Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Blekinge läns miljömål?

Trots miljöarbetet varit framgångsrikt inom många områden är nuvarande styrmedel och åtgärder inte tillräckliga. Inte något av de miljömål som bedöms på regional nivå kommer att uppnås till år 2020. För Frisk luft är utvecklingen i miljön positiv. För övriga mål bedöms utvecklingen vara neutral eller negativ.

Minskad biologisk mångfald påverkar tillsammans med klimatförändringar, övergödning och miljögifter många av de ekosystemtjänster som vi är beroende av för mänsklig välfärd och en hållbar samhällsutveckling. Obalans mellan den tätbefolkade kusten och den glesbyggda landsbygden är en utmaning i länet. Byggandet vid kusten ställer krav på en hänsynsfull bebyggelseutveckling som tydligt beaktar miljökvalitetsmålen.

De mål som rör biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljö följer en neutral eller negativ trend. I odlingslandskapet leder färre lantbrukare och brist på betesdjur till igenväxning av hagmarker. Livsmiljöer försvinner och arter får det svårare att överleva. Lagring av flisvirke sommartid utgör ett hot, främst mot insekter.

För att god ekologisk status ska uppnås i vattendragen behövs ny vattenlagstiftning och mer resurser för tillsyn. I Blekinges kustvatten är övergödning ett stort miljöproblem och det krävs kraftfulla åtgärder för att minska näringsläckaget. Arbetet med vattenförsörjningsplaner behöver fortsätta för att trygga framtida dricksvattenförsörjning. De senaste årens fynd av PFAS i dricksvatten visar på vikten av att skydda vattentäkter, genomföra riskbedömningar och undersöka förekomst av föroreningar.

Internationella överenskommelser om kemikalier och minskade utsläpp till luft och vatten är nödvändigt för att uppnå uppsatta mål. Dessutom behövs en omställning till ett samhälle som baseras på förnybar energi. För att skapa en hållbar framtid måste vi förändra vår livsstil och vår attityd till konsumtion. Åtgärder såsom kommunala insatser för en giftfri förskola och att ställa miljökrav vid upphandling är steg i rätt riktning. Det pågår alltså insatser som förbättrar tillståndet i miljön, men det går för långsamt. Det krävs mer resurser och modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
 

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

 

?

 

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning


Resultat

Restaurering och skydd av vatten samt tillsyn av vattenverksamhet utförs i alltför långsam takt. Enbart ett fåtal vattendrag i Blekinge når god ekologisk status, vilket främst beror på vandringshinder som hindrar vattenlevande organismer från att förflytta sig. När det gäller kemisk status finns problem med bland annat försurning, bekämpningsmedel och PFAS. Se även Giftfri Miljö [1] och Bara Naturlig försurning [2]. Under de senaste decennierna har vattnet blivit kraftigt brunare av humusämnen och järnföreningar vilket försvårar reningen vid dricksvattenberedning. Se även Grundvatten av god kvalitet [3].

Flera naturtyper uppnår inte gynnsam bevarandestatus och många vattenlevande arter är hotade. Se även Ett rikt växt- och djurliv [4]. I Blekinge berörs ett 30-tal sjöar och vattendrag av någon skyddsform men endast ett fåtal har vattenmiljön eller dess arter som huvudmotiv. Arbete med skydd av sötvatten pågår, men stora värdefulla områden i länet saknar fortfarande långsiktigt skydd.

Regionala åtgärder

Arbete med att återställa livsmiljöer i vattendrag för att gynna hotade arter, ta fram en handlingsplan för limnisk grön infrastruktur samt åtgärder för att nå god ekologisk status fortgår. Det sker bland annat genom projektet ”Lyckebyån – fortsatt arbete för att nå god ekologisk status” [5]. Beredskap för flytt av stormusslor vid låga flöden har funnits under året. Under 2017 har tillsynen av dammar förstärkts, tillsynsbesök har gjorts vid alla dammar i Mieån, uppgifter i dammregistret har kompletterats och kvalitetssäkrats. Vattendirektivets åtgärdsprogram har fastställts [6] och ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen har arbetats fram. Inom projekt Kulturmiljö och Vattenförvaltning [7] har kulturlämningar inventerats längs Lyckebyån, Listerbyån och Vilshultsån. Länets bevarandeplaner för Natura 2000 har fastställts [8], ett limniskt naturreservat ska bildas i Nättrabyån (Alnaryd) före årets slut och ett naturvårdsavtal har tecknats i Husörenbäckens nedre del [9]. En åtgärdsprioritering har utarbetats avseende dammar i Mieån och det har genomförts konsekvensutredning av utrivning av två dammar i Bräkneån [10], [11]. En sammanställning av uppgifter avseende vägpassager över vatten håller på att tas fram.

Kommunala åtgärder

En hydromorfologisk åtgärdsplan har tagits fram för de av sjösänkning, utdikning och rensning kraftigt påverkade områdena av Lyckebyån i norra Blekinge. Föreslagna åtgärder har prioriterats och inledande markägarkontakter har tagits [12].

Åtgärder inom näringslivet

I Mörrumsån har Sveaskog utfört en kartering av fysisk påverkan på sträckan Elleholm-Granö samt biotopförbättrande åtgärder på två lokaler.

Övriga åtgärder

På markägarinitiativ pågår arbete med att återskapa en våtmark i anslutning till Lyckebyån. Åtgärdsplaner har tagits fram för delar av Nättrabyån och Bräkneån på initiativ av fiskevårdsområdesföreningar.

 

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås till 2020 och miljötillståndet försämras fortfarande. Trots åtgärder skrapar vi enbart på ytan av problemet. Fragmentering på grund av vandringshinder är den största orsaken till att länets vattendrag inte uppnår god ekologisk status. Låga vattenflöden [13] orsakar stora problem för livet i vattnet och för dricksvattenförsörjningen, problem som förstärks av vattenuttag som saknar tillstånd. Allt detta hotar viktiga ekosystemtjänster [14] och bevarandestatusen för flera arter och naturtyper. För att nå miljökvalitetsmålet behöver arbetet med att åtgärda vandringshinder intensifieras. Det behövs ökade resurser för arbete med biologisk återställning, men framförallt kraftigt ökade resurser för tillsyn av vattenverksamheter. Lagstiftningen måste ändras och ställa tydliga krav på miljöhänsyn så att miljökvalitetsnormer kan uppnås. Sanering av förorenade områden krävs för att säkra vattnens kemiska status och riktade medel för skydd av värdefulla limniska miljöer behövs. Dessutom behövs ökade resurser till regional miljöövervakning och uppföljning för att se genomförda åtgärders effekter. 

För att kunna nå miljökvalitetsmålet är det viktigt att undvika nybyggnation som påverkar biologisk mångfald och friluftsliv vid sjöar och vattendrag negativt. En art som riskerar att försvinna från Blekinge är flodpärlmussla. Vandringshinder, brister i vattenkvalitet och låga vattenflöden utgör hot mot arten [15]. Verktyg saknas för att inrätta tillräckliga skydds- och kantzoner längs vattendragen i skogs- och jordbrukslandskapet för att komma tillrätta med problemet [16].

Signalkräfta, felaktigt utsatt regnbåge och skunkkalla [17] utgör ett problem och risk finns att sjögull [18], som har stora förekomster i södra Småland, sprider sig till länet.

De pågående klimatförändringarna kan leda till förändrad nederbörd [19], temperatur och vattenkvalitet. Det riskerar att påverka både dricksvattenförsörjningen och den biologiska mångfalden i vattendragen.

Övergivna kulturlämningar från före år 1850 är generellt skyddade som fornlämningar. Många nyare välbevarade kulturmiljöer står oftast utan skydd och hotas av uteblivet underhåll samt i vissa fall av åtgärder för att skapa fria vandringsvägar eller återställa biotoper.

Prioriteringar i länet

Regionala och kommunala vattenförsörjningsplaner är viktiga för att kunna ta hänsyn till vattenförsörjning i samhällsplaneringen på ett bra sätt. För att fler av Blekinges vattentäkter ska få ett bra skydd måste arbetet med vattenskyddsområden prioriteras även i fortsättningen.

Tillsyn av vattenverksamhet behöver öka i omfattning för att minska den negativa påverkan som regleringar och vattenuttag utgör och därigenom förbättra förutsättningarna för hotade arter.

Andra prioriterade åtgärder är; genomföra restaureringsprojekt med avsikt att åtgärda vandringshinder, ansöka om nya projekt för att förbättra vattenmiljön, framtagande av handlingsplan för limnisk grön infrastruktur [20] samt genomföra befintliga naturreservatsplaner längs Bräkneån och Mörrumsån.

 

Referenser

  1. Blekinges uppföljning av Giftfri Miljö.
  2. Blekinges uppföljning av Bara Naturlig försurning.
  3. Blekinges uppföljning av Grundvatten av god kvalitet.
  4. Blekinges uppföljning av Ett rikt växt- och djurliv.
  5. SÅP projekt ”Lyckebyån – fortsatta åtgärder för att nå god ekologisk status”, ansökan. Dnr: 511-4546-2016, Länsstyrelsen i Blekinge.
  6. Åtgärdsprogram Södra Östersjöns vattendistrikt.
  7. Projektet Kulturmiljö och Vattenförvaltning – i Blekinge, Skåne och Kronoberg.
  8. Fastställda bevarandeplaner (N2000), Länsstyrelsen i Blekinges webbplats.
  9. Naturvårdsavtal, Bälganet i Ronneby kommun.
  10. Konsekvensutredning Björstorp, Fiskevårdsteknik AB
  11. Konsekvensutredning Ekefors, Fiskevårdsteknik AB
  12. Hydromorfologisk åtgärdsplan för Lyckebyån, Karlskrona kommun.
  13. Vattenwebb, SMHI.
  14. Information om ekosystem och ekosystemtjänster, Naturvårdsverkets webbplats.
  15. Restaurering av flodpärlmusselvatten, WWF 2009.
  16. Indikator Begränsat näringsläckage – skyddszoner, Miljömålsportalen.
  17. Information om skunkkalla. Naturvårdsverkets webbplats.
  18. Information om sjögull. Varning för sjögull - en vacker med förrädisk vattenväxt.
  19. Klimat i förändring, SMHI.
  20. Information om Limnisk grön infrastruktur, Havs och Vattenmyndigheten.

 

?