Begränsad klimatpåverkan. Illustration Tobias Flygar

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Stockholms läns miljömål?

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

 

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

Länets snabba befolkningstillväxt leder till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark för bland annat bostadsbyggande. När miljömålsuppföljningen sätts i relation till tillväxten utmärker sig några stora områden som särskilt viktiga att arbeta med för att kunna nå miljökvalitetsmålen i länet. Dessa är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Åtgärder behöver göras inom samhällsplanering, rådgivning, tillsyn med mera.

För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; internationellt, i landet och i länet. I länet är sex mål prioriterade i åtgärdsarbetet inom ramen för den Regionala miljö- och samhällsbyggnadsdialogen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö som en övergripande vision.

Endast ett mål, Bara naturlig försurning, bedöms kunna nås till år 2020 enligt de data som finns tillgängliga. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder.

Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där är läget i länet mer positivt än på nationell nivå.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

Ett stort antal åtgärder inom Klimatklivet har beviljats i länet som kommer att innebära nya möjligheter för länet att kunna bidra till att nå klimatmålen. Bland annat bidrar ett stort antal laddstolpar till en utbyggd laddinfrastruktur som stimulerar en övergång till eldrivna fordon. Andra åtgärder är tankanläggningar för HVO och biogas, lustgasreduktion, värmeåtervinning, energikonvertering, trafiksignalsystem, två stora rötningsanläggningar för biogasproduktion samt några mindre biogasanläggningar.

De två stora biogasanläggningarna kommer förutom att öka biogastillgången i länet också minska transporter över länssnittet då de ligger i norra delen av länet där det tidigare saknats produktion.

Klimatklivet har funnits i drygt två år och antalet ansökningar från aktörer i länet ökar hela tiden. Stockholms län har fått både flest ansökningar och flest beviljade anslag i landet. Stockholm har även fått högst beviljat stödbelopp av alla län i landet. De olika åtgärderna kommer att inspirera till ett fortsatt åtgärdsarbete i länet.

Energimyndigheten har bidragit till två projekt inom transportområdet. Dels till ett regionalt cykelkansli som är det första i sitt slag i Sverige. Cykelkansliet är ett samarbete mellan Stockholms läns landsting, Länsstyrelsen i Stockholm och Trafikverket Region Stockholm.

Dels har Energimyndigheten bidragit till ett projekt för att genomföra en fullständig genomlysning av den samhällsekonomiska nyttan med samordnad varudistribution. Projektet genomförs av Länsstyrelsen i samverkan med IVL och Södertörnskommunerna som har en samordnad varudistribution sedan 2015. Projektet innebär att det kommer finnas ett bredare underlag som visar på potentialen med samordning av varutransporter och beskriver den samhällsekonomiska nyttan med dem.

Länsstyrelsen har medverkat i det nationella projektet ”Incitament för energieffektivisering”. Projektet syftar till att ge små och medelstora företag stöd i sitt energieffektiviseringsarbete via tillsynskanalen. Inom projektet har Länsstyrelsen bidragit med kommentarer på metodstöden och stått värd för ett seminarium där tillsynspersonal har fått ta del av verktyg och metoder som ska användas som stöd i arbetet med att få företag att börja energieffektivisera.

Analys och bedömning

I Stockholm bor och lever många människor och inflyttningen till länet är hög. Den växande regionen medför längre pendlingsresor och genererar ett stort behov av nya bostäder. Vägtrafiken bedöms därför öka både genom den ökade byggnationen och att fler invånare har behov av transporter. Det innebär en stor utmaning att minska miljöpåverkan från bostäder och transporter samtidigt som länet växer snabbt.

Sveriges nya klimatlag och mål om att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp och att transportsektorns klimatgasutsläpp ska ha minskat med 70 procent till 2030 innebär stora utmaningar. För att klara det krävs ytterligare åtgärder.

Varje invånare i Stockholms län beräknas ge upphov till cirka 2,3 ton växthusgaser per år. Den totala utsläppsnivån i länet ligger på 5,1 miljoner ton växthusgaser per år och de totala utsläppen har minskat med cirka 28 procent sedan 1990. Vägtrafiken och energianvändningen i bostäder är de största utsläppskällorna. Siffrorna är dock missvisande då länets invånare konsumerar varor och tjänster som genererar klimatpåverkande utsläpp utanför länsgränsen.

Utsläppen av växthusgaser per invånare inom Stockholms län är mindre än riksgenomsnittet tack vare en väl utbyggd fjärrvärme, få tunga industrier och en hög andel kollektivtrafik. Utsläppen av växthusgaser per invånare ligger på en relativt konstant nivå, men risk finns för att de ökar. Exempelvis visar Trafikanalys trafikprognos på att trafikarbetet ökar mer än befolkningen. Transportarbetet ökar hela tiden och de förbättringar som kommer med minskade utsläpp per fordon äts till stor del upp av den ökade volymen.

För att de totala utsläppen ska minska måste kraftfulla åtgärder vidtas som minskar utsläppen både från trafiken och från energianvändningen i bostäder och lokaler. Bland annat behöver andelen kollektivtrafik öka och energieffektiviseringar och andra teknikförbättringar fortsätta.

En klimat- och energistrategi har tagits fram i samarbete med länets aktörer. Strategin fungerar som vägledning för länets arbete för att nå de nationella målen för klimatpåverkan. Den omfattar sex åtgärdsområden, bland annat transporter och resande, samhällsplanering och energianvändning i bebyggelse. Dessa områden kommer fortsatt att prioriteras i den regionala samverkan kommande år. Arbetet med att stimulera till åtgärder som utgår från strategins åtgärdsområden fortsätter. Landstinget tar nu fram en ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS, där klimat och energi är viktiga mål. Som ett planeringsunderlag har en klimatfärdplan 2050 tagits fram.

Begränsad klimatpåverkan är ett av de prioriterade miljömålen i den regionala miljö- och samhällsbyggnadsdialogen som är en samverkan mellan Länsstyrelsen, länets alla kommuner, Storstockholm, Landstinget samt Trafikverket. Det är en viktig samverkansplattform för att kunna diskutera hur miljö- och samhällsbyggnadsmål kan uppnås på ett effektivt sätt.