Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Stockholms läns miljömål?

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

 

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

Länets snabba befolkningstillväxt leder till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark för bland annat bostadsbyggande. När miljömålsuppföljningen sätts i relation till tillväxten utmärker sig några stora områden som särskilt viktiga att arbeta med för att kunna nå miljökvalitetsmålen i länet. Dessa är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Åtgärder behöver göras inom samhällsplanering, rådgivning, tillsyn med mera.

För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; internationellt, i landet och i länet. I länet är sex mål prioriterade i åtgärdsarbetet inom ramen för den Regionala miljö- och samhällsbyggnadsdialogen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö som en övergripande vision.

Endast ett mål, Bara naturlig försurning, bedöms kunna nås till år 2020 enligt de data som finns tillgängliga. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder.

Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där är läget i länet mer positivt än på nationell nivå.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Åtgärder på regional nivå - Länsstyrelsen

Inrättande av vattenskyddsområden pågår i länet. Arbete med framtagande av en regional vattenförsörjningsplan fortsätter. Den skickas på remiss under hösten 2017 och planeras vara klar under våren 2018.

Länsstyrelsen har med hjälp av länets samtliga kommuner kartlagt länet beträffande vattensituationen, samt vilka åtgärder som kommunerna vidtagit för att förhindra en eventuell kris vid vattenbrist. Slutsatsen från kartläggningen är att vattenbristen inte har haft särskilt stor påverkan på verksamheterna inom länets kommuner. Möjligen kan det ha funnits problem som är kopplade till enskilda brunnar och lantbruk. Underlaget har sammanställts i tabellform och i kartbilder och presenteras på den nya webbsida som Länsstyrelsen har skapat för att informera om vattensituationen i länet (http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/miljo-och-klimat/halsoskydd/dricksvatten/Pages/Vattensituationen-i-Stockholms-lan.aspx)

Åtgärder på kommunal nivå

Allt fler bostadsområden ansluts till de större vattenledningsnäten. Det kan medföra att skyddet för och skötseln av viktiga grundvattentäkter minskar. Flera kommuner arbetar dock aktivt med att få till stånd vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter enligt miljöbalken för sina vattentäkter. Även arbete med vattenförsörjningsplaner pågår. Det finns mycket kvar att göra i länet för att åtgärda de kända problemen och undvika framtida risker, inte minst avseende klimatpåverkan på grundvattnet.

Grundvattnets kvalitet och kemiska status

Infrastruktursatsningar och ökad bebyggelse i kust- och tätortsområden innebär ett växande tryck på grundvattenresurserna, bland annat i form av sjunkande grundvattennivåer och försämringar av kvaliteten. Saltvatteninträngning i enskilda dricksvattenbrunnar fortsätter att vara ett problem i kust- och skärgårdsområden. Tillförseln av kväve samt mikrobiell påverkan från enskilda avlopp kan också vara ett problem.

Av länets drygt 150 grundvattenförekomster är det fyra som inte uppnår vattenförvaltningsförordningens mål om god kemisk status. Hela 65 förekomster riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 utifrån bedömd påverkanssituation och fynd av föroreningar, vilket kan jämföras med förra vattenförvaltningscykeln då 51 vattentäkter i länet bedömdes riskera att inte nå god kemisk status till 2015. 13 preliminära förekomster har tillkommit denna cykel, vilket innebär ett ökat skydd för grundvattnet. Ytterligare nästan 50 stycken helt nya grundvattenförekomster är dessutom på väg att föreslås av Vattenmyndigheten. De flesta av dessa är belägna i urberg och två femtedelar av dessa har vattenskyddsområden kopplade till sig. Det finns ett stort behov av övervakning och provtagning. Kunskapen om mängden av och kvaliteten på utströmmande grundvatten och dess betydelse för angränsande ekosystem i länet är ännu begränsad, men inga problem är kända eller har kunnat påvisas tydligt.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen är positiv, bland annat avseende skydd av grundvattenresurser, minskat uttag av naturgrus och påverkan på grundvattennivåer. Ändå kvarstår bedömningen från 2016, vilket beror på att åtgärdstakten inte har ökat tillräckligt i länet. Fortsatt satsning behövs för att ta fram vattenskyddsområden och uppdatera och revidera äldre vattenskyddsområden. Under året har fokus gällande vattenskyddsområden varit att fastställa nya vattenskyddsområden. Tillsynen har skett främst i samband med klagomål och frågor/vägledning till kommunerna. En regional vattenförsörjningsplan är under framtagande. Länets vattenförsörjning är starkt centraliserad och samtliga kommuner får merparten av sitt vatten från någon av länets tre stora vattenproducenter. Några kommuner har egna vattenresurser och det varierar i vilken utsträckning kommunerna beaktar vattenförsörjningen i sin planering. Rena vattenförsörjningsplaner finns eller är på gång i någon enstaka kommun, men saknas generellt. Grundvattenfrågor bör tas upp i arbetet med detaljplaner. Klimatpåverkan på grundvattennivåer och grundvattenkvalitet bör uppmärksammas och konsekvenserna analyseras i allt planeringsarbete.

Grundvattennivåer har varit ovanligt låga under sommaren 2017. I vissa kommuner har man utfärdat bevattningsförbud.

Övervakningen av grundvatten har ökat genom att länsstyrelsen är med i ”Life integrated project” där grundvatten går in under miljögifter. Speciellt fokus i år är miljögiftet PFAS. I och med projektet samarbetar länet med andra län och andra organisationer för att samla in data. 

Under år 2016 uppgick naturgrusuttagen i Stockholms län till knappt 1,2 miljoner ton vilket innebär en minskning. Användningen av krossat berg har ökat markant och uppgår till drygt 8,6 miljoner ton. Naturgrus används idag huvudsakligen till kvalificerade ändamål. Uttaget av naturgrus behöver dock minska ytterligare och inställningen till grustäkter i naturgrusavlagringar bör vara fortsatt restriktiv. Det behövs en materialförsörjningsplan för länet som belyser nuvarande förhållanden samt vilka alternativa möjligheter som finns för den framtida materialförsörjningen.

Det behövs generellt mer kunskapsunderlag för att bedöma hur långt det är kvar att nå miljökvalitetsmålet. Bland annat behövs en mer heltäckande övervakning av grundvattnet.