Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Blekinge läns miljömål?

Trots miljöarbetet varit framgångsrikt inom många områden är nuvarande styrmedel och åtgärder inte tillräckliga. Inte något av de miljömål som bedöms på regional nivå kommer att uppnås till år 2020. För Frisk luft är utvecklingen i miljön positiv. För övriga mål bedöms utvecklingen vara neutral eller negativ.

Minskad biologisk mångfald påverkar tillsammans med klimatförändringar, övergödning och miljögifter många av de ekosystemtjänster som vi är beroende av för mänsklig välfärd och en hållbar samhällsutveckling. Obalans mellan den tätbefolkade kusten och den glesbyggda landsbygden är en utmaning i länet. Byggandet vid kusten ställer krav på en hänsynsfull bebyggelseutveckling som tydligt beaktar miljökvalitetsmålen.

De mål som rör biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljö följer en neutral eller negativ trend. I odlingslandskapet leder färre lantbrukare och brist på betesdjur till igenväxning av hagmarker. Livsmiljöer försvinner och arter får det svårare att överleva. Lagring av flisvirke sommartid utgör ett hot, främst mot insekter.

För att god ekologisk status ska uppnås i vattendragen behövs ny vattenlagstiftning och mer resurser för tillsyn. I Blekinges kustvatten är övergödning ett stort miljöproblem och det krävs kraftfulla åtgärder för att minska näringsläckaget. Arbetet med vattenförsörjningsplaner behöver fortsätta för att trygga framtida dricksvattenförsörjning. De senaste årens fynd av PFAS i dricksvatten visar på vikten av att skydda vattentäkter, genomföra riskbedömningar och undersöka förekomst av föroreningar.

Internationella överenskommelser om kemikalier och minskade utsläpp till luft och vatten är nödvändigt för att uppnå uppsatta mål. Dessutom behövs en omställning till ett samhälle som baseras på förnybar energi. För att skapa en hållbar framtid måste vi förändra vår livsstil och vår attityd till konsumtion. Åtgärder såsom kommunala insatser för en giftfri förskola och att ställa miljökrav vid upphandling är steg i rätt riktning. Det pågår alltså insatser som förbättrar tillståndet i miljön, men det går för långsamt. Det krävs mer resurser och modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
 

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

 

?

 

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning


Resultat

Åtgärder genomförs för att gynna biologisk mångfald och bevara miljöer unika för länet. Samverkan mellan myndigheter, kommuner och andra aktörer är en viktig del. Många arter och naturtyper är hotade, främst av avverkning och igenväxning. Sämst bevarandestatus råder i skogen och odlingslandskapet, samtidigt som det är de artrikaste miljöerna [1, 2].

Regionala åtgärder

Länsstyrelsen arbetar med att ta fram en handlingsplan för grön infrastruktur. Detta ska resultera i en kartläggning av ekosystem och dess nätverk, samt hur dessa kan verka för människors välbefinnande. Handlingsplanen ska integreras i samhällsplaneringen samt vara ett underlag för prioriteringar av insatser inom naturvården [3]. Länsstyrelsen har under året arbetat aktivt för att öka kompetens och kunskap kring ekosystemtjänster och hur naturvärden är kopplade till mänskligt välbefinnande genom att arrangera flera workshopar och seminarium.

LIFE-projektet Bridging the Gap har påbörjats. Under åren 2016–2021 kommer åtgärder att genomföras i skyddade områden med syfte att gynna ekmiljöer och arter knutna till dem [4].

Två naturreservat har bildats, och ytterligare två reservat samt två utvidgningar kommer att beslutas under 2017. Två naturvårdsavtal har tecknats. Ett marint biotopskyddsområde planeras i slutet av året.

I länets skyddade områden bevaras det biologiska kulturarvet genom slåtter, hamling, bete och röjning. Cirka hälften av länets reservat har kulturpåverkan i form av jordbruk. Skyddsvärda träd står för en viktig del av det biologiska kulturarvet. Åtgärder inom ramen för ÅGP [5], skötsel i skyddade områden samt kommunernas och de skogliga aktörernas åtgärder är viktiga för att skapa förutsättningar för arter knutna till träden att leva vidare i landskapet.

En revidering av Kristianopel/Bröms riksintresseområdet för kulturmiljövård har föreslagits. I området har arealen utökats med de betade strandängar som finns längs kusten samt på flertalet öar.

Åtgärder har gjorts för att gynna flera hotade arter och naturtyper. Grova träd har friställts, stockar och grenar har placerats ut för att gynna skalbaggar och flera åtgärder har gjorts för mnemosynefjäril. Två omlöp är i drift i Bräkneån [6], en prioriteringslista har utarbetats avseende dammar i Mieån och arbete pågår med att sammanställa uppgifter om vägpassager över vatten.

Länsstyrelsen har påbörjat diskussioner med berörda parter med avsikt att freda fiskbestånden i några av länets kustområden. Naturliga fiskbestånd, främst av rovfisk som gädda och abborre, har stor betydelse för den biologiska mångfalden i havet.

Kommunala åtgärder

Flera av länets skyddade områden ligger tätortsnära. Länsstyrelsen och kommunerna har anlagt och restaurerat leder och friluftsanordningar för att öka tillgängligheten. Länsstyrelsen har ett samarbete med kommunerna och Skogsstyrelsen om skyddsvärda träd. Samverkan leder till en ökad skötsel av träden, att fler träd beskärs istället för att fällas, och att större hänsyn tas.

Karlskrona kommun har tagit fram underlag för åtgärder i Lyckebyån samt prioritering av dessa. En återställningsplan har tagits fram för Augerum där dammen revs ut 2016 och arbete med att åtgärda det nedersta vandringshindret i ån pågår.

Övriga åtgärder

Privata initiativ för att åtgärda vandringshinder pågår i Nättrabyån och Bräkneån. Sveaskog har utfört en kartering av fysisk påverkan i Mörrumsåns på sträckan Elleholm-Granö, samt utfört biotopförbättrande åtgärder på två lokaler.

 

Analys och bedömning

Miljömålet kommer inte nås till 2020. Åtgärder pågår och insatser har genomförts, men inte i tillräcklig omfattning. Flertalet av länets hotade arter och naturtyper minskar, även om ljuspunkter finns. Tillräckliga styrmedel saknas för att vända utvecklingen, även om anslag för skydd och skötsel av natur har höjts.

Hotade arter och naturtyper

Skydd av natur, rådgivning och naturvårdande åtgärder är viktiga, men om målet ska nås måste genomförandetakten höjas. Den generella hänsynen i landskapet är inte tillräcklig. Skogar med höga naturvärden avverkas årligen. Lagring av flisvirke sommartid leder till utarmning av vedinsektsfaunan. Arter beroende av bete och slåtter minskar på grund av upphört brukande, minskat antal djur samt en aggregering av djuren i landskapet. Många skyddade områden har omfattande skötselbehov. Det nya landsbygdsprogrammet har lett till försämrade förutsättningar för biologisk mångfald inom jordbruket. Inom skogsbruket bedöms det nya programmet ge bättre förutsättningar.

Tillräckligt skydd för flera av våra mest värdefulla limniska och marina miljöer saknas. Majoriteten av de reservat där vattenområden ingår saknar information om naturvärdena i vattnet samt föreskrifter angående vattnet.

Hanöbukten är en viktig uppehållsplats för tumlaren, som är starkt hotad i Östersjön. Samverkan med Försvarsmakten för att minska risken för att tumlare skadas eller störs av militära aktiviteter i havet har påbörjats.

Styrmedel

Ökat anslaget för skydd av natur under 2016 och 2017 har inneburit att fler reservat har kunnat bildas än tidigare år och att skötseln av skyddade områden har ökat. Ytterligare styrmedel behövs för att tillräcklig hänsyn till biologisk mångfald ska tas inom skogsnäring, jordbruk och vid exploatering. Skydd av värdefulla områden är viktigt, men vardagslandskapets påverkan är störst. Myndigheterna saknar resurser för att på ett strukturerat sätt arbeta förebyggande genom samråd och tillsyn. Mer resurser krävs för att åtgärder ska kunna planeras och genomföras långsiktigt. Arbetet med grön infrastruktur har potential att göra stor naturvårdsnytta, främst på lång sikt.

Prioriteringar i länet

Ett hållbart brukande av resurser är nödvändigt för att inte en mängd arter ska försvinna. Att sprida kunskap om arter och ekosystemtjänster till markägare, brukare och samhällsaktörer är ett viktigt arbete. Arbetet med områdesskydd i länet kommer under 2018 främst vara inriktat på skog men även våtmarker, vattendrag och marina områden ingår. Många av länets skyddade områden har stort åtgärdsbehov och är prioriterade för skötsel. Samarbete med andra aktörer som kommuner, Skogsstyrelsen och Trafikverket samt arbetet med att ta fram en handlingsplan för grön infrastruktur prioriteras.

 

 

Referenser

  1. Mål i sikte – De 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering 2015 – volym 2.
  2. Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015, Rapport från Artdatabanken.
  3. Grön infrastruktur, Naturvårdsverkets webbplats. 
  4. Life-projektet Bridging the gap, Länsstyrelsens webbplats.
  5.  Åtgärdsprogram för hotade arter, Naturvårdsverkets webplats.
  6. LIFE+ -projektet Målarmusslans återkomst ger friskare åar.
  7. Mål i sikte – De 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering 2015 – volym 2.