God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Hallands läns miljömål?

Den regionala uppföljningen 2017 uppvisar bara mindre förändringar. Liksom tidigare bedöms inget av målen kunna nås i sin helhet i Halland. Antalet mål med negativ trend har minskat något de senaste åren.

För Hallands del är utmaningarna fortfarande stora vad gäller exempelvis försurningstillstånd, antalet hudcancerfall, exploatering av jordbruksmark, fysisk påverkan i vatten, tillståndet i de marina miljöerna och utsläpp från transporter. Ytterligare ett område som hamnat i fokus i länet under året är tillgången till grundvatten.

För målet Ingen övergödning ses en fortsatt positiv utveckling i länet där det långsiktiga arbetet med minskat näringsläckage ger resultat. 

Den förbättring från negativ till neutral trend för Hav i balans som bedömdes i fjol består, och målet har nu även fått sällskap av Ett rikt odlingslandskap där den negativa trendpilen i år ersatts av en neutral.

Liksom tidigare uppvisar miljömålet Bara naturlig försurning en positiv trend vad gäller preciseringen om försurande nedfall. Här bedöms dock den sammantagna trenden för målet som helhet vara neutral, mycket baserat på osäkerheter kring återhämtningen i mark och vatten. Neutral trend bedöms även för Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar (Skogsstyrelsens bedömning) samt God bebyggd miljö.

De två mål som ännu uppvisar en negativ trend är Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. Att det går sämst för just dessa mål visar på behovet av en ökad hänsyn från alla sektorer när det gäller ekosystemtjänster och biologisk mångfald.
För Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs ingen regional bedömning av måluppfyllelsen.

Att majoriteten av målen uppvisar en neutral trend återspeglar att det finns både positiva och negativa utvecklingar i miljön. Det visar också att takten i miljömålsarbetet skulle behöva växlas upp ytterligare för att målen ska nås.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

RESULTAT

God bebyggd miljö är ett komplext och innehållsrikt mål. En förutsättning för att nå målet är en god, långsiktig och hållbar samhällsplanering. Tyvärr kommer den långsiktiga planeringen ibland i konflikt med mer kortsiktiga önskemål.

Hållbar bebyggelsestruktur

Flera av länets kommuner har befolkningstillväxt och bostadsbrist. Den stora efterfrågan på nya bostäder och även handels- och verksamhetsområden leder till exploatering av jordbruksmark. Jordbruksverkets material om jordbruksmarkens värden, som presenterades på Hallands läns miljömålskonferens 2016, kan förhoppningsvis bidra till en förbättring.

Hållbar samhällsplanering

Under år 2017 har länsstyrelsen liksom tidigare år hållit träffar med kommunernas plan- och byggavdelningar för att informera och diskutera olika plan- och byggfrågor. Länsstyrelsen träffar också kommunerna i samband med samrådet för översiktsplaner och alla större detaljplaner. Även inom kulturmiljöområdet håller länsstyrelsen regelbunden kontakt med kommunerna.

De flesta av länets kommuner arbetar i sin planering med att främja gång-, cykel- och kollektivtrafik. Biltrafiken har emellertid fortfarande en stark ställning. Nya bilvägar diskuteras och det planeras fortfarande för köpcentra som i huvudsak vänder sig till bilburna. I P-normerna kan ses en viss åtstramning av antalet parkeringsplatser i stadskärnorna, men kommunerna räknar ändå med ganska stora behov av parkeringsplatser.

Tre av länets kommuner har en översiktsplan som antogs under förra mandatperioden. De andra kommunerna har planer som är äldre. Varbergs kommun har antagit en fördjupad översiktsplan för Norra kustområdet. Tendensen är att intresset för att planera även havet ökar i kommunerna. Trots det är det huvudsakligen en redovisning av gällande förutsättningar som presenteras i planerna.

Bostadsbyggandet i länet har ökat jämfört med snittet 2009-2015. Det är framförallt en ökning av lägenheter i flerbostadshus. Trots att det byggs mer än på flera år nås inte nivåerna från 1970- och början av 1990-talet. Alla länets kommuner uppger att de totalt sett har ett underskott på bostäder. Det är första gången sedan Bostadsmarknadsenkätens infördes. Samtliga kommuner uppger att det kommer att råda bostadsbrist på även om tre år (1).

Under senare år har det skett en minskning i antalet antagna detaljplaner. Från ungefär 130 stycken 2008 till cirka 62 stycken 2016. Anledningen är något oklar men det kan bero på att detaljplanerna blir allt större och mer komplexa.

Inför 2017 har det, i syfte att minska bostadsbristen, införts ett nytt statligt investeringsstöd för produktion av nya hyresbostäder och studentbostäder, förordning (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande. Hittills har det i Halland kommit in 8 ansökningar varav 7 har beviljats till en summa av 121 miljoner kr. De olika projekten genererar tillsammans 368 nya lägenheter.

Kulturvärden i bebyggd miljö

I länet bedrivs fortsatt ett långsiktigt och strategiskt arbete med kunskapsuppbyggnad i syfte att kulturmiljövärden ska bevaras, användas och utvecklas. Länsstyrelsen stöttar kommunerna i arbetet med att ta fram kommunala kulturmiljöprogram. I och med den relativt goda tillgången till kunskapsunderlag finns bra förutsättningar för att uppnå en hållbar bebyggelsestruktur vad gäller kulturmiljö. Plan- och bygglagen tydliggör översiktsplaneringens viktiga roll i förhållande till miljömålen, samt tydliggör behovet av att arbeta in kunskapsunderlag avseende bland annat kulturmiljövärden.

Hälsa och säkerhet

Under året har riktvärdena för buller vid bostadsbyggande sänkts ytterligare genom ändring i förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Det är tveksamt om de nya reglerna fått avsedd effekt, det vill säga att det byggs fler bostäder. Många projekt tas fram utan buller som en tidig förutsättning, vilket får till följd att många miljöer får lägsta acceptabla bullermiljö istället för bästa möjliga.

Underlag för klimatanpassning tas fram och görs tillgängligt för kommunerna.

ANALYS OCH BEDÖMNING

Länsstyrelsen bedömer även i år att målet God bebyggd miljö inte kommer att nås till år 2020. Jämfört med föregående år har den ofyllda trendpilen (oklar trend) ersatts av en neutral trendpil som återspeglar att det finns både positiva och negativa utvecklingstrender inom målet. Därmed följer länet också den nationella bedömningen.

Eftersom Halland är ett litet län har länsstyrelsen goda möjligheter att hålla kontakt med kommunerna och diskutera och informera om hållbar samhällsplanering, men det är kommunerna som har planmonopol och i slutänden avgör vad som planeras och byggs. De faktorer som påverkar kommunernas planering kan inte alltid styras lokalt och regionalt, utan troligen krävs även insatser på nationell nivå för att målet ska kunna nås.

Hallands kraftiga exploatering av jordbruksmark är ett allvarligt problem. Ett skäl till att så mycket jordbruksmark exploateras är troligen att de orter som växer ligger i jordbruksbygder. I många fall är det billigare att bygga på jordbruksmark jämfört med att bygga på den mark som ur ett miljömålsperspektiv skulle vara mest lämplig.

Alla länets kommuner arbetar mer eller mindre för att förbättra möjligheterna att gå, cykla och åka kollektivt. Att förespråka större minskningar av biltrafiken är betydligt känsligare.

Länsstyrelsen konstaterar att det finns ändamålsenliga styrmedel i form av lagstiftning för att bevara, använda och utveckla kulturmiljön, främst genom plan- och bygglagen. Samtidigt visar miljömålsuppföljningen och länsstyrelsens erfarenheter att tillgängliga styrmedel inte tillämpas på avsett vis. Skydd av kulturmiljövärden enligt plan- och bygglagen i detaljplan och områdesbestämmelser används i en mycket låg omfattning i länet, också jämfört med andra län. Kulturmiljövärden betraktas endast i begränsad omfattning som en resurs utifrån ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter vilket försvårar en hållbar användning och utveckling. Värdefulla kultur- och bebyggelsemiljöer knutna till ett landskapsperspektiv behandlas inte alltid på ett ändamålsenligt sätt i planeringen och i avvägningen gentemot andra intressen.

Regelförändringarna kring buller syftar till att öka bostadsbyggandet. Länsstyrelsen anser inte att bostadsbyggandet ökar, snarare är resultatet att kommunerna slipper vidta vissa åtgärder. Länsstyrelsen anser att regelförändringarna motverkar miljömålet.

Kommunerna använder underlagen för klimatanpassning. När nya planer tas fram undviks som regel områden med översvämningsrisk. Det är svårare att hantera befintlig bebyggelse och äldre, inte fullt exploaterade, detaljplaner i olämpliga lägen.

REFERENSER

1. Meddelande 2017:4 Bostadsmarknaden 2017, Länsstyrelsen i Halland