Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Stockholms läns miljömål?

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

 

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

Länets snabba befolkningstillväxt leder till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark för bland annat bostadsbyggande. När miljömålsuppföljningen sätts i relation till tillväxten utmärker sig några stora områden som särskilt viktiga att arbeta med för att kunna nå miljökvalitetsmålen i länet. Dessa är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Åtgärder behöver göras inom samhällsplanering, rådgivning, tillsyn med mera.

För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; internationellt, i landet och i länet. I länet är sex mål prioriterade i åtgärdsarbetet inom ramen för den Regionala miljö- och samhällsbyggnadsdialogen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö som en övergripande vision.

Endast ett mål, Bara naturlig försurning, bedöms kunna nås till år 2020 enligt de data som finns tillgängliga. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder.

Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där är läget i länet mer positivt än på nationell nivå.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Frisk luft är ett av de miljömål som är prioriterat för åtgärder i samarbetet inom den Regionala miljö- och samhällsbyggnadsdialogen i Stockholms län. Arbetet följer till stor del det regionalt framtagna åtgärdsprogrammet för partiklar och kvävedioxid.

För marknära ozon klaras inte miljökvalitetsmålet. Huvuddelen av det marknära ozonet i regionen kommer från långväga transporter som görs på kontinenten, varför åtgärder i regionen inte efterspeglas i mätresultaten. Miljömålet klaras inte heller för grova partiklar, PM10.

Åtgärder på nationell nivå

Regeringen har föreslagit ett bonus-malus system för nya lätta bilar som innebär att fordon med låga utsläpp av koldioxid eller som drivs med alternativa drivmedel inte får förhöjd fordonsskatt. För fordon med noll-utsläpp ges en bonus.

Riksdagen beslutade i juni 2017 om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige som består av en klimatlag, nya klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Ramverket baseras på överenskommelsen inom den parlamentariska Miljömålsberedningen och är central för klimatpolitiken. För transportsektorn finns ett etappmål. Det anger att utsläppen från inrikes transporter utom inrikes flyg senast år 2030 ska ha minskat med minst 70 procent 2030 jämfört med 2010.

Åtgärder på regional nivå

Regeringen har lämnat förslag i höstbudgeten om att förmånsbilar ska förmånsbeskattas för trängselavgifter för resor till och från arbete från och med 2 januari 2018. Cirka 30 procent av alla fordon som passerar trängselskatteportalerna är personbilar som ägs av juridiska personer.

Åtgärder på lokal nivå

Att målet för grova partiklar, PM10, inte klaras beror främst på användningen av dubbdäck. För att långsiktigt klara miljömålet för partiklar på alla platser i länet bedömer Länsstyrelsen att ett ekonomiskt styrmedel för att minska dubbdäcksanvändningen är nödvändigt. De åtgärder som har fastställts i åtgärdsprogrammet för att minska partikelhalterna är kostsamma och kräver stora insatser för berörda väghållare. De räcker inte till för att nå miljökvalitetsmålen utan inriktar sig mot att klara miljökvalitetsnormerna.

Lokalt har vedeldning för uppvärmning i villor och andra småhus stor betydelse för exponeringen av partiklar. Där saknas åtgärder för att förbättra situationen.

Kvävedioxidhalterna har tidigare minskat tack vare teknikutvecklingen. Under de senaste åren har trenden brutits, bland annat i samband med ökade trafikmängder och att andelen dieselfordon har ökat. Kvävedioxidhalterna i länet är i bakgrundsmiljöer långt under miljökvalitetsmålet. I utsatta lägen, i synnerhet trånga gaturum med mycket trafik klaras inte målet.

Analys och bedömning

Miljömålet är inte möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Trots att flera preciseringar av miljömålet redan har uppnåtts och flera andra har en positiv trend är det lång väg kvar för att klara miljömålet.

Länsstyrelsen ska fortsätta prioritera åtgärdsarbetet för Frisk luft tillsammans med länets aktörer. Samtidigt växer regionen kraftigt och en stor utmaning för att nå målet är de beslutade och planerade infrastrukturprojekt som innebär att vägtrafiken kommer att öka kraftigt. Transportmönstren behöver förstärkas mot mer kollektivtrafik för att bryta trenden med ökad vägtrafik. Det är viktigt att transporter sker på det för ändamålet effektivaste sättet.

EU har fattat beslut om flera nya styrmedel de senaste åren, vilket är positivt och förbättrar möjligheterna att på sikt nå målet. Regeringen har föreslagit flera nya styrmedel för att nå målet. Inga av styrmedlen är dock beslutade. Förslagen om miljözoner för personbilar och införande av förmånsbeskattning av förmånsbilar kan bli viktiga instrument för att i framtiden klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Bonus-malus systemet förväntas innebära ett snabbare införande av fordon med låg till noll utsläpp än med nuvarande supermiljöpremie. Att partikelhalts-utredningen innebar att kommunerna inte fick möjlighet till lokala avgifter på dubbdäck gör dock att det kan bli svårt att nå målet för PM10.