Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Skåne läns miljömål?

Inget av de tolv miljökvalitetsmål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås till år 2020 i Skåne län. Bedömningarna är de samma som i förra årets uppföljning för samtliga bedömda miljökvalitetsmål.

Endast ett mål, God bebyggd miljö, bedöms ha en positiv utveckling, som en följd av att medvetenheten om och ansvarstagandet för att hantera olika miljöutmaningar i samband med den fysiska planeringen har ökat. Tre mål har en fortsatt negativ utveckling, det är Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. För övriga mål går det inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön eller så finns det inte tillräckligt med underlag för att kunna göra en bedömning.

Skåne har ett flertal stora utmaningar som måste bemästras för att vända de negativa trenderna i vår miljö. I vårt aktuella åtgärdsprogram för miljömålen har fem utmaningar identifierats som särskilt viktiga för miljöarbetet i Skåne: Hållbara transporter, Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag, Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser, Skydd av Skånes natur- och kulturvärden samt Hållbar konsumtion.

Under 2017 pågår arbetet med att ta fram en ny Klimat- och energistrategi för länet inom ramen för Klimatsamverkan Skåne (KSS). I den nya Klimat- och energistrategin kommer det även finnas ett utsläppsmål för konsumtion.

Det pågår mycket arbete inom havsplanering kopplat till havsmiljödirektivet och vattenförvaltningen, Öresunds vattensamarbete, biosfärsområde Vattenriket, Vombsänkan och Öresund. Länsstyrelsen arbetar också med att ta fram ett förslag till beslut om marint naturreservat av skånska Kattegatt.

När det gäller restaurering av naturmiljöer på land sker mycket arbete inom ett flertal stora LIFE-projekt; UC4life, SandLife, SemiaquaticLife och BushLife.

Länsstyrelsen jobbar med att ta fram en handlingsplan för vårt Agenda 2030-arbetet. Miljömålen är den miljömässiga dimensionen i detta arbete.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

Östersjöns otillfredsställande tillstånd tycks vara förstärkt i inre Hanöbukten[1] där fångsterna är exceptionellt låga.

Havsmiljön gynnas av många bra åtgärder, men det räcker inte. Landningsskyldighet[2] är positivt på många sätt, men då bifångster räknas in i kvoterna finns risk att fiske med passiva redskap begränsas för att trålfiske ska kunna fortsätta.

Torsken har det fortsatt svårt både i västra[3] och östra[4] Östersjön, med låg lekbiomassa eller ökad andel små individer. Kvoten i östra Östersjön har de senaste åren inte utnyttjats fullt ut.  I Kattegatt har trenden varit positiv[5], men rekryteringen 2016 var den lägsta sedan 1997. I Öresund fångas stor del av torsken inom fritidsfisket. Länsstyrelsen arbetar med kommunerna och Leaderområdet ”Nordvästra Skåne med Öresund” för att bevara och utveckla levande kustsamhällen med ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart fiske.

Länsstyrelsen har beviljat stöd ur Europeiska Havs- och fiskerifonden till yrkesfiskare för anskaffning av selektiva fiskeredskap och bidrar i inom ramen för projekt ”Sälar & Fiske” i arbetet med att utveckla sälsäkra redskap.

Lokala vattenvårdsbidrag (LOVA) har medfinansierat investering i skrovdukar till en fritidshamn samt blästring av båtskrov. Åtgärderna leder till minskad användning av giftiga båtbottenfärger.

Arbete pågår i de flesta skånska vattendrag för att åtgärda vandringshinder. Under 2017 har ett tiotal hinder rivits ut och därmed förbättrat fiskarnas vandringsmöjlighet till och från havet.

Skåne har några av de viktigaste områdena för tumlare vilket lett till att regeringen beslutat om att inrätta två nya Natura 2000-områden för tumlare i Skåne.

Sandsugningen i danska delen av Öresund har stor negativ påverkan på den lokala bottenmiljön. Effekterna i ett större geografiskt perspektiv är dåligt utredda. Länsstyrelsen genomför tillsammans med danska Miljöstyrelsen en undersökning av sandgrundet Disken, mitt i Öresund, under hösten 2017 som kommer ge kunskap om hur området utvecklats efter att sandsugning upphört.

Många kommuner saknar aktuella strategier för kulturhistoriska värden knutna till kusten och endast en tredjedel av kommunerna har egen antikvarisk kompetens.

Erfarenheter visar att lämningar under vatten skadas löpande av trålning och spökgarn. Ett förslag till utpekande av ett havsområde som riksintresse för kulturmiljövård har färdigställts.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det saknas också tillräckliga underlag för att bedöma utvecklingen i miljön. Stora insatser krävs på land och i vatten för att Skånes havsområden ska nå god status.

Övergödning är fortfarande det mest kända problemet i Skånes kustvatten, men bristande kunskap finns om flera andra påverkansfaktorer. Ny kunskap är viktig, men kända åtgärder måste användas mer än idag. Landskapet måste bli blötare[6] och fler ekologiskt representativa havsområden måste skyddas. Vatten- och havsmiljödirektivet riktlinjer måste genomsyra tillsyn och prövning för att god status ska nås.

Det är svårt att se hur målet kan uppfyllas samtidigt som miljöer förstörs genom bottentrålning, när fiske riktas mot, eller ger bifångst av, hotade arter[7] och när vatten- och havsmiljödirektivens åtgärdsprogram är den enda strategin för områden som ej har god status i dagsläget.

Det är ett stort slöseri att många fiskbestånd ligger långt under sin historiska potential. Återhämtning krävs för att nå maximalt hållbar avkastning. Framtida förvaltning måste bygga på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

Många grunda havsmiljöer saknar tillräckligt skydd. Stora områden har fyllts igen och försvunnit och nya utfyllnader är ett hot. Skydd är högsta prioritet men när värdefulla miljöer påverkas, bör ekologisk kompensation krävas. Identifiering av hotade arter och habitat bör snabbt leda till samtal om hur dessa ska hanteras.

Under 2017 skyddades det grunda havsområdet Lundåkrabukten dels som ett naturreservat och dels som ett djurskyddsområde. Ett reservatsförslag för skånska Kattegatt har varit ute på tidigt samråd. Området omfattar djupa mjukbottnar där naturvärdena bland annat består av hotade OSPAR-habitat.

I Trelleborgs kommun har det marina reservatet Fredshög-Stavstens udde inrättats.

I förvaltning av områden bör existerande värden, åtgärdsbehov och framtida potential vägas samman. Med bakgrund i ett regeringsuppdrag har det tagits fram ett förslag till reglering av fisket i skyddade områden för att bättre kunna skydda naturvärdena.  När det gäller kunskapsinhämtning har det inletts habitatinventeringar av bottnar i fyra havsområden samt en flyginventering av sjöfågel i södra Kattegatt.

Stora miljövinster kan göras genom miljöanpassning av vattenkraft och att öppna vandringsvägar. Forskning har visat att det finns ett stort värde i att bevara rovfiske för att motverka övergödningsproblem i kustvatten. Rovfisken håller nere bestånden av småfisk så att algätande smådjur kan beta snabbväxande trådalger.[8]

Stor efterfrågan på kustnära bostäder innebär hårt förändringstryck i kustsamhällena, vars kärnor ofta har höga kulturhistoriska värden. I kombination med gamla underlag och bristande antikvarisk kompetens kan detta leda till konflikter mellan kulturmiljövärden och andra intressen och risken finns att kulturhistoriska värden förloras.

Stigande havsnivåer kan komma att skada fornlämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Kunskapen om kulturlämningar under vatten behöver sammanställas och utvecklas. Regeringens proposition Sveriges sjöterritorium och maritima zoner avses träda i kraft den 1 mars 2018. Om så sker kommer den nya angränsande zonen bland annat att omfattas av 2 kapitlet kulturmiljölagen avseende skydd av maritima kulturlämningar, vilket tillför länsstyrelsen nya uppgifter och ytterligare understryker vikten av kunskapsuppbyggnad inom detta område.


[7] SCB: Det yrkesmässiga fisket i havet (svensk fångst av ål, sid 10) – http://www.scb.se/contentassets/8da53b1ee9e84c9793215754689f6c7f/jo1101_2016a01_sm_jo55sm1701.pdf

[8] Journal of applied ecology: Rovfisk kan motverka övergödning - http://www.forskning.se/2016/04/25/rovfiskar-kan-motverka-overgodning/

Pil uppåt smiley saknas Hav i balans samt levande kust och skärgård i Skåne

Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

Preciseringar av Hav i balans samt levande kust och skärgård