Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Skåne läns miljömål?

Inget av de tolv miljökvalitetsmål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås till år 2020 i Skåne län. Bedömningarna är de samma som i förra årets uppföljning för samtliga bedömda miljökvalitetsmål.

Endast ett mål, God bebyggd miljö, bedöms ha en positiv utveckling, som en följd av att medvetenheten om och ansvarstagandet för att hantera olika miljöutmaningar i samband med den fysiska planeringen har ökat. Tre mål har en fortsatt negativ utveckling, det är Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. För övriga mål går det inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön eller så finns det inte tillräckligt med underlag för att kunna göra en bedömning.

Skåne har ett flertal stora utmaningar som måste bemästras för att vända de negativa trenderna i vår miljö. I vårt aktuella åtgärdsprogram för miljömålen har fem utmaningar identifierats som särskilt viktiga för miljöarbetet i Skåne: Hållbara transporter, Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag, Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser, Skydd av Skånes natur- och kulturvärden samt Hållbar konsumtion.

Under 2017 pågår arbetet med att ta fram en ny Klimat- och energistrategi för länet inom ramen för Klimatsamverkan Skåne (KSS). I den nya Klimat- och energistrategin kommer det även finnas ett utsläppsmål för konsumtion.

Det pågår mycket arbete inom havsplanering kopplat till havsmiljödirektivet och vattenförvaltningen, Öresunds vattensamarbete, biosfärsområde Vattenriket, Vombsänkan och Öresund. Länsstyrelsen arbetar också med att ta fram ett förslag till beslut om marint naturreservat av skånska Kattegatt.

När det gäller restaurering av naturmiljöer på land sker mycket arbete inom ett flertal stora LIFE-projekt; UC4life, SandLife, SemiaquaticLife och BushLife.

Länsstyrelsen jobbar med att ta fram en handlingsplan för vårt Agenda 2030-arbetet. Miljömålen är den miljömässiga dimensionen i detta arbete.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Exploateringstrycket i det skånska landskapet är högt med hård konkurrens om marken. Många arters livsmiljöer är fragmenterade och spridningsmöjligheterna begränsade. Negativ påverkan från markanvändning tillsammans med klimatförändringar och främmande invasiva arter minskar naturens möjligheter att leverera viktiga ekosystemtjänster.

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Gynnsam bevarandestatus uppnås endast för 14 procent av naturtyperna i kontinental region[1]; sämst status har landets gräsmarker. Skåne är det län som har flest rödlistade arter[2], med högst antal i odlingslandskapet och skogen. Kunskapen om genetisk variation är obefintlig. Arbete för att bevara hotade skånska kärlväxter och deras genetiska variation pågår.

Ekosystemtjänster, resiliens och grön infrastruktur

Anslagen för skydd av natur, skötsel/restaurering och arbete med hotade arter (ÅGP)[3] ökade 2017 och summan för markåtkomst var rekordhög. Sandmarker, buskrika betesmarker och våtmarker restaureras inom EU-projekten Sand Life[4], Bush Life[5] och Semiaquatic Life[6]. Kommuner arbetar med ansvarsarter och restaurering av habitat i landskapet med stöd av Lokala Naturvårdssatsningar (LONA)[7]. Antalet anlagda våtmarker ökar med stöd från Landsbygdsprogrammet (LBP)[8], ÅGP och kommuner. Arbetet med regional handlingsplan för grön infrastruktur i länet fortsätter och underlag för värdetraktsutpekande tas fram. Arbete pågår för att inkludera ekosystemtjänster i regionala beslut och i kommunal planering.

Trots detta behöver takten öka ytterligare för att nå målen. Endast 4,0 procent av den totala landytan och 7,9 procent av den totala vattenytan i Skåne är skyddad (oktober 2017). Kvävenedfall och mark- och sjöförsurningar försämrar habitatens kvalitéer. LBP:s bidrag för miljöersättning har försämrats. Arealerna hävdade ängs- och betesmarker minskar, andelen lövskog och död ved är fortfarande liten och kontinuiteten av gamla grova träd dålig. Vilda pollinatörer i landskapet påverkas negativt. En hög biologisk mångfald är en förutsättning för många ekosystemtjänster och bör värdesättas för detta.

Främmande arter och genotyper

Främmande arter fortsätter att sprida sig i Skåne. Under 2016 antog EU en lista med 37 arter (kompletterad med 11 nya arter under 2017)[9] där handel är förbjuden och medlemsländerna skyldiga att vidta åtgärder. Bekämpning av vresros, jätteloka, parkslide och vattenkrassula har genomförts. Resurser och styrmedel för bekämpning av övriga främmande arter saknas och hoten kvarstår.

Biologiskt kulturarv

Under 2017 påbörjades återinventering av Skånes ängs- och betesmarker, cirka 1 500 hektar har inventerats hittills). Bevarandestatusen för de flesta av markerna har inte förbättrats och för en del har den försämrats. Miljöersättningar stödjer skötsel av många hävdade marker, men få söker stöd för restaurering.

Cirka 250 fornlämningsmiljöer vårdas och cirka 100 vård- och underhållsplaner ska tas fram för länets kyrkogårdar. Kulturmiljöernas betydelse lyfts inom naturreservatsbildningen, men länet har endast ett kulturreservat. Skötsel av kulturmiljöer görs med stöd av LONA samt genom kursverksamheter och av hembygdsrörelsen, men annars riskerar skötseln av kulturmiljöer att minska sedan stödet inom LBP upphörde 2013.

Tätortsnära natur

Nästan 80 procent av de områden som pekats ut i programmet tätortsnära natur[10] i länet är skyddade som naturreservat. Hälften av de pågående LONA-projekten rör tätortsnära natur och en tredjedel friluftslivet. Under året invigdes den tätortsnära Prästabonnaskogen i Eslövs kommun, som nyttjas frekvent av närboende och ligger nära en tågstation.

Analys och bedömning

Årets analys påverkas inte av de nya resultaten och målet är inte möjligt att nå till 2020. Tillståndet för den biologiska mångfalden i Skåne är inte gynnsamt och brukandet av landskapet tär på de biologiska resurserna. Markanvändning har fortfarande större påverkan på biologisk mångfald än klimatförändringen. Beslutade eller planerade styrmedel räcker inte. Det råder brist på en grönblå infrastruktur som möjliggör för arter att sprida sig i landskapet. Resurser till skydd och förvaltning av viktiga livsmiljöer samt hantering av främmande invasiva arter behöver öka och alla verksamheter som påverkar biologisk mångfald negativt (myndigheter, jordbruks-, skogs- och fiskenäringarna) måste ta sitt ansvar. Styrmedel som tillåter naturvården att arbeta strategiskt i landskapet krävs.

Skydd, skötsel och återskapande av livsmiljöer

Viktiga livsmiljöer är fragmenterade i landskapet och den grönblå infrastrukturen fungerar inte tillfredsställande. Naturvårdsarbetet behöver riktas till värdetrakter för att få störst effekt för den biologiska mångfalden. I odlingslandskapet är skyddet eftersatt och skötseln lutar sig på miljöersättningarna. Skydd av skånsk ädellövskog är kostsam. Lagar som reglerar dikningsföretag behöver förändras för att öka skyddstakten och underlätta restaureringsarbetet i våtmarker och vattenmiljöer. Styrmedel behövs för att kunna avsätta funktionella och långsiktiga skyddszoner, såsom svämplan, längs vattendrag och sjöar. Fiskets påverkan ska analyseras och vid behov regleras. Villkor om kompensationsåtgärder behöver öka i beslutsprocesser.

Skötsel och restaurering av habitat behöver öka. Reglerna i nya LBP behöver justeras ytterligare för att gynna utpekade naturtyper och arter. Jordbruksstöden till de finaste naturbetesmarkerna behöver höjas kraftigt för ett långsiktigt bevarande, fokus på produktion behöver minska och skötsel av värdefulla kulturmiljöer behöver inkluderas igen. För anläggning av dammar, restaurering av vattendrag, våtmarker, ängs- och betesmarker och röjning av skyddsvärda träd är medel från LBP, LONA, Lokala Vattenvårdsprojekt (LOVA) och ÅGP[11] viktiga och bör öka.

Utöver nya styrmedel och anslag till skydd, skötsel och återskapande, behöver verksamheter som påverkar den biologiska mångfalden öka sin generella hänsyn.

Hållbart nyttjande av ekosystemtjänster

Kunskapen om ekosystemtjänster har successivt ökat, bland annat genom nationella och regionala uppdrag, och uppmärksammas i allt fler sammanhang. Länsstyrelsen arbetar med att lyfta ekosystemtjänsterna i de regionala besluten. Regional samsyn och samplanering mellan samtliga aktörer som nyttjar naturens resurser i landskapet krävs om ekosystemen ska nyttjas hållbart. Ekonomisk värdering av ekosystemtjänsterna har efterlysts som jämförelse med övriga ekonomiska samhällsintressen, men bör göras med eftertanke.

Länsstyrelsens prioriteringar

Under det kommande året prioriterar Länsstyrelsen arbetet med grön infrastruktur, skydd av rika ädellövskogar, revidering av bevarandeplaner, restaureringar inom LIFE-projekten och av sjöar och vattendrag, ÅGP, LONA, LOVA, LBP och, om resurser tillkommer, bekämpning av invasiva arter.

 



[1] Arter och naturtyper i habitatdirektivet – bevarandestatus i Sverige 2013. ArtDatabanken, SLU.

[2] ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU, Uppsala

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

Preciseringar av Ett rikt växt- och djurliv