Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Stockholms läns miljömål?

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

 

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

Länets snabba befolkningstillväxt leder till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark för bland annat bostadsbyggande. När miljömålsuppföljningen sätts i relation till tillväxten utmärker sig några stora områden som särskilt viktiga att arbeta med för att kunna nå miljökvalitetsmålen i länet. Dessa är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Åtgärder behöver göras inom samhällsplanering, rådgivning, tillsyn med mera.

För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; internationellt, i landet och i länet. I länet är sex mål prioriterade i åtgärdsarbetet inom ramen för den Regionala miljö- och samhällsbyggnadsdialogen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö som en övergripande vision.

Endast ett mål, Bara naturlig försurning, bedöms kunna nås till år 2020 enligt de data som finns tillgängliga. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder.

Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där är läget i länet mer positivt än på nationell nivå.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Våtmarkerna i länet är många men små och den totala andelen liten, knappt fyra procent av landytan. Idag är markavvattning förbjuden i länet.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Myrskyddsplanen omfattar arton av länets mest värdefulla våtmarker. Inga nya skydd har tillkommit för myrskyddsplanens objekt under det senaste året. Av de fem återstående oskyddade objekten pågår endast arbete med ett område. Tolv områden och merparten av ett trettonde område i myrskyddsplanen är sedan tidigare skyddade.

Inom det nya landsbygdsprogrammet har Länsstyrelsen under det senaste året fattat beslut om stöd till anläggande av nio olika våtmarker om totalt 26 hektar. Intresset bland lantbrukare och markägare är fortsatt stort. Den tilldelade budgeten räcker inte för att möta mängden ansökningar om bidrag till våtmarker med huvudsyftet biologisk mångfald. Däremot finns medel kvar för bidrag till våtmarker med syftet näringsretention. Några färdigställanden eller slutbesiktningar av våtmarker har inte rapporterats under det gångna året. Sedan år 2000 har totalt 360 hektar våtmark anlagts med stöd från landsbygdsprogrammet.

Länsstyrelsen genomför ett projekt för skapande av en våtmarksmosaik med klarvattenområden i Angarnssjöängens naturreservat, som är en av de finaste fågellokalerna i länet. Arbetet har berört cirka fyra hektar och har syftet att utöka fågelbiotoperna och göra dessa mer tillgängliga för allmänheten. Projektet fortsätter under 2018.

Länsstyrelsen har under 2017 utfört slåtter och restaurering i 16 olika rikkärr med höga naturvärden, varav tio områden ingår i Natura 2000. Hälften av skötseln har betalats med medel från Åtgärdsprogrammen för hotade arter (ÅGP), men i framtiden är den tänkt att finansieras på annat vis. Åtgärderna rör totalt sex hektar av rikkärrsmiljöer, och oftast endast mindre delar av respektive våtmark. För att slåtterhävd ska vara effektiv på lång sikt och i hela rikkärren behövs ofta hydrologisk restaurering med igenläggning av diken. Dikena är ett stort problem som leder till att igenväxningen accelererar. Analys av de hydrologiska förhållandena är dock kostsam och resurser till det har hittills saknats.

Restaurering av strandängar har genomförts i tre reservat. En metod för bekämpning av den invasiva arten skunkkalla har testats i Tullgarns naturreservat.

Skogsstyrelsen har inte resurser för riktad kontroll av om skogsbilvägar dras över våtmarker, annat än vid gängse avverkningsanmälningar.

Åtgärder på kommunal nivå

Länsstyrelsen betalar ut statliga medel för lokala naturvårdsprojekt (LONA). Under 2017 pågår sju LONA-projekt som bidrar till att uppnå Myllrande våtmarker i fem kommuner. Fem av dem ska slutrapporteras 2017 varav ett har möjlighet att förlängas. De övriga två pågår över flera år. Projekten rör bland annat restaurering och anläggande av habitat med småvatten som är viktiga för fauna som är knuten till våtmarker, samt inventeringar i kärrmiljöer för att få underlag för naturvårdande skötsel.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Skydd av värdefulla våtmarker når inte upp till behovet. Nyanläggning och restaurering går långsamt. Utvecklingen är negativ eftersom skötsel av värdefulla våtmarker är eftersatt, alltmedan våtmarker exploateras i skogsmark och vid tätortsutveckling. För att nå målet behövs medel för restaurering och långsiktigt skydd, samt till riktad kontroll och information vid anläggande av skogsbilvägar. Vid fysisk planering behöver ökad hänsyn tas till våtmarker.

Våtmarkernas ekosystem har många egenskaper som var för sig är viktiga. De jämnar ut vattenflöden, vilket minskar risken för översvämning och är en viktig del av klimatanpassningen. De utgör näringsfällor och bidrar därmed till att rena vattnet, vilket leder till en bättre vattenkvalitet. De är också kolsänkor och habitat för många känsliga växt- och djurarter – funktioner med klar betydelse även för en rad andra miljömål. Våtmarker bidrar därmed med många olika ekosystemtjänster. Kommande åtgärder bör präglas av helhetssyn för att verka effektivt för miljömålet.

Myrskyddsplanen omfattar arton av länets mest värdefulla våtmarker, varav tretton har långsiktigt skydd. Övriga våtmarker i Myrskyddsplanen kan skyddas till år 2020 om takten för reservatsbildning ökas. Därutöver återstår bildande av naturreservat för en rad Natura 2000-områden med våtmarker.

I länet motverkas miljömålet av exploatering i form av vägar och bebyggelse samt av negativ påverkan från jord- och skogsbruk. Ökad hänsyn vid kommunal fysisk planering, statliga infrastrukturprojekt, samt jord- och skogsbruk är viktig för att inte våtmarksarealen ska minska ytterligare.

Fler våtmarker behöver nyanläggas och återställas i odlingslandskapet för att minska näringstillförseln till sjöar och hav. Våtmarkerna kommer att gynna den biologiska mångfalden, bidra till minskad näringstransport ut i våra vattendrag och hav, och även i flera fall erbjuda möjlighet till fågelskådning, promenader och annan rekreation. I många av de återstående våtmarkerna behövs ökad hävd och skötsel för att gynna den biologiska mångfalden. Restaurering av utarmade eller förstörda våtmarker bedöms viktig för att säkra ekologiska och vattenhållande funktioner. Med nuvarande nivå på medelstilldelning bedöms årlig slåtter kunna fortsätta i nuvarande omfattning i de 16 rikkärr som sköts idag inom ÅGP. Om hydrologin restaureras i dessa områden skulle slåtterytorna kunna utökas. Utöver detta skulle det behövas slåtter i ytterligare 10–20 rikkärr med höga naturvärden i länet, men förutsättningen är även här att dessa först restaureras hydrologiskt. Analys av de hydrologiska förhållandena och efterföljande restaurering kräver resurser som för närvarande inte finns.