Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Hallands läns miljömål?

Den regionala uppföljningen 2017 uppvisar bara mindre förändringar. Liksom tidigare bedöms inget av målen kunna nås i sin helhet i Halland. Antalet mål med negativ trend har minskat något de senaste åren.

För Hallands del är utmaningarna fortfarande stora vad gäller exempelvis försurningstillstånd, antalet hudcancerfall, exploatering av jordbruksmark, fysisk påverkan i vatten, tillståndet i de marina miljöerna och utsläpp från transporter. Ytterligare ett område som hamnat i fokus i länet under året är tillgången till grundvatten.

För målet Ingen övergödning ses en fortsatt positiv utveckling i länet där det långsiktiga arbetet med minskat näringsläckage ger resultat. 

Den förbättring från negativ till neutral trend för Hav i balans som bedömdes i fjol består, och målet har nu även fått sällskap av Ett rikt odlingslandskap där den negativa trendpilen i år ersatts av en neutral.

Liksom tidigare uppvisar miljömålet Bara naturlig försurning en positiv trend vad gäller preciseringen om försurande nedfall. Här bedöms dock den sammantagna trenden för målet som helhet vara neutral, mycket baserat på osäkerheter kring återhämtningen i mark och vatten. Neutral trend bedöms även för Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar (Skogsstyrelsens bedömning) samt God bebyggd miljö.

De två mål som ännu uppvisar en negativ trend är Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. Att det går sämst för just dessa mål visar på behovet av en ökad hänsyn från alla sektorer när det gäller ekosystemtjänster och biologisk mångfald.
För Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs ingen regional bedömning av måluppfyllelsen.

Att majoriteten av målen uppvisar en neutral trend återspeglar att det finns både positiva och negativa utvecklingar i miljön. Det visar också att takten i miljömålsarbetet skulle behöva växlas upp ytterligare för att målen ska nås.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

RESULTAT

Befintliga diken och gamla grävningar i vattendrag orsakar problem med dålig vattenkvalitet och stora flödesvariationer. Bristande hänsyn inom de areella näringarna och dikesrensningar fortsätter att intensifiera problembilden. Den tidigare regionala målsättningen att anlägga 700 hektar våtmark (till 2010) kommer troligen att nås inom en tioårsperiod.

Bevarandestatusen för länets våtmarkstyper och arter är generellt dålig på grund av markavvattning och utebliven eller svag hävd. Arbetet med att återskapa och restaurera våtmarker håller alltför låg takt för att kunna nå målsättningen. Flera värdefulla våtmarker behöver restaureras för att bibehålla eller återfå tidigare värden.

Ekosystemtjänster

Vegetationen förändras i länets våtmarker (mossar och kärr) visar analys inom miljöövervakningen (1). Orsakerna är kvävenedfall och upphörd hävd, vilket gör att högvuxna konkurrensstarka arter gynnas och vitmossor missgynnas. Rensning av diken skapar problem. Skyddsdikning inom skogsbruket förstärker problembilden med kraftig variation i vattendragens flöden. Idag läcker dikade våtmarker stora mängder kol till atmosfären (11,4 miljoner ton CO2-ekvivalenter eller 20 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser) (2).

Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter

Under 2017 har det anlagts ca 10 hektar i tre olika projekt med pengar från landsbygdsprogrammet. Totalt har 617 hektar våtmarker anlagts eller restaurerats med dessa medel sedan år 2000. Stödsystemet för anläggande har förbättrats sedan 2010 men budgeten för nyanläggning i nya Landsbygdsprogrammet (2014 - 2020) har krympt till cirka hälften jämfört med förra programmet. Avsaknad av uppsökande arbete och  minskade handläggningsresurser innebär att arbetet nu saktar in. Under 2017 har det inkommit 6 ansökningar om stöd, några nya beslut är dock inte fattade. Ett nytt nationellt stöd för anläggande av våtmarker finns i regeringens höstbudget inför 2018.

Några objekt i Myrskyddsplanen är inköpta under 2017. I arbetet med säkerställande ingår dock inte att prioritera objekt i Myrskyddsplanen.

Under 2015 bildades ett kustvattenråd (3). Syftet med kustvattenrådet är bland annat att vara ett forum för samverkan och stötta initiativ som gynnar kustmiljön.  Möten har hållits med olika fokus.  Några konkreta åtgärder är dock inte igångsatta.

Friluftsliv och buller

Många våtmarker har kraftiga störningar från framförallt E6 genom Halland. Även järnvägen har en viss påverkan. Trafikverket har under 2017 via digital enkät frågat länsstyrelsen om det finns problem med buller i anslutning till naturområden.

Främmande arter och genotyper

Jättebjörnloka är på spridning utmed ett flertal vattendrag liksom skunkkallan.

Laholms kommun har 2015 fått beslut om LONA-bidrag för att inventera, informera och bekämpa skunkkalla i Genevadsåns avrinningsområde.

ANALYS OCH BEDÖMNING

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2020. Sammantaget är trenden för målet negativ. Länets våtmarker fortsätter att påverkas, huvudsakligen negativt. Tillräckliga styrmedel och lagstiftning saknas för att vända utvecklingen. Analyserna av våtmarkernas bevarandestatus och vegetationsförändringar är centrala för bedömningen. De areella näringarnas avkastningskrav på grund av ständigt stigande markpriser missgynnar en positiv utveckling i miljön.

Utvecklingen är svagt positiv vad gäller den del av miljömålet som handlar om anläggande av våtmarker. Intresse finns bland markägare  även om det är lågt. Uppsökande arbete är nödvändigt för att öka takten och kvaliteten på våtmarksanläggandet. För detta krävs förstärkta handläggningsresurser.

Med ett mer jämställt ägande och feministiskt agerande inom de areella näringarna kan större framgångar nås som förbättrar måluppfyllelsen (4, s. 21). Även en bredare samverkan mellan centrala och regionala myndigheter med koppling till de areella näringarna kan bli en framgångsfaktor för större måluppfyllelse.

För att kunna göra säkra bedömningar av hela miljömålet krävs mer uppföljning.

Ekosystemtjänster

För att återfå mer av våtmarkers ekosystemtjänster som är beroende av en naturlig hydrologi måste det införas begränsningar i rätten till att underhålla dikes- och vattendragsrensningar i skogsmark. Lagstiftning behöver moderniseras för att underlätta omprövning av otidsenliga vattendomar och dikningsföretag och  återskapa en mer naturlig hydrologi i hela landskapet. Restaureringsåtgärder på avrinningsområdesnivå är nödvändigt.

Våtmarker är idag kolkällor på grund av dikningar men kan efter restaureringar bli kolsänkor istället.

Friluftsliv och buller

Bullerdämpande åtgärder bör göras åtminstone vid fågelvåtmarkerna Trönninge ängar och Källstorps våtmark.

Främmande arter och genotyper

För att förhindra framtida problem behövs bättre kontroll av nya växter och djur som förs in i landet.

Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter

Många hotade arter som är knutna till våtmarker finns alltjämt med på rödlistan. Åtgärdsprogram finns för ett mindre antal av dessa arter. Åtgärdsprogram är viktiga för att fokusera på rätt typ av åtgärder som kan gynna de aktuella arterna.

REFERENSER

1. Flodin, L.-Å. & Gunnarsson, U. 2008

2. Jordbruksverket. Rapport 2014:24

3. http://www.regionhalland.se/utveckling-och-tillvaxt/omrade/energi-miljo/kustvattenrad-halland-och-bastad/

4. http://www.slu.se/institutioner/skoglig-resurshushallning/omraden/Landskapsstudier/den-oppna-skogen/