Bara naturlig försurning. Bild: Tobias Flygar.

Bara naturlig försurning

Når vi Blekinge läns miljömål?

Trots miljöarbetet varit framgångsrikt inom många områden är nuvarande styrmedel och åtgärder inte tillräckliga. Inte något av de miljömål som bedöms på regional nivå kommer att uppnås till år 2020. För Frisk luft är utvecklingen i miljön positiv. För övriga mål bedöms utvecklingen vara neutral eller negativ.

Minskad biologisk mångfald påverkar tillsammans med klimatförändringar, övergödning och miljögifter många av de ekosystemtjänster som vi är beroende av för mänsklig välfärd och en hållbar samhällsutveckling. Obalans mellan den tätbefolkade kusten och den glesbyggda landsbygden är en utmaning i länet. Byggandet vid kusten ställer krav på en hänsynsfull bebyggelseutveckling som tydligt beaktar miljökvalitetsmålen.

De mål som rör biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljö följer en neutral eller negativ trend. I odlingslandskapet leder färre lantbrukare och brist på betesdjur till igenväxning av hagmarker. Livsmiljöer försvinner och arter får det svårare att överleva. Lagring av flisvirke sommartid utgör ett hot, främst mot insekter.

För att god ekologisk status ska uppnås i vattendragen behövs ny vattenlagstiftning och mer resurser för tillsyn. I Blekinges kustvatten är övergödning ett stort miljöproblem och det krävs kraftfulla åtgärder för att minska näringsläckaget. Arbetet med vattenförsörjningsplaner behöver fortsätta för att trygga framtida dricksvattenförsörjning. De senaste årens fynd av PFAS i dricksvatten visar på vikten av att skydda vattentäkter, genomföra riskbedömningar och undersöka förekomst av föroreningar.

Internationella överenskommelser om kemikalier och minskade utsläpp till luft och vatten är nödvändigt för att uppnå uppsatta mål. Dessutom behövs en omställning till ett samhälle som baseras på förnybar energi. För att skapa en hållbar framtid måste vi förändra vår livsstil och vår attityd till konsumtion. Åtgärder såsom kommunala insatser för en giftfri förskola och att ställa miljökrav vid upphandling är steg i rätt riktning. Det pågår alltså insatser som förbättrar tillståndet i miljön, men det går för långsamt. Det krävs mer resurser och modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
 

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

 

?

 

Visa regionala miljömål för:

Bara naturlig försurning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

 
Resultat

Försurningssituationen i Blekinge har förbättrats i och med minskade svavel- och kvävenedfall. Återhämtningen sker dock mycket långsamt. Det beror dels på frigörelse av tidigare i marken adsorberat svavel, dels på att vittringen, som är den process som motverkar försurningen, generellt är långsam i de relativt näringsfattiga moränmarker som finns i länet. Blekinges mark och vatten klassas fortfarande som kraftigt försurade och åtgärder som kalkning är nödvändigt för att upprätthålla pH-balansen sjöar och vattendrag.

Påverkan genom atmosfäriskt nedfall

Under 2015/16 uppmättes det hittills lägsta svavelnedfallet i länet och sedan 1985 har nedfallet minskat från cirka 20 till 2 kg svavel per hektar och år. Därmed överskrids inte den kritiska belastningen på 3,5 kg per hektar [1]. Industrisektorn och internationell sjöfart är de största utsläppskällorna [2].

Kvävenedfallet i länet har nästan halverats sedan 1990 och uppgår nu till cirka 9 kg per hektar årligen. Det är dock fortfarande över den kritiska belastningen för barrskog (5 kg per hektar) [3]. Den internationella sjöfarten ger upphov till betydande utsläpp av kväveoxider, men även utsläppen från vägtransporter, energiproduktion och industrier är stora [4]. Utsläpp av ammoniak från djurhållning bidrar också till försurning [5]. 

Påverkan genom skogsbruk

I takt med att nedfallet av svavel minskat och trycket på biomassauttag ur skogen ökat, har skogsbrukets bidrag till försurning ökat. Skogsbruket står för 40–70 procent av skogsmarkens försurning, beroende på om enbart stam eller även grenar och toppar tas ut [6].

Försurade sjöar och vattendrag

De senaste skattningarna visar att 12 procent av länets okalkade sjöar är försurade på grund av mänskliga aktiviteter. Ytterligare cirka 48 procent skulle varit försurade om de inte hade kalkats [7]. Blekinges referenssjöar uppvisade en viss återhämtning under 1990-talet. Denna positiva trend tycks sedan planat ut [8]. Vattendragen i länet visar inga tydliga tecken på återhämtning [9].

Försurad mark

Skogsmarken i Blekinge har sedan mitten av 1900-talet försurats genom nedfall av svavel- och kväveföreningar. Trots att försurningssituationen förbättrats visar mätningar i Blekinge att markvattnet fortfarande har lågt pH och att koncentrationen av oorganiskt aluminium är hög. Andelen skogsmark klassad med hög eller mycket hög surhetsgrad är drygt 40 procent [10].

Regionala åtgärder

I Blekinge lindras försurningens skadliga effekt genom en omfattande kalkningsverksamhet. I dag kalkas cirka 250 av länets 900 sjöar som är större än en hektar. Totalt sprids cirka 1700 ton kalk årligen till länets sjöar, våtmarker och vattendrag.

Skogsstyrelsen arbetar med att ta fram en strategi för hur uttag av biomassa kan ske inom skogsbruket utan att måluppfyllelsen av miljökvalitetsmålet påverkas negativt. Främst gäller det rekommendationer för skogsbränsleuttag och askåterföring. Dessutom har Skogsstyrelsen, tillsammans med Naturvårdsverket, identifierat de mest försurningskänsliga områdena där askåterföring är särskilt angelägen [11].

Kommunala åtgärder

Kommunerna i länet arbetar aktivt med en övergång till fossilfria bränslen bland annat genom en ökad andel elfordon och utbyggnad av ladd- och tankställen för förnybara bränslen. Läs mer om detta under Begränsad klimatpåverkan [12].

Åtgärder inom näringslivet

För att följa nedfallet av svavel och kväve genomför Blekinge Kustvatten och Luftvårdsförbund mätningar på fyra lokaler i Blekinge. En av ytorna avverkades under 2016. Läckage av näringsämnen från den avverkade marken kan leda till kväveläckage ut i sjöar och vattendrag. För att följa förloppet så har bäckvattenmätningar startats upp under året [13].

 

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet bedöms inte kunna nås till 2020. Någon tydlig trend går inte att se. Blekinge tillhör den region med det största nedfallet av svavel och kväve i landet. Mark och vatten klassas fortfarande som kraftigt försurade. Kalkning kommer att vara nödvändig under lång tid framöver för att upprätthålla den biologiska mångfalden.

Skogsbruket påverkar försurningssituationen i länet negativt. Påverkan ökar vid större uttag av biomassa, till exempel i form av uttag av grenar, toppar och stubbar. Det därför viktigt att handlingsplanen för askåterföring färdigställs så att arbetet med att sprida askan på försurningskänsliga områden kommer igång [17].

Det viktigaste styrmedlet är det reviderade takdirektivet om minskning av nationella utsläpp av föroreningar, i kombination med det uppdaterade Göteborgsprotokollet. Takdirektivet fastställer att de nationella utsläppen av svaveldioxid inom EU ska minska med minst 59 procent till 2020 och med minst 79 procent till 2030, jämfört med utsläppsnivån år 2005. Utsläppen av kväveoxider ska minska med 24 procent till 2020 och 63 procent till 2030. Om dessa mål uppnås, kommer det att ge betydande minskningar av nedfallet till Sverige av försurande ämnen. Trots det är bedömningen att direktivets krav är otillräckliga för att uppnå miljökvalitetsmålet. Ambitionsnivån för de fastställda reduktionskraven till 2020 är låg och direktivet innehåller en rad möjligheter till lättnader för länderna [14].

Utsläppen från den internationella sjöfarten är betydande. Därför är de beslut som tagits inom internationell sjöfart betydelsefulla. Under 2017 utsågs Östersjön till ett kvävekontrollområde för att minska sjöfartens kväveutsläpp. Från 2021 ska fartyg inom området reducera utsläppen av kväveoxider med cirka 80 procent, jämfört med år 1990 [15]. Gränsvärdena för svavel i fartygsbränsle skärptes den 1 januari 2015, från 1 procent till 0,1 procent, för sjöfart i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen. Under förra året gjordes mätningar som visar att halterna av svaveldioxid vid kustnära platser i Östersjön var cirka 30 procent lägre jämfört med föregående år. Målet är att minska utsläppen av svaveldioxid med 95 procent till 2020 [16].

För att uppfylla miljökvalitetsmålet behövs skärpta krav i internationella miljöregelverk. Åtgärder krävs för att minska utsläppen från energiproduktion, fordon och industrier. Den internationella sjöfarten har tagit krafttag mot svavelutsläppen men behöver öka de globala insatserna för att begränsa kväveutsläppen ytterligare. Det måste även nationellt ställas hårdare krav på vägtrafiken som är en betydande utsläppskälla. Det är också viktigt att minimera de försurande effekterna av uttag av biomassa från skog genom att begränsa GROT-uttagen och öka insatserna gällande askåterföring [18].

 

Referenser

  1. Krondroppsnätet i södra Sverige - övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön 2016, IVL Svenska miljöinstitutet, rapport C236.
  2. Indikatorn Svaveldioxidutsläpp, Miljömålsportalen.
  3. Krondroppsnätet i södra Sverige - övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön 2016, IVL Svenska miljöinstitutet, rapport C236.
  4. Indikatorn kväveoxidutsläpp, Miljömålsportalen.
  5. Indikatorn ammoniakutsläpp, Miljömålsportalen.
  6. Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län 2016, IVL Svenska miljöinstitutet, rapport C162.
  7. MAGIC-biblioteket, IVL Svenska Miljöinstitutet.
  8. Stationslista Trendstationer, sjöar och vattenkemi, Sveriges Lantbruksuniversitet.
  9. Information om Kalkeffektuppföljning (KEU), Sveriges Lantbruksuniversitet.
  10. Indikatorn Försurad skogsmark, Miljömålsportalen.
  11. Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2017, Naturvårdsverket, rapport 6749.
  12. Länk till Blekinges uppföljning av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.
  13. Information om Nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet i brukad skog, Länsstyrelsen i Blekinge.
  14. Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2017, Naturvårdsverket, rapport 6749.
  15. Information om NECA – Östersjön och Nordsjön, Svensk Sjöfart.
  16. Krondroppsnätet i södra Sverige - övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön 2016, IVL Svenska miljöinstitutet, rapport C236.
  17. Information om Askåterföring, Skogsstyrelsens webbplats.
  18. Mål i sikte – De 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering 2015 – volym 1, Naturvårdsverket, rapport 6662.