Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Hallands läns miljömål?

Den regionala uppföljningen 2017 uppvisar bara mindre förändringar. Liksom tidigare bedöms inget av målen kunna nås i sin helhet i Halland. Antalet mål med negativ trend har minskat något de senaste åren.

För Hallands del är utmaningarna fortfarande stora vad gäller exempelvis försurningstillstånd, antalet hudcancerfall, exploatering av jordbruksmark, fysisk påverkan i vatten, tillståndet i de marina miljöerna och utsläpp från transporter. Ytterligare ett område som hamnat i fokus i länet under året är tillgången till grundvatten.

För målet Ingen övergödning ses en fortsatt positiv utveckling i länet där det långsiktiga arbetet med minskat näringsläckage ger resultat. 

Den förbättring från negativ till neutral trend för Hav i balans som bedömdes i fjol består, och målet har nu även fått sällskap av Ett rikt odlingslandskap där den negativa trendpilen i år ersatts av en neutral.

Liksom tidigare uppvisar miljömålet Bara naturlig försurning en positiv trend vad gäller preciseringen om försurande nedfall. Här bedöms dock den sammantagna trenden för målet som helhet vara neutral, mycket baserat på osäkerheter kring återhämtningen i mark och vatten. Neutral trend bedöms även för Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar (Skogsstyrelsens bedömning) samt God bebyggd miljö.

De två mål som ännu uppvisar en negativ trend är Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. Att det går sämst för just dessa mål visar på behovet av en ökad hänsyn från alla sektorer när det gäller ekosystemtjänster och biologisk mångfald.
För Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs ingen regional bedömning av måluppfyllelsen.

Att majoriteten av målen uppvisar en neutral trend återspeglar att det finns både positiva och negativa utvecklingar i miljön. Det visar också att takten i miljömålsarbetet skulle behöva växlas upp ytterligare för att målen ska nås.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

RESULTAT

Målet bedöms ha fortsatt stora utmaningar, främst på grund av svaga fiskbestånd, övergödning och miljögifter, men då torskbeståndet har visat en svag återhämtning bedöms trenden vara neutral. Fortsatt stöd för marina områden är viktigt för att möjliggöra en fortsatt kunskapsuppbyggnad.

God miljöstatus och God ekologisk och kemisk status

Den senaste treårsperioden (2014-2016) visar växtplankton på hög ekologisk status vid kustkontrollstationerna L9 (Laholmsbukten) och N7 (Nidingen) samt den nationella stationen N14 (Falkenberg) när biovolym och klorofyll a vägs samman enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1).

Statusklassningen för makroalger 2016 ger hög status i fyra vattenförekomster samt två med god status (2). Två stationer har en otillfredsställande status för bottenfaunan 2016 och övriga stationer en måttlig status (3). Den sammantagna statusen för näringsämnen 2016 visar på god status med undantag av två stationer med måttlig status (1).

Inga bedömningsgrunder finns ännu för fisk. Stora förändringar har skett i fiskbeståndens täthet och storlekssammansättning sedan 1920-talet. Många kommersiellt viktiga arter förekommer i allt glesare bestånd, detta gäller särskilt större vuxen fisk (4).

En undersökning av den kemiska statusen i ytvattnet genom analyser av miljögifter i blåmusslor pågår. Man har redan kunnat fastställa att halterna av bly ligger över Livsmedelsverkets gränsvärden för livsmedlen fisk och barnmat. Miljögifter påverkar i allmänhet kvinnor och barn i högre grad.

Ekosystemtjänster, Bevarade natur- och kulturmiljövärden samt Grunda kustnära miljöer

Grundläggande kartläggning av de marina miljöerna är fortsatt viktigt för havsmiljöförvaltningen. Kunskapsuppbyggnaden om Kattegatts djupa mjukbottnar från 2016 (661 stationer) fortsätter under hösten 2017 (5). Videokartering (400 stationer) har inletts på de djupare delarna av mellersta Kattegatt och djupa delar av Lilla Middelgrund.

Laholmsbukten provfiskades under 2016 och under 2017 har länsstyrelsen initierat provfiske i Balgöarkipelagen och utanför Falkenberg. Fortsatt naturtypskartering av Balgöarkipelagen har genomförts under 2016. Länsstyrelserna i Halland och Skåne har påbörjat en treårig kartering av sjöfågel i södra Kattegatt.

Under 2017 har dialogmöten hållits med NGOs (icke-statliga organisationer), yrkesfiskarna och sportfiskarna angående fiskereglering vid fem Natura 2000-områden i utsjön. En hemställan om fiskereglering har därefter lämnats till Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) i syfte att bevara naturtyper och arter typiska för områdena.

Inom statlig förvaltning av naturresurser har forskning visat att könsfördelningen inom ledningen påverkar styrningen i organisationen (6). Yrkesfisket har en åldrande yrkesgrupp dominerad av män, både bland fiskare och bland länsfiskekonsulenter. Av 68 registrerade yrkesfiskare i Halland är 100 procent män (7). Den första kvinnliga länsfiskekonsulenten anställdes i Halland under 2017.

Gynnsam bevarandestatus, Hotade arter och genetisk variation

Länsstyrelsens förslag angående komplettering med arten tumlare, fler naturtyper samt utvidgning för Natura 2000-områdena Västra Getterön, Balgö och Fladen beslutades av regeringen under slutet av 2016.

Kulturlämningar under vatten

Arbetet med antikvarisk bedömning av kända skeppsvrak längs Hallandskusten för att fastställa dess lagskyddade status pågår (8).

ANALYS OCH BEDÖMNING

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med befintliga och beslutade styrmedel. Sammantaget bedöms trenden som neutral. Bedömningen grundar sig på en svag tendens mot ökad storlek för torskbeståndet i det fredade området i Kattegatt. Än så länge är trenden osäker och långt under säkra biologiska gränsvärden (9). Dessutom ses ingen påtaglig förbättring av Kattegatts övriga fiskbestånd. Det är därför av yttersta vikt för fiskbeståndens utveckling att det fiskefria områdets fiskeregleringar kvarstår eller skärps.

Då rika och välbevarade marina livsmiljöer finns kvar i de skyddade utsjöområdena som utgör en refug för tillbakaträngda arter, är det ytterst viktigt att fiskeregleringen för dem blir internationellt antagna. Regeringens beslut att anta länsstyrelsens förslag om utökning och säkerställning av essentiella områden för tumlare samt viktiga marina habitat är ett viktigt steg för att kunna nå målet för marint områdesskydd.

Närsalterna har de senaste 20 åren minskat vid mätstationerna i Kattegatt, vilket kan tolkas som att åtgärder har gett resultat. Däremot har medelvärdet på samtliga stationer vad gäller antal arter, individtäthet, biomassa och sedimentets organiska halt minskat mellan 1993-2016. Trenderna är tydliga för flertalet stationer samt liknande för närliggande områden vilket talar för att förändringarna kan bero på gemensamma storskaliga påverkansfaktorer.

För att kunna nå miljökvalitetsmålet måste kunskapsuppbyggnaden om våra marina miljöer fortsätta. Därför är det viktigt att det även fortsättningsvis går att söka riktade medel för marina undersökningar för att fortsätta den påbörjade kunskapsuppbyggnaden. Till exempel har det möjliggjort att länsstyrelsen under 2017 har kunnat fortsätta det omfattande kartläggningsarbetet av djupa mjukbottnar i Kattegatt. De riktade medlen till marint områdesskydd gör det möjligt att se över och ge långsiktigt skydd till särskilt värdefulla marina områden enligt HaVs handlingsplan för marint områdesskydd.

Förutom överfiske så utgör övergödning, fysisk exploatering, miljögifter, klimatförändringar, främmande arter och undervattensbuller ett hot mot Kattegatts produktionsförmåga och biologiska mångfald. Det behövs därför ökad vaksamhet över bevarandet av de kustnära grunda miljöerna samt fortsatta åtgärder för att minska lokala utsläpp och läckage av näringsämnen från land till hav.

Anställningen av den första kvinnliga länsfiskekonsulenten är ett första steg för att ta tillvara på kvinnors kunskaper, erfarenheter och värderingar inom en starkt mansdominerad sektor. Forskning har visat att organisationer med jämnare könsfördelning i ledningen tar större miljöhänsyn (6). Det krävs tydliga åtgärder för att nå jämställdhet inom flera delar av yrkesfisket. Åtgärderna hade även kunnat leda till en föryngring av en åldrande yrkesgrupp och därigenom en fortlevnad av kulturvärdet.

REFERENSER

1. Medins Havs och Vattenkonsulter – Årsrapport 2016 med utvärdering 1993-2016, Hydrografi & Växtplankton, Hallands Kustvattenkontroll

2. Personlig kommentar från Bo Gustafsson på Länsstyrelsen i Hallands län

3. Bottenfaunan längs Hallandskusten 2016 och under perioden 1993-2016, Peter Göransson 2017

4. Havsmiljöinstitutets rapport till regeringen 2011 om överfiske, genetisk variation och expertförsörjning

5. Videoundersökningar av epifauna i Kattegatt 2016. Del 1,2 & 3 av 3. Meddelande 2017:7-9. Länsstyrelsen i Hallands län.

6. Leisher, C., et al. (2015). Does the gender composition of forest and fishery management groups affect resource governance and conservation outcomes: a systematic map protocol. Environmental Evidence 4:13, https://doi.org/10.1186/s13750-015-0039-2.

7. Personlig kommentar från Erika Axelsson på Länsstyrelsen i Hallands län

8. Personlig kommentar från Emma Östlund på Länsstyrelsen i Hallands län

9. Havs- och vattenmyndigheten 2016. Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten. Resursöversikt