Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Blekinge läns miljömål?

Trots miljöarbetet varit framgångsrikt inom många områden är nuvarande styrmedel och åtgärder inte tillräckliga. Inte något av de miljömål som bedöms på regional nivå kommer att uppnås till år 2020. För Frisk luft är utvecklingen i miljön positiv. För övriga mål bedöms utvecklingen vara neutral eller negativ.

Minskad biologisk mångfald påverkar tillsammans med klimatförändringar, övergödning och miljögifter många av de ekosystemtjänster som vi är beroende av för mänsklig välfärd och en hållbar samhällsutveckling. Obalans mellan den tätbefolkade kusten och den glesbyggda landsbygden är en utmaning i länet. Byggandet vid kusten ställer krav på en hänsynsfull bebyggelseutveckling som tydligt beaktar miljökvalitetsmålen.

De mål som rör biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljö följer en neutral eller negativ trend. I odlingslandskapet leder färre lantbrukare och brist på betesdjur till igenväxning av hagmarker. Livsmiljöer försvinner och arter får det svårare att överleva. Lagring av flisvirke sommartid utgör ett hot, främst mot insekter.

För att god ekologisk status ska uppnås i vattendragen behövs ny vattenlagstiftning och mer resurser för tillsyn. I Blekinges kustvatten är övergödning ett stort miljöproblem och det krävs kraftfulla åtgärder för att minska näringsläckaget. Arbetet med vattenförsörjningsplaner behöver fortsätta för att trygga framtida dricksvattenförsörjning. De senaste årens fynd av PFAS i dricksvatten visar på vikten av att skydda vattentäkter, genomföra riskbedömningar och undersöka förekomst av föroreningar.

Internationella överenskommelser om kemikalier och minskade utsläpp till luft och vatten är nödvändigt för att uppnå uppsatta mål. Dessutom behövs en omställning till ett samhälle som baseras på förnybar energi. För att skapa en hållbar framtid måste vi förändra vår livsstil och vår attityd till konsumtion. Åtgärder såsom kommunala insatser för en giftfri förskola och att ställa miljökrav vid upphandling är steg i rätt riktning. Det pågår alltså insatser som förbättrar tillståndet i miljön, men det går för långsamt. Det krävs mer resurser och modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
 

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

 

?

 

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning


Resultat

Övergödning, miljögifter, fiske och exploatering påverkar det marina ekosystemet, ofta på ett storskaligt och gränsöverskridande sätt. Flera allvarliga störningar är svåra att koppla till någon speciell mänsklig påverkan.

God miljöstatus

Länsstyrelsen har inte gjort någon bedömning av miljöstatusen enligt havsmiljöförordningen [1]. Den inledande bedömning som gjordes av Havs- och vattenmyndigheten 2012 visade att havets miljöstatus i de flesta avseenden inte var god [2].

God ekologisk status

Till följd av övergödning har Blekinges kustvatten inte god ekologisk status. Ingen tydlig förändring har skett under 2017. Trots vidtagna åtgärder är näringsbelastningen fortsatt hög. Mer information finns under Ingen övergödning [3].

God kemisk status

Blekinges kustvatten uppnår inte god kemisk status. Fisk och andra organismer påverkas av såväl metaller (till exempel kvicksilver) som organiska miljögifter (till exempel bromerade flamskyddsmedel) i alltför hög grad. Mer information finns under Giftfri miljö [4]. 

Ekosystemtjänster

Värden som till exempel turism, rekreation och fiske har skadats eller hindrats från att utvecklas av algblomningar och av att vissa fiskbestånd är svaga.

Livsmiljöer och genetisk variation

Längs Blekingekusten finns gott om grunda miljöer med ett rikt växt- och djurliv. Längs länets ostkust kvarstår emellertid rekryteringsstörningarna för abborre och gädda [5].

Flera arter, bland andra ål, havsörn, kentsk tärna och skräntärna anses hotade. Ejdern har minskat kraftigt i Östersjön sedan början av 90-talet [6]. Minskningen av häckande par på Utklippan verkar ha avstannat sedan några år tillbaka. I år har antalet ruvande ådor på Falkaholmen ökat från fem till fyrtio.

Populationerna av gråsäl och knubbsäl är stabila eller ökande. Däremot tycks tumlaren vara på gränsen till utrotning i Östersjön [7].

Främmande arter och genotyper

Den svartmunnade smörbulten fortsätter att sprida sig i Blekinge, med en reproducerande population i Karlskronaområdet [8].

Regionala åtgärder

Ett marint biotopskydd vid Malkvarn utanför Hanö och ett naturreservat i Sölvesborgsviken planeras under 2017. Hanö naturreservat beslutades under 2017 och syftar delvis till att bevara marina naturvärden.

Under 2017 görs en kartläggning av Blekingekustens ekosystemtjänster på uppdrag av länsstyrelsen. Åtgärdsförslag för att stärka och bevara befintliga samt etablera nya ekosystemtjänster föreslås.  Länsstyrelsen undersöker i samverkan med andra län och bland annat Havs- och vattenmyndigheten lämpliga sätt att införa fiskerestriktioner för att stärka bestånden av kustlevande fisk.

Jakt på mink har bedrivits under 2017 för att gynna kentsk tärna och skräntärna.

Arbete med riksintressen för kulturmiljö till havs och förstudier om en dykpark som kopplar till världsarvet Örlogsstaden Karlskrona pågår. Under året har ett flertal nya fartygslämningar dokumenterats och utretts arkeologiskt. Arbetet med 1400-talsvraket Gribshunden fortlöper.

Länsstyrelsen har påbörjat ett tvåårigt projekt ”Uppbyggnad av infrastruktur i skärgården för besöksnäring och framtida hållbar utveckling” i samarbete med kustkommunerna. Syftet är att finna samarbetsformer för skötsel av Blekinges skärgårdsmiljöer. Toaletter, grillplatser, bryggor och vandringsleder kommer att anordnas.

Vid Vambåsa i Karlskrona kommun har en våtmark anlagts, vilken förväntas leda till goda livsbetingelser för växter och djur, samt minskat läckage av näringsämnen till havet.

Kommunala åtgärder

Länets kustkommuner samverkar för att ta fram en gemensam översiktsplan för havet i Blekinge.

Sölvesborgs kommun har deltagit i en kampanj för att samla in borttappade fisknät. Vissa skolor och organisationer, till exempel Hanö hembygdsförening, har plockat skräp längs stränderna.

Åtgärder inom näringslivet

En invallad och torrlagd havsvik vid Eriksberg i Karlshamns kommun har delvis restaurerats, vilket förväntas leda till goda livsbetingelser för växter och djur, samt minskat läckage av näringsämnen till havet.

 

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås till 2020. För de flesta preciseringar går det inte att se en tydlig trend i miljön. För att nå miljökvalitetsmålet krävs omfattande åtgärder i samverkan med andra länder runt Östersjön. Havsplanering och inrättande av skyddade områden kan i viss mån bidra till att vi kommer närmare målet.

Flera problem med stor betydelse för miljön i Blekinges kustvatten har inte ännu förklarats eller kopplats till någon specifik mänsklig påverkan. Till dessa problem hör rekryteringsstörningarna för abborre och gädda längs länets ostkust, effekter av miljögifter i fisk, en minskning av blåstången i mitten av 90-talet och problemen med fisk och vattenkvalitet i västra Hanöbuktens kustvatten. Mer forskning, understödd av data från miljöövervakningen, behövs för att kunna peka på orsaker och möjliga åtgärder.

Skräp är ett växande problem i havsmiljön. Små plastpartiklar, så kallade mikroplaster, misstänks orsaka störningar i den marina näringskedjan. Filtrerande djur får i sig miljögifter bundna till partiklarna och för dem vidare i näringskedjan. Mikroplaster kommer från många källor, som till exempel bildäck, konstgräsplaner och syntetkläder.

Nya undersökningar visar att Blekinges kustvatten är ett viktigt uppehållsområde för den starkt utrotningshotade populationen av tumlare i Östersjön [8]. Under 2017 har dialog påbörjats mellan Länsstyrelserna och Försvarsmakten om försiktighetsåtgärder för att hindra att tumlare störs av militär verksamhet.

Antalet arter som varje fiskare får fiska begränsas genom myndighetsbeslut. Ett lokalt kustfiske är beroende av att kunna växla mellan olika fisken allt efter tillgång och prisbild. När flexibiliteten i fisket försvinner så försvinner också möjligheten att försörja sig med ett lokalt kustfiske.

Miljöproblemens storskaliga och gränsöverskridande karaktär gör att beslut krävs i Sverige och internationellt inom en mängd olika samhällssektorer för att vända utvecklingen. Trots problemen finns många positiva trender. Toppredatorer som havsörn och säl ökar i antal och utbredning, främst beroende på minskad exponering för vissa miljögifter.

 

Referenser

  1. Havsmiljöförordningen (2010:1341).
  2. Rapport God Havsmiljö 2020, remissversion 2012-03-19, Havs- och vattenmyndigheten.
  3. Blekinges uppföljning av Ingen övergödning.
  4. Blekinges uppföljning av Giftfri miljö.
  5. Fiskeriverket informerar Rekryteringsproblem hos Östersjöns fiskbestånd, Finfo Rapport 2005:5.
  6. Varför minskar ejdern?, Länsstyrelsen i Blekinge, rapport 2011:2.
  7. Information om tumlare, Naturhistoriska riksmuseet.
  8. Skyddsvärda områden för tumlare i svenska vatten, AquaBiota rapport 2016:04.

 

?