Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Skåne läns miljömål?

Inget av de tolv miljökvalitetsmål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås till år 2020 i Skåne län. Bedömningarna är de samma som i förra årets uppföljning för samtliga bedömda miljökvalitetsmål.

Endast ett mål, God bebyggd miljö, bedöms ha en positiv utveckling, som en följd av att medvetenheten om och ansvarstagandet för att hantera olika miljöutmaningar i samband med den fysiska planeringen har ökat. Tre mål har en fortsatt negativ utveckling, det är Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. För övriga mål går det inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön eller så finns det inte tillräckligt med underlag för att kunna göra en bedömning.

Skåne har ett flertal stora utmaningar som måste bemästras för att vända de negativa trenderna i vår miljö. I vårt aktuella åtgärdsprogram för miljömålen har fem utmaningar identifierats som särskilt viktiga för miljöarbetet i Skåne: Hållbara transporter, Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag, Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser, Skydd av Skånes natur- och kulturvärden samt Hållbar konsumtion.

Under 2017 pågår arbetet med att ta fram en ny Klimat- och energistrategi för länet inom ramen för Klimatsamverkan Skåne (KSS). I den nya Klimat- och energistrategin kommer det även finnas ett utsläppsmål för konsumtion.

Det pågår mycket arbete inom havsplanering kopplat till havsmiljödirektivet och vattenförvaltningen, Öresunds vattensamarbete, biosfärsområde Vattenriket, Vombsänkan och Öresund. Länsstyrelsen arbetar också med att ta fram ett förslag till beslut om marint naturreservat av skånska Kattegatt.

När det gäller restaurering av naturmiljöer på land sker mycket arbete inom ett flertal stora LIFE-projekt; UC4life, SandLife, SemiaquaticLife och BushLife.

Länsstyrelsen jobbar med att ta fram en handlingsplan för vårt Agenda 2030-arbetet. Miljömålen är den miljömässiga dimensionen i detta arbete.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Anläggandet av nya våtmarker har nu kommit igång igen. Löpande åtgärder fortgår för att gynna groddjur, strandängsfåglar samt våra rikkärr och arter knutna till dessa. Invasiva arter bedöms vara ett växande hot för våtmarkernas flora och fauna.

Återskapade av våtmarker

Cirka 35 våtmarker (motsvarande cirka 52 hektar) har anlagds sedan hösten 2016 med stöd från landsbygdsprogrammet (LBP), LOVA, fiskevårdsmedel eller särskilda medel (SÅP) från Havs- och Vattenmyndigheten (HaV). Därtill pågår anläggandet av en cirka 12 hektar stor våtmark i Helsingborg (LBP-finansierad). Det har också anlagts en så kallad integrerad skyddszon (SÅP-finansierad). Denna nya typ av våtmark anläggs mellan åker och dike som en ränna i en infiltrationsbank. Fiskevårdsmedel har även används för att skapa översvämningsytor längs åar (cirka 7 hektar).

Förutsättningarna för det fortsatta arbetet med anläggning av nya våtmarker har försvårats på grund av nerskärningar och nya regler inom LBP. Kommuner och vattenråd kan inte medfinansiera projekt som får stöd från LBP som tidigare. Även vattenrådens möjlighet att ersätta markägare för intrång har försämrats. Jordbruksverkets maxtak på intrångsersättning är för lågt för jordbruksmark i Skåne.

Gynnsam bevarandestatus, hotade arter och återställda livsmiljöer

Inga större förändringar bedöms ha skett sedan Sveriges rapportering till EU enligt Habitatdirektivet 2013. Orsakerna till en fortsatt försämring och minskning av de mest värdefulla våtmarkerna är främst påverkan från dikning, utebliven hävd och övergödning. Sedan 2016 mäter Länsstyrelsen Skåne grundvattennivåerna i nio rikkärr med syftet att följa kärrens vattenstatus och utvärdera genom-förda åtgärder. Projektet finansieras med medel från åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP), miljöövervakningen och SGU. Länsstyrelsen och Kristianstad Vattenrike fick 2016 medel från Naturvårds-verket för att öka förståelsen för hur järn- och aluminiumurlakning påverkar växt- och djurliv samt att ta fram förslag på åtgärder för att minska problemen i påverkade områden. Problemet är en följd av dränering av torvjordar.

Många skånska våtmarker är beroende av kontinuerlig hävd för att inte växa igen. Arbetet med slåtter i ett 30-tal rikkärr fortgår inom ramen för ÅGP. Åtgärder för att gynna vadarfåglar på våra strandängar (skyddsjakt på predatorer, dämning i skonor) fortlöper. För flera groddjur är utvecklingen positiv. För några arter (strandpadda, lökgroda och grönfläckig padda) krävs det dock fort-satta åtgärder för att de inte ska försvinna från Skåne. Under året har åtgärder som skapande av våtmarker för groddjur, utsättning på nya lokaler, informationsinsatser till markägare och allmänheten genomförts inom ramen för ÅGP och Semiaquaticlife. [1]

Främmande arter

Skåne har ökande problem med invasiva arter vilket är ett stort potentiellt hot mot den inhemska floran och faunan. I våtmarker är det främst skunkkalla som är på stark frammarsch.

Utfodring och utsättning av änder är ett problem i Skåne eftersom en del våtmarker omvandlas till en näringskälla istället för att rena vattnet. Även artmångfalden lider antagligen enormt på grund av predationstrycket från änderna på växtlighet, grodyngel och andra organismer. Det är i denna stödperiod mycket tydligt formulerat att våtmarker som anläggs med LBP och som tar emot skötselpengar inte får användas för att utfodra och sätta ut änder.

Bevarade av natur- och kulturmiljövärden samt friluftsliv

En ny lokal (cirka 1 hektar) från myrskyddsplanen har skyddats som naturreservat sedan hösten 2016. Det betyder att 22 av myrskyddsplanens 35 utpekade områden nu är skyddade. Därutöver har ytterligare 11,5 hektar våtmark skyddats som naturreservat. Förslag på nya Natura2000-områden ligger hos regeringen och väntar på beslut sedan 2015. Tre av dessa områden innefattar våtmarker, totalt cirka 33 hektar fuktäng, svämlövskog och rikkärr. Åtgärder för att stimulera fri-luftsliv i anknytning till våtmarker görs på flera håll, inte minst i Kristianstad vattenrike och på initiativ av vattenråden.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till år 2020 och det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Samtidigt som mycket insatser görs både för att anlägga nya våtmarker och för att skydda, restaurera och upprätthålla skötseln i de vi har så fortsätter länets våtmarker att påverkas negativt till följd av dikesrensningar, utebliven hävd och övergödning. Tillräckliga styrmedel och resurser saknas för att få en positiv utveckling. LGP är den viktigaste faktorn för att våtmarker anläggs och restaureras i länet och vattenråd/kommuner är viktiga aktörer i detta arbete. Minskad budget och ändrade regler i LGP kommer att innebära att färre våtmarker kan anläggas.

Styrmedel och resurser

Befintliga styrmedel räcker inte för att säkerställa tillräcklig hänsyn inom jord- och skogsbruket. Rensning av befintliga diken framförallt inom dikningsföretag försvårar åtgärder för att skydda och restaurera våtmarker. Skyddszoner kring våtmarker behövs både inom jord- och skogsbruket. Tillräckliga resurser behövs för att långsiktigt sköta de hävdberoende våtmarkerna, framförallt rikkärren. Det behövs en regional strategi för arbetet med invasiva arter i Skåne och medel för att kunna göra konkreta insatser.

Kulturmiljöer

I det skånska kulturlandskapet finns starka kulturmiljövärden knutna till äldre bevattningssystem, så kallade ängavattningar. För att miljömålet ska kunna uppnås med avseende på kulturmiljövärden knutna till våtmarker krävs utvecklad kunskap och samordning i hanteringen av miljöer av denna typ.

Information till markägare är viktigt

Det är viktigt med information och uppsökande verksamhet till markägare för att ta tillvara det stora intresse som finns för skötsel och återskapande av våtmarker. Fortsatta resurser till vattenråden och kommunerna är också angeläget eftersom kommunerna äger mycket mark och har möjlighet att anlägga våtmarker.

Skydd av våtmarker

Arbetet med att skydda våtmarker går för långsamt. För flera objekt försämras statusen under tiden. Skydd av våtmarker måste lyftas i regleringsbrevet för att detta ska kunna prioriteras. Myrskydds­planen behöver revideras. En del myrar har stort behov av restaurering när det gäller hydrologi. Dikningsföretag och risk för översvämning av omgivande marker omöjliggör restaurering även när områdena blir naturreservat.

Länsstyrelsens prioriteringar

Länsstyrelsen avser att arbeta vidare med restaurering och nyskapande av våtmarker i jordbrukslandskapet, restaurering av rikkärr inom åtgärdsprogrammet för rikkärr samt bildandet av naturreservat av myrskyddsplanobjekt och Natura 2000-områden. Länsstyrelsen hoppas även kunna påbörja ett riktat arbete mot invasiva arter.


Pil uppåt smiley saknas Myllrande våtmarker i Skåne

Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.

Preciseringar av Myllrande våtmarker