Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Hallands läns miljömål?

Den regionala uppföljningen 2017 uppvisar bara mindre förändringar. Liksom tidigare bedöms inget av målen kunna nås i sin helhet i Halland. Antalet mål med negativ trend har minskat något de senaste åren.

För Hallands del är utmaningarna fortfarande stora vad gäller exempelvis försurningstillstånd, antalet hudcancerfall, exploatering av jordbruksmark, fysisk påverkan i vatten, tillståndet i de marina miljöerna och utsläpp från transporter. Ytterligare ett område som hamnat i fokus i länet under året är tillgången till grundvatten.

För målet Ingen övergödning ses en fortsatt positiv utveckling i länet där det långsiktiga arbetet med minskat näringsläckage ger resultat. 

Den förbättring från negativ till neutral trend för Hav i balans som bedömdes i fjol består, och målet har nu även fått sällskap av Ett rikt odlingslandskap där den negativa trendpilen i år ersatts av en neutral.

Liksom tidigare uppvisar miljömålet Bara naturlig försurning en positiv trend vad gäller preciseringen om försurande nedfall. Här bedöms dock den sammantagna trenden för målet som helhet vara neutral, mycket baserat på osäkerheter kring återhämtningen i mark och vatten. Neutral trend bedöms även för Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar (Skogsstyrelsens bedömning) samt God bebyggd miljö.

De två mål som ännu uppvisar en negativ trend är Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. Att det går sämst för just dessa mål visar på behovet av en ökad hänsyn från alla sektorer när det gäller ekosystemtjänster och biologisk mångfald.
För Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs ingen regional bedömning av måluppfyllelsen.

Att majoriteten av målen uppvisar en neutral trend återspeglar att det finns både positiva och negativa utvecklingar i miljön. Det visar också att takten i miljömålsarbetet skulle behöva växlas upp ytterligare för att målen ska nås.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

RESULTAT

Det har inte skett några större förändringar sedan uppföljningen 2016. Det är fortfarande stor skillnad mellan länets befintliga skogar och det naturvårdsbiologiska behovet av lämpliga skogsmiljöer. Skogarna är starkt påverkade av granskogsbruk, och unga beståndsåldrar. Samtidigt är den biologiska mångfalden beroende av ädellövskogar, gamla lövträd, lövträdsrika skogar och skogar som uppnått sena successionsstadier.

Skogsmarkens egenskaper och processer

Den gemensamma körskadepolicyn (1) har fått brett genomslag hos skogsföretagen. Utbildningar och planeringsmodeller har införts och grundvattenkartor används nu alltmer också vid planering.

Grön infrastruktur, Gynnsam bevarandestatus samt Hotade arter och återställda livsmiljöer

Fragmentering och arealminskning har medfört att gynnsam bevarandestatus saknas för ädellövskogar och lövsumpskog (2). Generellt är skogarna också förtätade och granens utbredning är en del av detta.

Arealer formellt skyddad skog uppgick 2016-12-31 till 8100 hektar naturreservat, 702 hektar biotopskyddsområden och 645 hektar naturvårdsavtal. Under 2016 ökade anslaget till ersättningar och mer skog kunde skyddas. Betydande arealer skog med kända och prioriterade värdekärnor saknar dock fortfarande långsiktigt skydd (3).

Enligt Skogsstyrelsens skattning 2016 finns det 18 600 hektar frivilligt avsatt skog i Halland. Det saknas dock tillräcklig information för att kunna bedöma hur dessa avsättningar bidrar till den förväntade samlade naturvårdsnyttan i Halland (4). En mer omfattande studie av de frivilliga avsättningarna pågår.

Sedan Nya Komet infördes som kompletterande arbetsmetod har det inkommit 7 intresseanmälningar för skydd av skog. 5 av dessa bedöms kunna prioriteras för skydd.

Länsstyrelsen har kunnat öka takten i arbetet med restaurering av lövskogar då intäkter från avverkning av planterad gran åter får användas till finansiering av skötsel i naturreservat. Bland annat har ett arbetslag inom Gröna jobb utfört röjning av gran.

Skogsstyrelsen har ökat arbetet med naturvårdande skötsel i skyddade områden. Skötselbehovet är dock mycket mer omfattande än vad som kunnat åtgärdas. Skogsstyrelsen saknar specifika medel för direkta skötselkostnader och administration vilket innebär att resurser har tagits från bildandearbetet.

Flera skogliga aktörer tillämpar de målbilder för miljöhänsyn (5) som tidigare tagits fram. Det finns en variation mellan hur långt olika aktörer har kommit i arbetet med målbilderna. Målbildsarbetet är levande och det pågår fortfarande utveckling av nya målbilder.

Under 2016 har Skogsstyrelsen börjat tillämpa artskyddsförordningen.

Arbetet med regional handlingsplan för Grön infrastruktur är försenat och det är oklart hur mycket i planen som kommer hinna färdigställas under 2018.

Anpassade eller alternativa skogsbruksmetoder har inte börjat tillämpas i någon nämnvärd omfattning.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Skogsbruket har 2016 tagit fram gemensamma riktlinjer för hänsyn till forn- och kulturlämningar i skogsbruket (6).

ANALYS OCH BEDÖMNING

Målet kommer inte kunna nås till 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Miljötillståndet i skogen är fortsatt otillfredsställande och det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Brist på lämpliga livsmiljöer, otillräcklig naturvårdande skötsel och restaurering samt otillräcklig miljöhänsyn i skogsbruket är viktiga orsaker. Betydande insatser för skydd, utveckling, restaurering och skötsel krävs.

Naturvårdsbiologisk forskning, analyser (7,8,9,10), tillståndsbeskrivning (11) och utvärdering av biologisk mångfald enligt EU:s habitatdirektiv (2) bedömer att de naturvårdsbiologiska behoven är betydligt större än vad som finns i dagens skogstillstånd. En tydlig ökning av såväl viktiga naturvärdeskvalitéer som hela livsmiljöer i både omfattning och kvalitet bedöms vara nödvändigt.

De senaste årens hänsynsuppföljningar (12) visar inte på några tydliga förbättringar i skogen. Det finns fortsatt allvarliga brister gällande skyddszoner mot vatten, hänsynskrävande biotoper och hänsyn till forn- och kulturmiljöer. Miljöhänsynen behöver utvecklas, förbättras och tillämpas vid alla skogsbruksåtgärder. Särskilt viktigt är att utveckla och öka hänsynen i föryngringsfasen och vid röjning och gallring.

En stor del av skogarna i länet är mycket grandominerade. De saknar ofta viktiga strukturer för biologisk mångfald. Behovet att återskapa sådana strukturer i samband med olika skogsbruksåtgärder är stort. En ökad andel av skogarna behöver även brukas med anpassade eller varierade skogsbruksformer, exempelvis hyggesfritt brukande. En positiv sak är de tecken på ökad lövandel som kan ses i vissa föryngringar och som kan leda till mer variation i framtidens skogar om lövet får växa upp till äldre träd.

Skogsstyrelsens roll fokuserar alltmer på tillsyn enligt lagstiftning. Som en följd av detta blir ansvaret större hos andra aktörer inom skogsbruket att nå upp till en högre och erforderlig nivå med miljöhänsyn.

Styrmedel och drivkrafter behöver utvecklas och stärkas och åtgärderna behöver öka

Ytterligare insatser behövs för att skydda, återskapa, utveckla och sköta skogsmiljöer som har stor betydelse för biologisk mångfald. Nya regionala mål och strategier som ger ett samlat stöd för dessa insatser behövs för att föra arbetet framåt.

Det finns ett stort behov av naturvårdande skötsel i många skogsmiljöer. Specifika medel för skötsel i biotopskydd och naturvårdsavtal behövs. Det behövs också åtgärder som förstärker drivkrafter till naturvårdande skötsel och användning av anpassade skogsbruksformer i andra skogsområden.

Skogsbruket fokuserar fortfarande på miljöhänsyn vid föryngringsavverkning. Samtidigt har hänsyn vid andra skogliga åtgärder mycket stor betydelse för framtida skogars möjlighet att klara de biologiska behoven. Här behöver styrmedel, tillämpning och uppföljning utvecklas och förbättras. Uppföljningar behöver breddas till att omfatta olika skogsbruksåtgärder. Målbilder för miljöhänsyn kan ge stöd i det praktiska arbetet och målbilder för alla skogsbruksåtgärder behöver tas fram.

REFERENSER

1. ecskog.se/Filer/Br-gemmiljopolicy120126.pdf

2. https://www.artdatabanken.se/publikationer/bestall-publikationer/arter--naturtyper-i-habitatdirektivet--bevarandestatus-i-sverige-2013/

3. http://www.lansstyrelsen.se/halland/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/Pages/Skogsstrategi.aspx

4. http://intra1sks.svo.local/upload/Nyheter/Gemensamt/frivilliga%20avs%C3%A4ttningar.pdf

5. https://www.skogsstyrelsen.se/mer-om-skog/malbilder-for-god-miljohansyn/           

6. http://www.skogforsk.se/contentassets/78e7286c9b0e4983b5bf84a6124c7a47/riktlinjer-for-hansyn-till-forn--och-kulturmiljoer-2016.pdf

7.  http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/2715

8.  http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/2716

9.  http://shop.skogsstyrelsen.se/sv/publikationer/rapporter/landskapsansats-for-bevarande-av-skoglig-biologisk-mangfald-en-u.html

10. http://shop.skogsstyrelsen.se/shop/9098/art69/31291469-9ceda8-Analys_av_miljoforhallanden_webb.pdf

11. http://www.artdatabanken.se/verksamhet-och-uppdrag/publikationer/bestaellladda-ner-publikationer/tillstaand-och-trender-foer-arter-och-deras-livsmiljoeer-roedlistade-arter-i-sverige-2015/

12. http://pxweb.skogsstyrelsen.se/pxweb/sv/Annan%20statistik/?rxid=a6819262-3f5f-4ee9-b0f3-15984a277a41