Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Stockholms läns miljömål?

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

 

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

Länets snabba befolkningstillväxt leder till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark för bland annat bostadsbyggande. När miljömålsuppföljningen sätts i relation till tillväxten utmärker sig några stora områden som särskilt viktiga att arbeta med för att kunna nå miljökvalitetsmålen i länet. Dessa är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Åtgärder behöver göras inom samhällsplanering, rådgivning, tillsyn med mera.

För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; internationellt, i landet och i länet. I länet är sex mål prioriterade i åtgärdsarbetet inom ramen för den Regionala miljö- och samhällsbyggnadsdialogen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö som en övergripande vision.

Endast ett mål, Bara naturlig försurning, bedöms kunna nås till år 2020 enligt de data som finns tillgängliga. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder.

Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där är läget i länet mer positivt än på nationell nivå.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Åtgärder på flera olika nivåer

Åtgärdsarbetet inom vattenförvaltning och arbetet med lokala vattenvårdsåtgärder, LOVA1 har fortsatt att långsamt förbättra vattenkvaliteten lokalt längs kusten. Ett tydligare vattenperspektiv i detaljplaner har stärkt åtgärderna, liksom lokala åtgärdsprogram för enskilda vattenförekomster. Storskalig övergödning av Östersjön begränsar dock möjligheten att förbättra tillståndet regionalt, dataunderlag tyder inte på förbättring. Fortsatta fiskevårdsprojekt har också genomförts, exempelvis rivning av vandringshinder, anläggning av gäddfabriker och utsättning av fisk. Lokala förbättringar har noterats. Länsstyrelsen och kommunerna jobbar dessutom aktivt med skydd av föryngringsplatser inom ramen för dispensprövning av strandskydd och vattenverksamhet. Trycket på strandnära områden i en växande storstadsregion är dock stort och motverkar förutsättningarna för en positiv utveckling. Forskning visar att vi inom en knapp generation helt kommer stå utan rekryteringshabitat för fisk i stadsnära områden2. Länsstyrelsen identifierar därför inom projekt Vik för vik de mest värdefulla och skyddsvärda grunda vikarna i länet.

Länsstyrelsernas gemensamma projekt Refisk har under året tagit fram underlag för kommande revidering av fiskereglerna längs östkusten (från Gävleborg till Östergötland) som kommer bli en mycket viktig pusselbit i åtgärdsarbetet. Länsstyrelsen har också fortsatt flera lokala och regionala samarbeten med näringslivet för att tydliggöra behovet av ekosystemtjänster och värdet av naturvård. Syftet är både bättre naturmiljö och att möjliggöra destinationsutveckling för näringsliv, vilket är en förutsättning för en levande skärgård. Ett exempel på projekt är Stockholms Fiskmarknad3, ett annat är projekt ReTrout.

Frågan om oljeskyddsbekämpning till havs behöver prioriteras. Flertalet kustkommuner har handlingsplaner för oljeskyddsbekämpning till havs, de två kvarvarande kustkommunerna behöver slutföra arbetet. Det är också viktigt att stärka den nationella nivån så att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får tillräckliga resurser för sitt arbete med oljeskyddsbekämpning. I händelse av en storskalig oljeolycka blir räddningstjänstens insatser lidande. Detta innebär risk för stora och kostsamma effekter. Antalet militära sjöövningar har ökat i regionen till följd av det politiskt spända läget både runt Östersjön och i världen. Det finns därför ökad risk för negativ påverkan på djurliv.

Under 2017 har vi med anslag från Havs- och vattenmyndigheten fortsatt arbetet med en revidering av Svenska Högarnas naturreservat4. Arbetet kommer att slutföras under 2018 och innebär en mycket stor ökning av den marint skyddade arealen i länet. Det är troligt att vi når målet om totalt tio procent skyddad havsareal. Länets enda kulturreservat ligger på Brottö i skärgården. Länsstyrelsen delar också kulturmiljövårdsbidrag för underhåll av fastigheter, under året bland annat till fyrarna på Svenska Högarna och Grönskär.

Analys och bedömning

Bedömningen kvarstår att miljömålet som helhet inte är möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. I grunden beror det på att problemen i Östersjön är så storskaliga att åtgärder har svårt att få tillräcklig effekt inom utsatt tidsram. Lokalt har åtgärder haft effekt, men övergripande ser vi inget genomslag på grund av många motverkande effekter. Ytan skyddade marina områden är den mest konkreta förbättringen. Utvecklingen för målet som helhet är oförändrad, det vill säga fortsatt negativ.

Fokus för det regionala åtgärdsarbetet framöver kommer fortsatt att ligga på kostnadseffektiva lokala projekt med förväntat snabb respons, framförallt inom arbetet med minskat näringsläckage, avloppsrening, fiskrestaurering och skydd av marina miljöer. Arbeten med grön infrastruktur, havsplanering och ReFisk kommer tydliggöra lokala värden och samband samt behov av koordinerade och övergripande åtgärder. Vi kommer fortsätta samarbeten med kommuner, nationella myndigheter, intresseorganisationer, privata aktörer med flera. Förhoppningsvis förbättras måluppfyllelsen av mer miljöstyrda detalj-, översikts- och havsplaner.

Länets stora och känsliga brackvattensskärgård är världsunik. Stockholms skärgård är en av länets och Sveriges största tillgångar och läget gör även huvudstaden unik. Samtidigt innebär den känsliga skärgården en särskild utmaning för en växande storstadsregion. Att tillvarata kulturhistoriskt värdefulla miljöer och möjliggöra lokalt brukande är också centralt för en levande skärgård. Det ställer stora krav på hållbara lösningar för bland annat strandnära exploatering och avloppshantering samt skärgårdsturism och transporter. Med tanke på hur unik och värdefull skärgården är samt utvecklingspotentialen bör vi satsa betydligt mer på åtgärder för friskare ekosystem. Dessutom behövs fortsatt naturvärdeskartering.

Referenser
1.
http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/Pages/lova.aspx
2.
Sundblad & Bergström (2014). Shoreline development and degradation of coastal fish reproduction habitats. Ambio 43: 1020-1028
http://link.springer.com/article/10.1007%2Fs13280-014-0522-y
3. http://stockholmsfiskmarknad.se/
4.
https://www.facebook.com/Projekt-Svenska-Högarnas-naturreservat-870517233022859/