Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Hallands läns miljömål?

År 2016 bedöms inget miljökvalitetsmål som möjligt att nå i Halland med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För ett mål är utvecklingen i miljön positiv. För övriga bedöms utvecklingen vara neutral eller negativ. För tre av målen bedöms måluppfyllelse och trend enbart på nationell nivå.

Den regionala uppföljningen av miljömålen 2016 uppvisar små förändringar. Liksom föregående år bedöms inget av målen som möjligt att nå i sin helhet i Halland. Ett miljömål bedöms ha en mer positiv trend än tidigare, för de övriga är trenderna oförändrade.

För Hallands del är utmaningarna fortfarande stora vad gäller försurningstillstånd, antal hudcancerfall, exploatering av jordbruksmark, fysisk påverkan i vatten samt de miljömål och preciseringar som påverkas av ett intensivt brukande. Till viss del gäller emellertid det omvända i inlandet, där brist på brukare leder till att marker växer igen.

De tre mål som ännu uppvisar en negativ trend är Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt- och djurliv. En glädjande förbättring kan däremot ses för miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård, som inte längre bedöms ha en negativ trend. Ändringen baseras främst på att en liten återhämtning nu kan ses för Kattegatts torskbestånd.

För Ingen övergödning ses en fortsatt positiv utveckling i länet där arbetet med minskat näringsläckage gett resultat. Liksom tidigare uppvisar även miljömålet Bara naturlig försurning en positiv trend vad gäller preciseringen om försurande nedfall. Här bedöms dock den sammantagna trenden för målet som helhet vara neutral, mycket baserat på osäkerheter kring återhämtningen i mark och vatten. Neutral trend bedöms också för Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet samt Levande skogar (Skogsstyrelsens bedömning).

För det stora och komplexa målet God bebyggd miljö bedöms tillräckliga underlag saknas för att möjliggöra en korrekt bedömning av trenden. Denna anges därför som oklar.

För Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs ingen regional bedömning av måluppfyllelsen, utan här gäller de nationella bedömningarna.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

På grund av svaga fiskbestånd, övergödning och miljögifter bedöms få preciseringar ha en positiv trend. Men då torskbeståndet har visat en svag återhämtning ändras trenden från negativ till neutral. 

God miljöstatus och God ekologisk och kemisk status

Den senaste treårsperioden (2013-2015) visar växtplankton på hög ekologisk status vid kustkontrollstationerna L9 (Laholmsbukten) och N7 (Nidingen) samt den nationella stationen N14 (Falkenberg) när biovolym och klorofyll a vägs samman enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1).

Statusklassningen med avseende på makroalger 2015 ger hög status i fyra vattenförekomster, en med god status samt en med måttlig status (2). Bottenfaunans status 2015 varierar mellan god och måttlig, förutom två stationer som bedöms ha otillfredsställande status (3). Den sammantagna statusen för näringsämnen 2015 visar på god status med undantag av två stationer med måttlig status (1).

Inga bedömningsgrunder finns ännu för fisk. Stora förändringar har skett i fiskbeståndens täthet och storlekssammansättning sedan 1920-talet. Många kommersiellt viktiga arter förekommer i allt glesare bestånd, särskilt större, vuxen fisk (4).

Hösten 2016 initierades ett projekt som ämnar undersöka den kemiska statusen i ytvattnet genom att prioriterade-, särskilt farliga- och PFAS-ämnen i blåmusslor analyseras längs Hallandskusten.

Ekosystemtjänster, Bevarade natur- och kulturmiljövärden samt Grunda kustnära miljöer

Grundläggande kartläggning av de marina miljöerna är fortsatt viktigt för havsmiljöförvaltningen. Näringsämneshalterna i Kattegatt har minskat de senaste 20 åren, vilket kan tolkas som att åtgärder har gett resultat. Men man kan konstatera att många lokala fiskbestånd numera är kraftigt reducerade eller rentav har försvunnit från Kattegatt.

För att öka kunskapen om den bottenlevande faunan på Kattegatts djupa mjukbottnar har videokartering påbörjats under hösten 2016. Underlaget kommer även vara till nytta för utvärderingen av det fiskefria området i Kattegatt. Under 2016 har länsstyrelsen initierat ett provfiske i Laholmsbukten och en mätkampanj med 100 extra bottenfaunastationer längs hela Hallandskusten. Mätkampanjen kommer bland annat att ge underlag till framtida statusklassning.

För att ge underlag till framtida reservatsbildningar har naturtypskartering av grunda bottnar i Balgöarkipelagen fortsatt under 2016.

Under 2016 har arbete skett med bedömning av hur kulturmiljövärden och kulturlämningar längs Hallandskusten kan påverkas av ett stigande hav (5).

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation samt Hotade arter och genetisk variation

Under 2016 har ett förslag lämnats till Naturvårdsverket om förändringar i de befintliga Natura 2000-områdena Balgö, Fladen och Västra Getterön. Förslaget innefattar utvidgning av områdena Fladen och Balgö samt komplettering med naturtyper och tumlare gällande Balgö och Västra Getterön. Syftet är främst att säkerställa viktiga marina habitat och områden för tumlare.

Kulturlämningar under vatten

Arbetet med antikvarisk bedömning av kända skeppsvrak längs Hallandskusten för att fastställa dess lagskyddade status pågår fortsatt (5).

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med befintliga och beslutade styrmedel. Sammantaget bedöms trenden 2016 som neutral, vilket är en förändring från föregående år då trenden var negativ. Den förändrade bedömningen grundar sig på att man kan se en svag tendens till ökad storlek av torskbeståndet i det fredade området i Kattegatt. Dessa bedömningar är än så länge osäkra och långt under säkra biologiska gränsvärden (6,7). Dessutom ses ingen påtaglig förbättring av Kattegatts övriga fiskbestånd. Det är därför av yttersta vikt för fiskbeståndens utveckling att det fiskefria områdets fiskeregleringar kvarstår eller skärps.

Närsalterna har de senaste 20 åren minskat i Kattegatt, vilket är en positiv utveckling. Vidare finns rika och välbevarade marina livsmiljöer kvar i form av de otrålade delarna av utsjöbankarna i Kattegatt (till exempel Fladen och Lilla Middelgrund). Dessa miljöer utgör en refug för tillbakaträngda arter.

Förutom överfiske så utgör övergödning, fysisk exploatering, miljögifter, klimatförändringar, främmande arter och undervattensbuller ett hot mot Kattegatts produktionsförmåga och biologiska mångfald.

För att kunna nå miljökvalitetsmålet måste kunskapsuppbyggnaden om våra marina miljöer fortsätta. Därför är det viktigt att det även fortsättningsvis går att söka riktade medel för marina undersökningar för att fortsätta den påbörjade kunskapsuppbyggnaden om de marina miljöerna. Till exempel har det möjliggjort att länsstyrelsen under 2016 påbörjat en omfattande kartläggning av djupa mjukbottnar i södra Kattegatt. Vidare krävs resurser till marint områdesskydd för att kunna säkerställa att särskilt värdefulla marina områden ges ett erforderligt skydd och bland annat skyddas mot ingrepp och andra störningar.

För att uppnå god miljöstatus enligt EU:s havsmiljödirektiv (havsmiljöförordningen) behöver föreslagna åtgärder och rekommendationer från Havs och Vattenmyndigheten genomföras (8). Dessutom behövs ökad vaksamhet om bevarandet av de kustnära grunda miljöerna samt fortsatta åtgärder för att minska lokala utsläpp och läckage av näringsämnen från land till hav.

Man har kommit en bra bit på väg i kulturmiljöarbetet längs Hallandskusten, både genom den pågående antikvariska bedömningen för att fastställa den lagskyddade statusen för samtliga kända skeppsvrak längs Hallandskusten samt bedömningen av hur kulturmiljövärden och kulturlämningar längs Hallandskusten kan påverkas av ett stigande hav.

 

Referenser

 1. SMHI Årsrapport 2015, Hydrografi & Växtplankton, Hallands Kustkontrollprogram

2. Personlig kommentar från Bo Gustafsson på Länsstyrelsen i Hallands län

3. Bottenfaunan längs Hallandskusten 2015, Peter Göransson 2016

4. Havsmiljöinstitutets rapport till regeringen 2011 om överfiske, genetisk variation och expertförsörjning

5. Personlig kommentar från Emma Östlund på Länsstyrelsen i Hallands län

6. HAVET 2015/2016 – Om miljötillståndet i svenska havsområden. Havsmiljöinstitutet

7. Havs- och vattenmyndigheten 2015. Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten. Resursöversikt

8. Regeringsuppdrag om utvärdering av det för torskfiske fredade området i Kattegatt, Havs- och vattenmyndigheten