Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Hallands läns miljömål?

Den regionala uppföljningen 2017 uppvisar bara mindre förändringar. Liksom tidigare bedöms inget av målen kunna nås i sin helhet i Halland. Antalet mål med negativ trend har minskat något de senaste åren.

För Hallands del är utmaningarna fortfarande stora vad gäller exempelvis försurningstillstånd, antalet hudcancerfall, exploatering av jordbruksmark, fysisk påverkan i vatten, tillståndet i de marina miljöerna och utsläpp från transporter. Ytterligare ett område som hamnat i fokus i länet under året är tillgången till grundvatten.

För målet Ingen övergödning ses en fortsatt positiv utveckling i länet där det långsiktiga arbetet med minskat näringsläckage ger resultat. 

Den förbättring från negativ till neutral trend för Hav i balans som bedömdes i fjol består, och målet har nu även fått sällskap av Ett rikt odlingslandskap där den negativa trendpilen i år ersatts av en neutral.

Liksom tidigare uppvisar miljömålet Bara naturlig försurning en positiv trend vad gäller preciseringen om försurande nedfall. Här bedöms dock den sammantagna trenden för målet som helhet vara neutral, mycket baserat på osäkerheter kring återhämtningen i mark och vatten. Neutral trend bedöms även för Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar (Skogsstyrelsens bedömning) samt God bebyggd miljö.

De två mål som ännu uppvisar en negativ trend är Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. Att det går sämst för just dessa mål visar på behovet av en ökad hänsyn från alla sektorer när det gäller ekosystemtjänster och biologisk mångfald.
För Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs ingen regional bedömning av måluppfyllelsen.

Att majoriteten av målen uppvisar en neutral trend återspeglar att det finns både positiva och negativa utvecklingar i miljön. Det visar också att takten i miljömålsarbetet skulle behöva växlas upp ytterligare för att målen ska nås.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

RESULTAT

Trots höga förväntningar har förenkling och större miljönytta i det nya landsbygdsprogrammet inte nått ända fram. Det nya restaureringsstödet för engångsröjning har inte än blivit ett populärt tillägg i miljöinvesteringarna. Troligen har kommuniceringen varit ineffektiv. Som helhet är utvecklingen av miljömålet varken positiv eller negativ, men både positiva och negativa trender finns. På sikt kan utvecklingen bli positiv, men målet förblir omöjligt att nå innan 2020.

Ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster som till exempel pollinering och levande jordar är en förutsättning för goda skördar och lönsamma lantbruk och preciseringen blir svår att nå. Årets statistik visar en fortsatt minskning av antalet SAM ansökningar, vilket tyder på att småskaliga jordbruk minskar. Åkermarksarealen har minskat med drygt en halv procent som motsvarar ungefär 800 hektar, medan minskningen av betesmarksareal endast är 60 hektar. Arealen jordbruksmark inom specialklasserna slåtteräng och mosaikbetesmark har dock ökat vilket är positivt för artrikedomen. Intresset att restaurera betesmark inom miljöersättningen har ökat, med 27 brukare 2017 mot 17 brukare 2016 (1).

Variationsrikt odlingslandskap

Det finns bygder där det är brist på brukare som kan fortsätta med traditionella skötselmetoder på grund av stigande medelålder och bristande lönsamhet. I länet som helhet syns dock en positiv trend med att fler unga jordbrukare gör SAM-ansökan. Kvinnor är underrepresenterade inom jordbrukskåren, men bland dem under 40 år är könsfördelningen mindre skev (1). Trenden gällande skötsel av känsliga marker är negativ, särskilt i inlandet. Det nya stödet för engångsröjningar har fått dåligt genomslag i länet. Rådgivning inom Ett rikt odlingslandskap har fortsatt bedrivits i stor omfattning. Uppsökande verksamhet har gjorts för känsliga marker som bedömts vara i riskzonen att förlora sin artrikedom. Kurstillfällen har även hållits av länsstyrelsen gällande lieslåtter och hamling.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden, Kultur- och bebyggelsevärden

Ersättning för skötsel av kulturmiljöer saknas vilket gör att det är svårt att nå preciseringen. Minskat brukande i inlandet och uteblivet skötselstöd kan öka igenväxning och förfall av landskapselement. Det är oklart om restaureringar och skötsel sker på egen bekostnad eller till följd av villkor på åtagandeplaner. Länsstyrelsen och kommunerna har tagit på sig i många fall att genom andra kanaler förmedla vikten av kulturmiljövärden, bland annat genom kulturmiljöprogrammen och genom att poängtera befintliga värden vid fältbesök för rådgivning eller åtagandeplaner (3).

Länsstyrelsen fortsätter att förvalta och utveckla befintliga natur- och kulturreservat som har anknytning till odlingslandskapet och i miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar med särskilda värden ingår skötsel av landskapselement som ett valbart villkor, något som saknades i det föregående landsbygdsprogrammet.

ANALYS OCH BEDÖMNING

Vi bedömer att målet inte går att nå till 2020 med befintliga och beslutade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Det är den samlade bilden av utvecklingen, med ett ökat antal positiva tendenser, som gör att trenden i år ändrats från negativ till neutral.   

Många lantbrukare är miljöintresserade och sköter jordbruksmarken på ett sätt som gynnar natur- och kulturmiljövärden. Dessa insatser och ett fortsatt omfattande stödpaket krävs för att trenden på sikt ska bli positiv.

Ekosystemtjänster

Det är oklart om marker sköts i tillräcklig omfattning även utan stöd. För anläggande av våtmarker och skyddszoner som minskar läckage av näringsämnen är stöden avgörande för insatserna eftersom de ekonomiska och ekologiska vinsterna kan vara svåra att kvantifiera på lokal nivå. Dessa insatser är inte bara viktiga för ett rikt odlingslandskap utan har även starka kopplingar till minst åtta andra miljömål. På grund av dess vikt bör statliga styrmedel i första hand täcka behovet av stöd till denna typ av åtgärder.

En negativ effekt 2017 är att hög nederbörd under sensommaren har gjort att höst- och vintersådd på många ställen uteblivit. Detta medför ökad risk för urlakning av näringsämnen, mineraljord och humus vilket gör våtmarker och skyddszoner än mer viktiga.

Generellt har införandet av ekologiska fokusarealer bidragit till att markanvändningen ändrats, exempelvis har spannmål ersatts av träda och kvävefixerande grödor och insådd av vall i huvudgrödan har ökat. Förändringarna har främst skett i slätt- och mellanbygd vilket ger de högsta miljövinsterna (2). En annan viktig faktor för ekosystemtjänster är ekologisk produktion, som överlag är mer skonsam mot naturen och dess ekosystemtjänster (4). Här syns en positiv trend i Halland med tre gånger fler lantbruksföretag som omställer till ekologisk produktion jämfört med 2015. Halland har dock mycket att ta ikapp jämfört med andra län.

Variationsrikt odlingslandskap

Grunden för variation är lönsamhet i att bedriva lantbruk i mellan- och skogsbygd, samt landskapsutveckling. Verksamheten är i hög grad beroende av en god service för att människor ska vilja bo kvar. En positiv aspekt i detta är Hallands nya livsmedelsprogram som är produkten av ett samarbete mellan Region Halland, Länsstyrelsen och livsmedelsindustrin. Meningen är att man ska jobba för att gynna turism, lokal konsumtion och ett varierat matlandskap (3). Om programmet får genomslag bör det stimulera en mer livskraftig landsbygd, framförallt i mellan- och skogsbygd. I slättbygden behövs ekonomiska styrmedel för att uppmana lantbruken att i större omfattning arbeta med skötsel som gynnar variationsrika landskap.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden, Kultur- och bebyggelsevärden

Positiva punktinsatser för kulturlandskapet finns, bland annat slåtterdagar som arrangeras av olika föreningar och projektstödet ”Stöd till utveckling av natur och kulturmiljö” som möjliggör att fler, mer omfattande restaureringar genomförs. Skötsel av landskapselementen prioriteras inte av stora lantbruksföretag, på grund av avsaknaden av ett bidragssystem. I arbetet med åtagandeplaner nämns nu eventuella kulturelement i beskrivningen av marken, vilket troligen får lantbrukarna att uppmärksamma och bevara dem.

Att mark och bebyggelse fortsätter att användas är det mest avgörande för att bevara kulturmiljöer. Biotopskyddet bevarar värdefulla landskapselement i slättbygden och trots en lagändring om dispens för att utveckla jordbruket så har antalet ansökningar 2017 om att flytta eller ta bort landskapselement minskat. Upphörd skötsel anses vara det största hotet för kulturmiljöer i inlandet.

REFERENSER

1. SJVs statistik-databas BLIS

2. SJVs utredning Förgröningen i praktiken – kostnader kontra miljönyttor. RA16:18.

3. www.lansstyrelsen.se/halland samt kommunernas hemsidor

4. Land-use intensity and the effects of organic farming on biodiversity: a hierarchical meta-analysis. Tuck, et al. Journal of Applied Ecology 2014.

?