God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Stockholms läns miljömål?

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

 

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

Länets snabba befolkningstillväxt leder till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark för bland annat bostadsbyggande. När miljömålsuppföljningen sätts i relation till tillväxten utmärker sig några stora områden som särskilt viktiga att arbeta med för att kunna nå miljökvalitetsmålen i länet. Dessa är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Åtgärder behöver göras inom samhällsplanering, rådgivning, tillsyn med mera.

För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; internationellt, i landet och i länet. I länet är sex mål prioriterade i åtgärdsarbetet inom ramen för den Regionala miljö- och samhällsbyggnadsdialogen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö som en övergripande vision.

Endast ett mål, Bara naturlig försurning, bedöms kunna nås till år 2020 enligt de data som finns tillgängliga. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder.

Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där är läget i länet mer positivt än på nationell nivå.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Åtgärder på regional nivå-myndigheter

Bebyggelsestruktur och transporter

Länsplanen för transportinfrastruktur för Stockholms län, perioden 2014–2025, omfattar investeringar i infrastrukturen för 8,7 miljarder kronor. Av dessa går 70 procent till investeringar i utvecklad kollektivtrafik.

Länsstyrelsen har inlett en översyn av länets riksintressen för kulturmiljövård med syfte att se till att nya kunskapsunderlag finns framtagna för samtliga områden i länet, och att de utpekade riksintressena är aktualiserade med förnyade beslut från Riksantikvarieämbetet där så krävs. Arbetet beräknas vara klart 2020. Många kommuner har kulturmiljöprogram från 1980-talet, som är inaktuella både gällande redovisade miljöer och synen på kulturmiljövård. Länsstyrelsen verkar därför på olika sätt för att kommunerna ska ta fram nya underlag. Bland annat genom bidrag till kommunala kulturmiljöprogram och informationsmöten.

Under året har Länsstyrelsen tagit fram ett planeringsunderlag gällande hur kommunen kan planera för höga byggnader i stadsmiljö.

God livsmiljö

Gröna värden betraktas som en allt viktigare pusselbit i samhällsplaneringen. Den regionala handlingsplanen för grön infrastruktur som länet tar fram till 2018 är ett viktigt underlag för hur kommuner och andra aktörer ska kunna vidta rätt åtgärder på rätt plats. Länsstyrelsen betalar också ut medel för lokala naturvårdsprojekt (LONA). Under år 2017 beslutades om bidrag till 21 nya projekt i länet, bland annat till tätortsnära friluftssatsningar.

Länsstyrelsen har under året ytterligare fördjupat sin kunskap kring hälsa- och säkerhetsaspekter i den fysiska planeringen. I den översiktliga planeringen är målbilden att hälsa och säkerhetsfrågor ska få större tydlighet för att underlätta den efterföljande detaljplaneringen.

Förorenade områden är en ökande fråga i länet i och med att många bostäder nu byggs på tidigare industrimark. Arbete pågår för att få kommunerna att ta fram handlingsplaner för förorenade områden.

Åtgärder på kommunal nivå

Läget för den kommunala översiktsplaneringen är gott i länet. I ett flertal av länets kommuner pågår arbetet med att ta fram nya översiktsplaner eller aktualitetsförklara den gällande översiktsplanen. Flera kommuner i länet arbetar också med kommuntäckande vatten- och avloppsplanering liksom uppdatering och revidering av avfallsplaner. I dagsläget är det många kommuner som tar fram VA-planer.

Av landets 26 kommuner har 14 någon form av kustremsa, antingen mot öppet hav, skärgård eller havsvik. Samtliga av dessa har inkluderat kustremsan i sina översiktsplaner, på ett eller annat sätt. De kommuner som inkluderar havet i sina översiktsplaner är framförallt de som har riksintressen till havs; yrkesfiske, energi eller farleder. I Stockholms län är det fyra kommuner.

Analys och bedömning

God bebyggd miljö är en övergripande vision för arbetet med samtliga prioriterade miljömål i länet. Målet är inte möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen bedöms vara neutral för målet som helhet. Den är positiv för vissa preciseringar som till exempel, hälsa och säkerhet och tillgång till planeringsunderlag. För andra preciseringar som till exempel hållbar bebyggelsestruktur, hållbar avfallshantering och infrastruktur finns både positiva och negativa trender.

Många kommuner har en uttalad ambition att i sin planering främja en tät bebyggelsestruktur med god tillgång till kollektivtrafik i enlighet med RUFS 2010 och nu även enligt det nya förslaget till regional utvecklingsplan, RUFS 2050. Men bebyggelsetrycket på landsbygden, främst i vattennära lägen, är fortsatt stort. Omvandling av fritidsboende till permanentboende fortsätter. Utveckling av landsbygden är en central aspekt i arbetet med en ny regionplan, för att ge stöd för en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur där. Länsstyrelsen har lämnat synpunkter på utställningsförslaget till ny regional utvecklingsplan under året.

Det är positivt att fler bostäder värms upp med förnyelsebara energikällor, vilket bedöms vara en fortsatt trend. Positivt är också den stadsplanering som pågår i berörda kommuner kopplad till utbyggnad av tunnelbanan, liksom det regionala arbetet för att öka cykeltrafiken i länet. Sedan 2015 tas ett årligt cykelbokslut fram som en uppföljning av den regionala cykelplanen. Antalet detaljplaner ökar och flera kommuner får då möjlighet att hantera och skydda kulturhistoriskt värdefull bebyggelse när dessa tas fram. I år arbetar ett antal kommuner med att förnya eller komplettera sina kulturmiljövårdsprogram. Arbetet med att få Landskapskonventionen att genomsyra kommunernas översiktsplanering pågår, men ett stort arbete återstår. Landskapskonventionen i samverkan med de nationella kulturmiljömålen bör, när det tydligare syns i kommunal planering, kunna medföra en positiv utveckling för länets kulturmiljöer.

Gällande avfall går trenden mot mer återbruk, till exempel vid de centrala återvinningscentralerna. Antalet grustäkter minskar kontinuerligt i länet och bergkross används som ett alternativ inom allt fler områden inom bygg- och anläggningssektorn.

Till de negativa trenderna hör att vägtransporterna i länet ökar, vilket får klimateffekter, påverkar luftkvaliteten och orsakar buller. Orsaken är till stor del länets befolkningsökning och resvanor hos befolkningen. En negativ trend är också att förslag om att riva byggnader med ett utpekat kulturhistoriskt värde och ersätta dem med nya byggnader ser ut att bli vanligare.

För att uppnå målet behövs insatser inom många områden. Stora insatser behövs exempelvis för att komma tillrätta med dålig inomhusmiljö där fukt troligen är den viktigaste orsaken till att en byggnad blir ohälsosam att vistas i. Vidare är saneringstakten av radon för långsam och många småhus med för höga radonhalter är inte identifierade. Fortsatta insatser behövs också för att åtgärda buller och luftmiljö som påverkar många människors hälsa.

Efterfrågan på mark för att bygga bostäder kommer fortsätta att öka och många byggs nu på tidigare industrimark. Det är därför viktigt att arbeta med frågan både nationellt, regionalt och lokalt.