Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Stockholms läns miljömål?

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

 

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

Länets snabba befolkningstillväxt leder till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark för bland annat bostadsbyggande. När miljömålsuppföljningen sätts i relation till tillväxten utmärker sig några stora områden som särskilt viktiga att arbeta med för att kunna nå miljökvalitetsmålen i länet. Dessa är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Åtgärder behöver göras inom samhällsplanering, rådgivning, tillsyn med mera.

För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; internationellt, i landet och i länet. I länet är sex mål prioriterade i åtgärdsarbetet inom ramen för den Regionala miljö- och samhällsbyggnadsdialogen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö som en övergripande vision.

Endast ett mål, Bara naturlig försurning, bedöms kunna nås till år 2020 enligt de data som finns tillgängliga. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder.

Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där är läget i länet mer positivt än på nationell nivå.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Lönsamheten i jordbruket är generellt låg och det leder till att brukandet av jordbruksmarken minskar. Den pågående strukturutvecklingen bidrar också till att det blir färre, men större lantbruk. I länet är trenden att den totala arealen brukad mark långsamt minskar. Medelåldern hos lantbrukarna i länet är hög. Det största hotet mot länets öppna marker är igenväxning, mycket på grund av brist på betesdjur. I länet finns i dag ett stort tryck på exploatering, vilket ibland skapar intressekonflikter mellan behovet av vägar och bostäder och kravet på bevarandet av jordbruksmark. Åkermark som exploateras är mycket svår att återställa.

I många fall är möjligheten att söka ekonomiska ersättningar avgörande för lantbrukare att kunna bedriva produktion och därmed bevara landskapet. Idag har lantbrukare möjlighet att söka EU-stöd och ersättningar för att sköta åker- och betesmarker samt stöd för bland annat företags- och landsbygdsutveckling från Länsstyrelsen. Under år 2017 har cirka 2 000 brukare någon form av EU-ersättning.

Åtgärder på regional nivå-myndigheter

Länsstyrelsen har gjort insatser för att öka anslutningsgraden till ersättningar och stöd. Kunskap om odlingslandskapets natur- och kulturvärden förmedlas genom bland annat kurser och rådgivning. Ett arbete kring hur hästar i större utsträckning kan bidra till ett öppet landskap har påbörjats. Andra påbörjade insatser rör hur de betesdjur som finns i länet kan utnyttjas mer effektivt genom till exempel bra betesplanering, men även information om nya sätt att driva företagande med betesdrift.  Arbetet med att stärka och utveckla den lokala marknaden för livsmedel fortgår och har intensifierats sedan år 2010. En regional Livsmedelsstrategi håller på att tas fram i samarbete med olika aktörer i länet. Den ska bland annat syfta till långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning i länet och ökad konsumtion av svenska och regionalt producerade råvaror. Därutöver pågår även arbete för att stärka landsbygdens konkurrenskraft inom ramen för Landsbygdsprogrammet.

Skötseln av skyddade områden påverkar miljömålet positivt, liksom de medel som Länsstyrelsen betalar ut för lokala naturvårdsprojekt (LONA). Under år 2017 har 56 LONA-projekt pågått, varav 21 startades under året. Flera projekt bidrar till att uppnå Ett rikt odlingslandskap. De för året nya projekten rör bland annat restaurering och stängsling av naturbetesmarker samt upprättande av skötselplaner för odlingslandskap och strandängar. Stöd för restaurering av betesmarker ges också till en handfull lantbrukare inom landsbygdsprogrammet.

Analys och bedömning

Miljömålet bedöms inte möjligt att nå till år 2020 med idag beslutade eller planerade åtgärder. Trenden för miljömålet är negativ, eftersom brukandet av jordbruksmarken och antalet betesdjur minskar. Odlingslandskapet är den naturtyp där störst andel försvunnit under 1900-talet, bara några promille av ängsmarkerna finns kvar och av de naturliga betesmarkerna har också merparten försvunnit till skog eller odlad mark. Tyvärr visar Jordbruksverkets uppföljning att förlusten fortsätter.

Följden av detta är att livsmiljöer och arter knutna till odlingslandskapet minskar, till exempel de fåglar, insekter och blommor som är beroende av naturbetesmarker och slåtterängar.

Även kulturmiljöer påverkas när marker inte brukas och växer igen samt att odlingslandskapets bidrag till länets ekosystemtjänster minskar. En trend är att färre betesmarker med höga hävdgynnade värden betas och att de djur som finns i högre grad än tidigare betar på åkermark. En positiv trend är att antalet hästar ökar i Stockholms län vilket kan bidra till att marker fortsätter att betas. Arbete fortgår med att se hur betesdjuren i länet kan utnyttjas bättre och hur planering av betet kan förbättras.

Förutsättningarna för ett hållbart och bärkraftigt jordbruk behöver stärkas för att nå målet vilket förutsätter goda möjligheter för alla att kunna bo och verka på landsbygden. För att lantbruket ska få en lönsam avsättning för det de producerar behöver åtgärder även göras för att stärka konsumtionen och efterfrågan på produkter som odlas i länet. En åtgärd skulle kunna vara att öka den offentliga upphandlingen av närproducerade och ekologiska livsmedel.

Då lönsamheten i jordbruket är låg har de som aktivt håller betesdjur ibland också en annan inkomstkälla. Det kan ha både en positiv och negativ effekt. Å ena sidan går det då att klara en lägre lönsamhet i jordbruket och samtidigt behålla betesdjur. Å andra sidan kan intresset för att aktivt driva jordbruk sjunka då andra inkomstkällor är mer lönsamma. Att tillgången på mark minskar till exempel på grund av exploatering försämrar också möjligheten att realisera lönsamma större enheter. Till exempel kan uppsplittring av mark ge sämre arrondering eller att avrinning från hårdgjorda ytor ger påverkan på jordbruksmarken.

En viktig utmaning handlar om att värna jordbruksmarken genom att lyfta frågan i den fysiska planeringen. Marken måste även brukas på ett sätt som bevarar dess ekosystemtjänster till exempel livsmedelsproduktion, rekreation och naturupplevelser. Bland annat behöver fler slåtterängar och kulturmiljöer skötas om och andelen ekologiskt odlad mark behöver öka från dagens cirka 15 procent till åtminstone det nationella målet om 20 procent.

Det styrmedel som främst kan påverka miljömålet är landsbygdsprogrammet som startade 2014. Det är oklart hur stora de ekonomiska ersättningarna kommer att vara efter 2020, men regeringen har prioriterat satsningar på betesmark fram till 2020 i det senaste förslaget till programändring för landsbygdsprogrammet. Oklarheten gör framtiden oviss för många av de lantbrukare som nu söker ersättningar. Utformningen av stöden ur landsbygdsprogrammet kan påverka måluppfyllelsen. Länsstyrelsen kommer att fortsätta att erbjuda kompetensutveckling inom miljömålet Ett rikt odlingslandskap och också koppla ihop det med frågor som rör andra miljömål som Ingen övergödning, Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö.