Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Stockholms läns miljömål?

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

Länets snabba befolkningstillväxt leder bland annat till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark för bland annat bostadsbyggande och infrastruktur. När miljömålsuppföljningen sätts i relation till länets snabba tillväxt utmärker sig några stora områden som vi behöver arbeta särskilt med för att kunna nå miljömålen. Infrastrukturen för transporter, avlopp, energi, vatten och livsmedel behöver vara effektiv och resurssnål och med kopplingar dem emellan för att utnyttja resurserna maximalt. Vi behöver vara aktsamma om vår mark och vårt vatten och utveckla dess ekosystemtjänster. Konsumtionen behöver minska och den kvarvarande bli cirkulär och hållbar. En stark hållbar tillväxt är ett viktigt verktyg för att nå miljömålen.

Eftersom det är mycket viktigt att hantera miljön och samhällsbyggandet samtidigt och i bred samverkan har en regional Miljö- och samhällsbyggnadsdialog bildats. Sex mål är prioriterade i åtgärdsarbetet inom ramen för dialogen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö. Strategier för hur vi ska nå dessa mål har tagits fram.

För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; både internationellt, i landet och i länet. Endast ett mål, Bara naturlig försurning, bedöms kunna nås till år 2020 enligt de data som finns tillgängliga. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder.

Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där läget i länet är mer positivt än på nationell nivå.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

 

Åtgärder på flera olika nivåer

Åtgärdsarbetet inom vattenförvaltning och arbetet med lokala vattenvårdsåtgärder, LOVA (1) har fortsatt att långsamt förbättra vattenkvaliteten lokalt längs kusten. Ett tydligare vattenperspektiv i detaljplaner har stärkt åtgärderna. Storskalig övergödning av Östersjön begränsar dock möjligheten att förbättra tillståndet regionalt, dataunderlag tyder inte på förbättring. Fortsatta fiskevårdsprojekt har också genomförts, exempelvis rivning av vandringshinder, anläggning av gäddfabriker och utsättning av fisk. Effekter på ekosystemen är för tidigt att utvärdera, men lokala förbättringar noteras. Insatser från ett antal intresseorganisationer och stiftelser som exempelvis BalticSea2020 (2) och Sportfiskarna (3) har stärkt insatserna och skapat inspiration i åtgärdsarbetet. Länsstyrelsen har också inlett flera lokala och regionala samarbeten med näringslivet för att tydliggöra behovet av ekosystemtjänster och värdet av naturvård. Syftet är både bättre naturmiljö och att möjliggöra destinationsutveckling för näringsliv, vilket är en förutsättning för en levande skärgård. Ett exempel på projekt är Stockholms Fiskmarknad (4).

Länsstyrelsen och kommunerna jobbar dessutom aktivt med skydd av föryngringsplatser inom ramen för dispensprövning av strandskydd och vattenverksamhet. Trycket på strandnära områden i en växande storstadsregion, i synnerhet under rådande byggboom, är dock stort och motverkar en positiv utveckling. Forskning visar att vi inom en knapp generation helt kommer stå utan rekryteringshabitat för fisk i stadsnära områden (5). Brist på rovfisk och yngelproduktion kvarstår också på grund av storskaliga förändringar i Östersjön. Det nationella åtgärdsarbetet behöver trappas upp. 

Arbetet med handlingsplaner för oljeskyddsbekämpning till havs har stagnerat. De två kvarvarande kustkommunerna Värmdö och Österåker har svårt att hinna prioritera arbetet. Varken regionala eller nationella resurser för akuta skyddsinsatser torde vara tillräckliga i händelse av en storskalig oljeolycka. Detta innebär risk för stora och kostsamma effekter, inte bara för miljön. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är medveten om riskerna och de fortsatta behoven av internationell samverkan. Samarbeten med Försvarsmakten i syfte att miljöanpassa deras verksamhet har fortsatt, bland annat genom uppdatering av analysverktyget marin biogeografisk kalender. Samtidigt har antalet sjöövningar ökat till följd av det politiskt spända läget både runt Östersjön och i världen. Det finns därför ökad risk för negativ påverkan på djurliv i synnerhet när övningarna inte planeras utifrån begränsad miljöpåverkan. 

Under 2016 har vi med anslag från Havs- och vattenmyndigheten fortsatt arbetet med en revidering av Svenska Högarnas naturreservat (6). Framförallt har vi fått bättre marinbiologiska kunskapsunderlag. Detta arbete kommer pågå under ytterligare två år och innebär förhoppningsvis en mycket stor ökning av arealen marint skyddade områden i länet. Det är troligt att vi når målet om totalt tio procent skyddad havsareal.

Analys och bedömning

Bedömningen kvarstår att miljömålet som helhet inte är möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. I grunden beror det på att problemen i Östersjön är så storskaliga att åtgärder har svårt att få tillräcklig effekt inom utsatt tidsram. Lokalt har åtgärder haft effekt, men på större skala blir det inget genomslag. Ytan skyddade marina områden är den mest konkreta förbättringen. Utvecklingen bedöms för målet som helhet vara oförändrad, det vill säga fortsatt negativ. 

Med fortsatt begränsade möjligheter till styrmedel kommer fokus för det regionala åtgärdsarbetet att ligga på kostnadseffektiva lokala projekt med förväntat snabb respons, framförallt inom arbetet med minskat näringsläckage, avloppsrening, fiskrestaurering och skydd av marina miljöer. Vi kommer fortsätta samarbeten med nationella myndigheter, intresseorganisationer och privata aktörer. Förhoppningsvis förbättras måluppfyllelsen av mer miljöstyrda detalj-, översikts- och havsplaner. Både skärpta direktiv och samarbeten kring ekosystemanpassning av planer och ärenden skulle kunna bidra mer.

Länets stora och känsliga brackvattensskärgård är världsunik. Stockholms skärgård är en av både länets och Sveriges största tillgångar och läget gör även huvudstaden unik. Samtidigt innebär den känsliga skärgården en särskild utmaning för en växande storstadsregion. Det ställer stora krav på hållbara lösningar för bland annat strandnära exploatering och avloppshantering samt skärgårdsturism och transporter. Med tanke på hur unik och värdefull skärgården är samt utvecklingspotentialen bör vi satsa betydligt mer på åtgärder för förbättrad naturmiljö. Dessutom behövs naturvärdeskartering och annan kompetensuppbyggnad.

 

Referenser

1. http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/Pages/lova.aspx
2. http://balticsea2020.org/
3.http://www.sportfiskarna.se/Miljö/Praktisk-fiskevård
4. http://stockholmsfiskmarknad.se/
5. Sundblad & Bergström (2014). Shoreline development and degradation of coastal fish reproduction habitats. Ambio 43: 1020-1028
http://link.springer.com/article/10.1007%2Fs13280-014-0522-y
6. https://www.facebook.com/Projekt-Svenska-Högarnas-naturreservat-870517233022859/