan för grön infrastruktur, långsiktigt skydd, skötsel av skyddade områden, åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP), kalkning, restaurering av vattendrag och dispensprövning av biotopskydd skapar förutsättningar för att på sikt nå målet.

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Länsstyrelsen driver och har bedrivit flera restaureringsprojekt där medel för restaurering och skötsel erhållits från EU:s LIFE-fonder. Exempel på miljöer som berörts är kustnära sandmarker, hedmiljöer, och betesmarker. Att involvera externa aktörer som kommuner, markägare och samhällsföreningar och sprida kunskap om naturvärden och värdefulla strukturer är en viktig del i arbetet.

Inom arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) kopplat till vattendrag, har ett riktat arbete med uppsökande verksamhet utförts där markägare och verksamhetsutövare på frivillig basis fått hjälp att göra åtgärder såsom borttagning av hinder, trumbyten och biotopvård.

Grön infrastruktur

Det regionala arbetet med att ta fram en handlingsplan för grön infrastruktur (GI) pågår. Stort fokus har lagts på nationell samordning kring framtagande av underlag och analyser. Genomförandet av arbetet med grön infrastruktur förutsätter samverkan mellan många aktörer och bör ses som ett långsiktigt arbete där delaktighet i arbetet med framtagande av handlingsplanerna är ett första steg. 

Inom arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter har en signalartssammanställning tagits fram för öppna marker i södra Sverige, som även spridits inom och utanför GI-nätverket.

Det pågår ett omfattande och angeläget arbete med att kartera det marina växt- och djurlivet i Halland. Detta kommer att utgöra ett viktigt underlag inom arbetet med havsplaner och grön infrastruktur.

Kulturmiljö

Länets fornvård och arbetet på kulturreservaten gynnar både det biologiska kulturarvet och en mångfald av arter. I samverkan med naturvården har också skyltar som berättar både om kulturmiljöer och om det biologiska kulturarvet tagits fram under 2017. Detta gäller naturreservatet Rönnö i Laholms kommun. På naturreservatet Gårdshult i Halmstad kommun sker i samverkan även odling av hotade åkerogräs.

ANALYS OCH BEDÖMNING

Målet bedöms inte som möjligt att nå med idag beslutade eller planerade styrmedel. Många aktiviteter som motverkar miljökvalitetsmålet fortgår i samhället och det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet.

Hållbart nyttjande och åtgärdsbehov

Det krävs generellt en ökad kunskap om sambandet mellan biologisk mångfald och ekosystemtjänster samt kunskap om viktiga strukturer och funktioner i landskapet (grön infrastruktur) som möjliggör arters spridning och förflyttning. För att uppnå ett hållbart nyttjande är det centralt att skapa förståelse för att biologisk mångfald eller fungerande ekosystemtjänster är förutsättningen för människans försörjning.

Ett av många områden där det är viktigt att prioritera resurser är för skydd och förvaltning av marina områden. Ett annat område är påverkan på vattenmiljöer, där behovet av att kunna jobba med omprövning och tillsyn av vattenverksamhet är stort. Det finns ett stort behov av att fortsätta utveckla samarbeten kring åtgärder i vatten.

Landskapsperspektiv vid planering och exploatering

De naturtyper som hyser många av länets hotade arter har en liten och fragmenterad utbredning i länet. Detta medför små populationer och en otillräcklig spridning mellan populationer vilket leder till ökad utdöenderisk och minskad genetisk variation. Bevarandestatusen är generellt dålig för länets förekommande naturtyper.

Arbetet med handlingsplaner för grön infrastruktur kan bidra till att utveckla landskapsperspektivet vid planering och aktivt arbeta med sammanlänkning och viktiga övergångsmiljöer mellan land och vatten, brynmiljöer och andra miljöer som involverar olika aktörer i landskapet. Genom att tydliggöra och skapa samsyn kring värden, målkonflikter och vilka åtgärder som bör prioriteras i landskapet kommer arbetet med grön infrastruktur att skapa ökade möjligheter att främja ekosystemtjänster och bevara och utveckla den biologiska mångfalden. 

För att kunna göra fördjupade analyser och planering av marina områden är det centralt att få tillgång till detaljerade djupdata, något vi anser vara en viktig fråga att lyfta mellan de nationella myndigheterna HaV och Sjöfartsverket.

Främmande arter

Genom att EU-förordningen om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva arter trätt i kraft finns en juridisk grund att förebygga, minimera och mildra de negativa effekterna av sådana arter.

Det är angeläget med ett samlat grepp på området, vilket förutsätter samordning och resurser som svarar upp mot ett tydligt uppdrag. Allmänheten behöver få upplysning om riskerna med att ta in främmande arter och konsekvenserna av att olagligt plantera in arter. Det saknas i dagsläget medel för att organisera en effektiv hantering och prioritering av åtgärder inom detta område.  Lupiner, parkslide, jättebjörnloka, skunkkalla och sjögull är exempel på arter som kommer att innebära fortsatt stora utmaningar för länets naturvårdsarbete och där effektiva metoder för bekämpning behöver utvecklas.