Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Skåne läns miljömål?

Inget av de tolv miljökvalitetsmål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås till år 2020 i Skåne län. Bedömningarna är de samma som i förra årets uppföljning för samtliga bedömda miljökvalitetsmål.

Endast ett mål, God bebyggd miljö, bedöms ha en positiv utveckling, som en följd av att medvetenheten om och ansvarstagandet för att hantera olika miljöutmaningar i samband med den fysiska planeringen har ökat. Tre mål har en fortsatt negativ utveckling, det är Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. För övriga mål går det inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön eller så finns det inte tillräckligt med underlag för att kunna göra en bedömning.

Skåne har ett flertal stora utmaningar som måste bemästras för att vända de negativa trenderna i vår miljö. I vårt aktuella åtgärdsprogram för miljömålen har fem utmaningar identifierats som särskilt viktiga för miljöarbetet i Skåne: Hållbara transporter, Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag, Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser, Skydd av Skånes natur- och kulturvärden samt Hållbar konsumtion.

Under 2017 pågår arbetet med att ta fram en ny Klimat- och energistrategi för länet inom ramen för Klimatsamverkan Skåne (KSS). I den nya Klimat- och energistrategin kommer det även finnas ett utsläppsmål för konsumtion.

Det pågår mycket arbete inom havsplanering kopplat till havsmiljödirektivet och vattenförvaltningen, Öresunds vattensamarbete, biosfärsområde Vattenriket, Vombsänkan och Öresund. Länsstyrelsen arbetar också med att ta fram ett förslag till beslut om marint naturreservat av skånska Kattegatt.

När det gäller restaurering av naturmiljöer på land sker mycket arbete inom ett flertal stora LIFE-projekt; UC4life, SandLife, SemiaquaticLife och BushLife.

Länsstyrelsen jobbar med att ta fram en handlingsplan för vårt Agenda 2030-arbetet. Miljömålen är den miljömässiga dimensionen i detta arbete.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

I Skåne är de flesta sjöar och vattendrag påverkade. Trycket på vattennära boende är högt och strandområden exploateras. Detta tillsammans med att andelen hårdgjorda ytor ökar i Skåne gör att förutsättningarna för översvämningskontroll försämras.

36 av 209 bedömda skånska vattenförekomster uppnår god ekologisk status.

Skyddsområden för de viktigaste skånska ytvattentäkter saknas. Vattenskyddsområde är på väg att fastställas för Bolmen i Kronobergs län, skåningarnas viktigaste dricksvattenförsörjning. Den framtida utformningen av vattenskyddsområde för Vombsjön har påbörjats.

Antalet anmälningar om rensningar har halverats jämfört med föregående år, däremot har antalet anmälningar om dikesfräsning ökat. Dikesfräsning[1] är en metod som kan få negativa konsekvenser för växt- och djurliv samt att det uppslungade sedimentet riskerar att sköljas tillbaka i ån vid regn för att därefter transporteras och sedimentera längre nedströms i ån. Länsstyrelsen anser att dagvatten från vägar bör infiltreras direkt i vägdiken eller översilas, för att minska riskerna med direkttransport av förorenat vatten eller erosionsskapande flöden ut i vattendragen, och försöker driva frågan gentemot Trafikverket.

Bevarandestatusen är inte gynnsam för ål, havsnejonöga, flodkräfta och flera bottenlevande arter. Flodpärlmusslan saknar föryngring och riskerar att dö ut i Skåne.

Restaureringsarbetet i Skåne har kunnat intensifieras tack vare ökad tilldelning av pengar inom fiske- och vattenvård samt särskilda åtgärdsprojekt från HaV:s 1:11 anslag. Restaureringsåtgärder i form av utrivning av vand-ringshinder, biotopvård, tvåstegsdiken, trädplantering och tillförsel av död ved har genomförts i flera vattendrag. Översilningsängar har restaurerats i Gullarp och Beddinge ängar, i anslutning till Helge å respektive Skateholmsån (Tullstorpsån). Ståstorpsåns Ekonomiska Förening, som ska arbeta enligt Tullstorpsåmetoden, bildades hösten 2017 med stöd av LOVA-bidrag. [2]

Länsstyrelsen har fortsatt arbeta med riktad tillsyn mot vattenkraftverk och dämmen som saknar tillstånd. Arbetet är en framgång bland annat för att få till förbättrade flödesförhållanden, fungerande vandringsvägar för fisk och andra organismer, tillgång till större areal lekplatser för vandrande fisk samt en ökad fiskproduktion. Samtidigt leder arbetet till konflikter med kulturmiljövärden. Arbetet med att öka kunskapen kring de vattenanknutna kulturmiljöerna i länet har fortsatt och flera kraftverksmiljöer har inventerats under året. Skåne arbetar aktivt med frågor kring avvägningar av natur- och kulturmiljövärden inom samråd och tillsyn.

Stensåns vattenråd och Örkelljunga kommun arbetar vidare med att begränsa spridningen och bekämpa den främmande arten sjögull i Vita sjö (med stöd från Lokala naturvårdssatsningen). Osby och Svalövs kommuner har med stöd av Länsstyrelsen startat upp arbetet med att bekämpa sjögull i Osbysjön respektive Svalövssjön. I och med att den nya EU-förordningen om invasiva främmande arter trädde i kraft 2016 ges inte längre tillstånd för förstärkningsutsättning av signalkräfta i länet. Problem med de illegala utsättningarna av signalkräfta och andra främmande arter samt utsättningar i avloppslösa dammar kvarstår. Inom till exempel trädgårdsnäringen import-eras främmande arter för utsättning i dammar, varifrån de sedan kan hamna i sjöar och vattendrag. Dessa arter kan få allvarliga ekologiska konsekvenser samt medföra spridning av smittor och sjukdomar.

Under 2017 har vatten kommit med som en del vid bildandet av reservat med andra syften än att skydda själva vattnet, till exempel ingår delar av Julebodaån i ett nybildat reservat, naturreservatet Björkerödsbäcken har utvidgats, och flacka svämområden i Helgeåns nedre lopp har skyddats. Reservatsbildning pågår i Klingstorpabäcken och i Rönne å håller ett kommunalt reservat på att inrättas. Förslag på blivande Natura 2000-områden i vatten där utter förekommer inväntar regeringsbeslut.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder och det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Länets sjöar och vattendrag fortsätter att påverkas negativt. Skånes vattenförekomster har fått tidsfrist till 2021 respektive 2027 för att nå god ekologisk status. Många åtgärder genomförs och har intensifierats inom ramen för vattenförvaltningsarbetet. Samtidigt är Skånes ytvatten mycket hårt påverkade av pågående markanvändning. Rensning, dikning, bevattningsuttag, brist på funktionella skyddszoner och vattenkraft är de största hoten. Exploatering och en ökande andel hårdgjorda ytor bidrar till att målet är svårt att nå. Resurser för skydd är styrda, till förmån för i första hand skog, marina miljöer och tätortsnära natur. 

Styrmedel behövs för bättre skydd

För limniska miljöer saknas nationella och regionala strategier som underlag för planeringen. Skydd av värdefulla vatten behöver kunna prioriteras upp; för detta krävs bra kunskapsunderlag och analyser. Skydd av vatten är resurskrävande, eftersom det ofta innefattar många sakägare. Procentmålet för skydd av vatten behöver formuleras om på nationell nivå, så att målet baseras på kvalitet istället för kvantitet.

Resursbehovet är fortsatt stort för att bygga upp kunskapen om kulturmiljöer. Det är nödvändigt att skapa möjligheter till ekonomiska bidrag till fastighetsägare för anpassnings- och kompensationsåtgärder vid vattenanknutna kulturmiljöer. Resurser som kan användas för åtgärder som syftar till att minimera skador på kulturmiljön saknas.

De lagar som reglerar dikningsföretag behöver ses över och miljöanpassas. För motsvarigheten till dikningsföretag i Danmark har ”regulative”[3] setts över och förändrats på ett sätt som skulle kunna tillämpas i Sverige, om lagstiftningen anpassas. Om vattenverksamhetsutredningens förslag blir verklighet kan en del av problemen avhjälpas.

Funktionella skyddszoner behöver bevaras och/eller etableras utmed vattendrag och sjöar. Detta försvåras av att EU:s miljöersättning inte ger ett långsiktigt skydd, utan skyddszonen kan odlas upp när som helst. Det är därför önskvärt att Sverige inför ett generellt krav på skyddszoner med gräs, buskar och träd längs vattendrag. Skyddszonerna behöver dessutom behovsanpassas utifrån topografi och vattnens värden.

Styrmedel behövs för att kunna avsätta svämområden där vatten tillåts svämma och flöda fritt utan markbearbetning.

Import av främmande fisk- och musselarter, för utsättning i dammar, bör förbjudas helt.

Prioriteringar i länet

Tillsyn av icke tillståndsgivna vattenkraftverk och liknande dämningar är fortsatt prioriterade.

Restaureringsåtgärder i sjöar och vattendrag intensifieras och prioriteras.


 

?

Pil uppåt smiley saknas Levande sjöar och vattendrag i Skåne

Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.

Preciseringar av Levande sjöar och vattendrag