Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Blekinge läns miljömål?

Trots miljöarbetet varit framgångsrikt inom många områden är nuvarande styrmedel och åtgärder inte tillräckliga. Inte något av de miljömål som bedöms på regional nivå kommer att uppnås till år 2020. För Frisk luft är utvecklingen i miljön positiv. För övriga mål bedöms utvecklingen vara neutral eller negativ.

Minskad biologisk mångfald påverkar tillsammans med klimatförändringar, övergödning och miljögifter många av de ekosystemtjänster som vi är beroende av för mänsklig välfärd och en hållbar samhällsutveckling. Obalans mellan den tätbefolkade kusten och den glesbyggda landsbygden är en utmaning i länet. Byggandet vid kusten ställer krav på en hänsynsfull bebyggelseutveckling som tydligt beaktar miljökvalitetsmålen.

De mål som rör biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljö följer en neutral eller negativ trend. I odlingslandskapet leder färre lantbrukare och brist på betesdjur till igenväxning av hagmarker. Livsmiljöer försvinner och arter får det svårare att överleva. Lagring av flisvirke sommartid utgör ett hot, främst mot insekter.

För att god ekologisk status ska uppnås i vattendragen behövs ny vattenlagstiftning och mer resurser för tillsyn. I Blekinges kustvatten är övergödning ett stort miljöproblem och det krävs kraftfulla åtgärder för att minska näringsläckaget. Arbetet med vattenförsörjningsplaner behöver fortsätta för att trygga framtida dricksvattenförsörjning. De senaste årens fynd av PFAS i dricksvatten visar på vikten av att skydda vattentäkter, genomföra riskbedömningar och undersöka förekomst av föroreningar.

Internationella överenskommelser om kemikalier och minskade utsläpp till luft och vatten är nödvändigt för att uppnå uppsatta mål. Dessutom behövs en omställning till ett samhälle som baseras på förnybar energi. För att skapa en hållbar framtid måste vi förändra vår livsstil och vår attityd till konsumtion. Åtgärder såsom kommunala insatser för en giftfri förskola och att ställa miljökrav vid upphandling är steg i rätt riktning. Det pågår alltså insatser som förbättrar tillståndet i miljön, men det går för långsamt. Det krävs mer resurser och modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
 

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

 

?

 

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning


Resultat

De viktigaste faktorerna för ett rikt odlingslandskap är aktiva lantbrukare och betande djur. I dag växer betesmarker igen och brukandet av åkrar upphör vilket minskar småbiotoperna, det öppna landskapet och den biologiska mångfalden. Jordbruksarealen i Blekinge har fortsatt minska under de senaste åren. Arealen betesmark har minskat mest [1] och den långsiktiga trenden för betesdjur är negativ. Den certifierade ekologiska odlingen [2] är låg i Blekinge, men ligger stabilt runt 6 procent. Arealen våtmarker [3] och andra vattensamlingar har inte ökat. Trenden är fortsatt nedåtgående för fåglar knutna till odlingslandskapet.

Regionala åtgärder

Många insatser har genomförts 2017 i Blekinge för att återskapa naturmiljöer och gynna hotade arter:

  • Betesmarker med värden för hotade arter har restaurerats.
  • Inom skyddade områden har andelen naturliga betesmarker med gynnsam bevarandestatus ökat.
  • En särskild satsning har gjorts för att röja betesmark i skärgården.
  • Ett flertal träd har åter- och nyhamlats i skyddade områden.
  • Flera grova träd har friställts.

Naturvårdsförvaltningen har restaurerat och genomfört underhåll av vandringsleder i Blekinges naturreservat. På flera stigar har spänger lagts ut för att öka framkomligheten. Flera övergångar vid staket har bytts ut mot tillgänglighetsanpassade grindar.

Ett nytt naturreservat med värdefullt odlingslandskap har bildats, Hanö i Sölvesborgs kommun, och ytterligare ett, Östra Flymen i Karlskrona kommun, planeras i slutet av året. Dessutom har två naturvårdsavtal tecknats för områden som bland annat innehåller värdefulla hagmarker.

Inom Life-projektet Bridging the Gap arbetar länsstyrelsen med att restaurera ekhagmarker. Under 2017 har restaurering påbörjats i nära 100 hektar betesmark.

Vårdinsatser har genomförts för drygt 30 fornlämningar.

Under 2017 har länsstyrelsen skickat in förslag till revidering av riksintresset Kristianopel/Bröms, där det finns strukturer i odlingslandskapet som härstammar från Kristianopels tid som stad. Dessa anses som kulturhistoriskt sett mycket värdefulla. Riksantikvarieämbetet har inte tagit beslut om detta område än.

Länsstyrelsen arbetar med att ta fram en regional handlingsplan för Grön Infrastruktur. I handlingsplanen kommer det att finnas analyser som visar värdekärnor och värdetrakter för gräsmarker med höga naturvärden. Planen kommer att utgöra ett underlag vid naturvårdsprioriteringar och vid samhällsplanering.

Blekinge har ett speciellt ansvar för att bevara arterna blekingeankan [4] och ringamålakon [5]. Bägge raserna ökar i antal, långsamt men stadigt. Antalet är fortfarande för lite för att säkerställa ett bevarande.

Övriga åtgärder

Bygd i samverkan, Bräkne-Hoby har tillsammans med Ronneby kommun och länsstyrelsen röjt och förbättrat hela Blekingeleden i Ronneby kommun.

 

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer att nås till 2020 med nuvarande styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ. Landsbygdsprogrammet med dess stöd har inte tillräckligt stor påverkan för att stoppa den negativa trenden med minskande areal jordbruksmark. Den viktigaste faktorn för ett rikt odlingslandskap är aktiva lantbrukare. Igenväxande betesmarker och oskördade åkrar blir en allt mer vanlig syn. Askskottsjukan är ett stort hot mot länets askar. Detta hot utarmar biologiska, estetiska och kulturella värden.

Det minskande antalet betesdjur är ett stort problem. Spåren från historiskt brukande av odlingslandskapet försvinner när landskapet inte betas eller röjs. För den biologiska mångfalden kan minskad hävd vara positivt på kort sikt eftersom antalet arter ökar under en inledande igenväxningsfas. På längre sikt blir effekten negativ eftersom gran och björk ofta får fäste och de öppna ytorna minskar. De gamla lövträden får då konkurrens och skadas allvarligt. Även ur ett estetiskt perspektiv är marker som växer igen negativt, vilket påverkar attraktionskraften för turism och friluftsliv.

Det finns många äldre brukare i Blekinge som lägger ner sin verksamhet eftersom ingen kan eller vill ta över. För att bibehålla ett brukat odlingslandskap behövs fler yngre brukare. Den stora vildsvinsstammen i länet får konsekvenser för jordbruken när vallarna blir sönderbökande så att de inte går att skörda. Detta är i många fall en bidragande orsak till nedläggning av lantbruk. Större gårdar rationaliserar sin verksamhet för att uppnå lönsamhet, vilket bland annat innebär att färre personer ska sköta större områden. Träd- och buskrika marker är svåra och kostnadskrävande att sköta, vilket innebär att dessa ofta växer igen. Detta framkom tydligt vid återbesök under ängs- och betesmarksinventeringen.

Landsbygdsprogrammets miljöersättningar är ett viktigt styrmedel för att motverka igenväxningen av betesmarker [8]. De företag som vill investera i ny-, till eller ombyggnad av djurstallar har fått större möjlighet till stöd i landsbygdsprogrammet [7], då investeringar som bidrar till ökat betestryck prioriteras högre än andra investeringar. Negativt är att det saknas stöd för skötsel och bevarande av kulturmiljöer i det nya programmet. För att nå målet behövs bättre anpassade stödregler och högre ersättningar samt medel för åtgärder för hotade arter utanför skyddade områden.

Ett förslag till en Mat- och livsmedelsstrategi [8] för Blekinge har tagits fram och är ute på remiss. Syftet med strategin är att stärka utvecklingen för företag inom jordbruksnäringen och det är positivt för odlingslandskapet.

De ökade medlen till skydd och skötsel av natur det senaste året har förutom bildande av fler naturreservat inneburit ökat antal insatser i form av röjning, stängsling och åtgärder för friluftslivet. Det behövs fortsatt ökade medel för att få kontinuitet i skötseln.

En helhetssyn på landskapet är viktig i strävan efter långsiktig hållbarhet utifrån ett kulturarvsperspektiv, naturmiljövärden, sociala frågor och ekonomisk utveckling.

 

Referenser

  1. Jordbruksstatistisk sammanställning 2016 och 2017, Jordbruksverkets webbsida.
  2. Indikatorn Ekologisk produktion, Miljömålsportalen.
  3. Blekinges uppföljning av Myllrande våtmarker.
  4. Svenska Lanthönsklubben.
  5. Föreningen Allmogekon.
  6. Handlingsplanen för Landsbygdsprogrammet i Blekinge 2014–2020, Länsstyrelsens i Blekinges webbplats.
  7. Landsbygdsprogrammet 2014–2020. Jordbruksverkets webbplats.
  8. Mat och Livsmedelsstrategi i Blekinge 2018–2025 (remissversion), Länsstyrelsen i Blekinge.