Generationsmålet

Når vi Stockholms läns miljömål?

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

 

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

Länets snabba befolkningstillväxt leder till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark för bland annat bostadsbyggande. När miljömålsuppföljningen sätts i relation till tillväxten utmärker sig några stora områden som särskilt viktiga att arbeta med för att kunna nå miljökvalitetsmålen i länet. Dessa är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Åtgärder behöver göras inom samhällsplanering, rådgivning, tillsyn med mera.

För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; internationellt, i landet och i länet. I länet är sex mål prioriterade i åtgärdsarbetet inom ramen för den Regionala miljö- och samhällsbyggnadsdialogen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö som en övergripande vision.

Endast ett mål, Bara naturlig försurning, bedöms kunna nås till år 2020 enligt de data som finns tillgängliga. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder.

Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där är läget i länet mer positivt än på nationell nivå.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Generationsmålet

Ingen tydlig utvecklingsriktning

Länsstyrelsen samordnar miljö- och samhällsbyggnadsdialogen som består av alla länets kommuner, kommunförbundet i Stockholms län (Storsthlm), Trafikverket och Landstinget. Målet med dialogen är att miljömålen ska nås samtidigt som länet växer med behov av fler bostäder och utökad infrastruktur. God bebyggd miljö är ett paraply för dialogen och åtgärderna för God bebyggd miljö bidrar i hög grad till att uppnå generationsmålet.

Länsstyrelsens miljöledningssystem har uppdaterats under år 2017 med målet att tydligare koppla till och bidra till att nå miljömålen. Det här gäller både Länsstyrelsens direkta påverkan med till exempel tjänsteresor, som den indirekta påverkan som Länsstyrelsens verksamhet får i länet genom till exempel beslut och bidrag. Generationsmålet är det övergripande målet i miljöledningssystemets miljöpolicy.

Arbete har pågått inom Grön BoStad, som är ett regionalfondsprojekt där regionen har kraftsamlat för ett mer hållbart boende i länet.

Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.

Länsstyrelsen deltar i Naturvårdsverkets nationella nätverk för att sprida värdet av ekosystemtjänster.

Länsstyrelsen tar upp ekosystemtjänster som en viktig del i handlingsplanen för grön infrastruktur som ska vara färdigställd under 2018.

Många av länets kommuner arbetar aktivt med kartläggning av och metodutveckling för ekosystemtjänster. De har även börjat arbeta mer med begrepp som grönytefaktor och ekologisk kompensation i sina planer.

Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart.

Skogsstyrelsen arbetar med gröna jobb för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Från och med i år rör vissa av jobben även skötsel av länets naturreservat på uppdrag av Länsstyrelsen. De gröna jobben är till nytta för den biologiska mångfalden och för natur- och kulturmiljön, men ger också arbete åt dem som har svårt att komma in på arbetsmarknaden samt bidrar till integration av nyanlända.

Länsstyrelsen har startat en intern arbetsgrupp för att implementera ett landskapsantikvariskt perspektiv. Det innebär att landskapet beskrivs utifrån sina samlade funktioner för både biologisk mångfald och kulturhistoriska spår. Målet med gruppen är bland annat att förbättra arbetssättet inom fysisk planering och att förstärka kompetensen inom området.

I samband med väg och järnvägsplaner planerar Länsstyrelsen att börja använda sig av metoden ILKA (Integrerad landskaps- och karaktärsanalys) som tagits fram av Trafikverket, för att bättre kunna beakta landskapets natur- och kulturhistoriska värden som en helhet.

Inom ramen för miljö- och samhällsbyggnadsdialogen hölls en gemensam nätverksträff med tema ”Markanvändning i en växande region” för att få en dialog kring hur vi använder marken i vårt län.

Länsstyrelsen har ett projekt för att öka jämställdheten i medelstilldelningen till länets landsbygdsföretag.

Länsstyrelsen har under året inlett ett klimatanpassningsprojekt för kulturmiljöer. Projektet består av en riskbedömning för skador på kulturhistoriskt värdefulla objekt i händelse av översvämning, skred eller skyfall.

Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas.

Landstinget har tagit fram en ny miljöhälsorapport för länet. Rapporten grundas på Miljöhälsoenkäten som bevarats av 15 000 innevånare. Rapporten är ett viktigt underlag för att arbeta med människors hälsa.

Länets bullernätverk och hälsoskyddsnätverk har tillsammans anordnat ett seminarium om buller och hälsa.

Länsstyrelsen och Centrum för arbets- och miljömedicin på Landstinget har regelbundna möten om hälso- och miljörelaterade frågor.

Många av länets kommuner arbetar mycket aktivt med kemikaliefrågan kopplat till människors hälsa, till exempel inom förskolan.

Fler och fler konstgräsplaner och ytor med konstmaterial anläggs nu, till exempel vid skolor och förskolor. Frågan om konstgräs och dess negativa effekter på miljö och hälsa lyfts därför inom ramen för miljö- och samhällsbyggnadsdialogen.

Länsstyrelsen bevakar frågan om att barn ska ha tillräckliga ytor på förskole- och skolgårdar i detaljplaner.

Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen.

Avfallshierarkin tillämpas mer och mer nu när det byggs mycket i länet. Det är viktigt att arbeta ännu mer med den framöver.

I Haninge och Nynäshamns kommun pågår ett projekt med målet att lantbrukare ska kunna ta emot och hygienisera toalettavfall på sin egen gård, för att sedan sprida det på sina åkrar och på så sätt skapa ett kretslopp av näringsämnen.

En god hushållning sker med naturresurserna.

Värdet av att skydda och bevara jordbruksmarken har lyfts inom ramen för miljö- och samhällsbyggnadsdialogen. Ytterligare insatser planeras.

Länsstyrelsen har haft seminarier för miljökonsulter och kommuner för att säkerställa att de i sitt planarbete bidrar till att nå miljökvalitetsnormerna för vatten.

Ett projekt har genomförts inom ramen för Baltic2020 för att kartlägga utsläpp av fosfor i länets kust- och skärgård.

Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön.

Storsthlm har beslutat att utveckla energikontoret för hela länet.

Nu finns det solkartor för 25 av länets 26 kommuner, som visar var det är lämpligt att installera solceller.

Länet har som ett resultat av Klimatklivet fått många beviljade nya tankstationer för HVO (biodiesel) och biogas samt många nya laddpunkter för elbilar. Många företag i länet har också konverterat till biobränsle.

SL nådde sitt mål om att driva all buss och spårtrafik med förnybara drivmedel till år 2030, med undantag av en mindre buss, redan i år.

Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

Länsstyrelsen tar i samverkan med LRF Mälardalen, Svensk Dagligvaruhandel och Landstinget fram en livsmedelsstrategi för en hållbar produktion och konsumtion av livsmedel i länet. Inom ramen för det arbetet har Länsstyrelsen haft en workshop för kommunerna om offentlig upphandling av livsmedel.

Länsstyrelsen har tillsammans med Avfall Sverige anordnat ett seminarium för länets kommuner om hur man kan förebygga att avfall uppkommer. Ett uppföljande seminarium planeras under 2018.