Storslagen fjällmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Storslagen fjällmiljö

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet har för Dalarna en mer positiv bedömning än den nationella. I övrigt är bedömningarna i Dalarna i nivå med de nationella bedömningarna.

Inom klimatområdet har många goda projekt påbörjats för en omställning till ett hållbart samhälle. Det är bland annat genom Klimatklivet men också via initiativ som till exempel SSAB:s satsning på fossilfri stålproduktion. Samtidigt ser vi en trend med ökat flygande och det byggs nu en ny flygplats i länet och detta bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser.

Luftkvaliteten i länet som helhet har blivit bättre men i tätorterna går arbetet för långsamt för att målet ska nås i tid.

70 procent av Dalarnas sjöar och vattendrag uppnår inte god ekologisk status. Förutsättningarna att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag har dock ökat genom vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Systemtillsynsprojektet, Dala VA:s uppströmsarbete och ökad lantbruksrådgivning är några exempel som bedöms bidra till att minska spridningen av miljögifter till ytvatten. Tillgången och kvaliteten på grundvatten är god i stora delar av länet.

Dalarna har ca 4 000 förorenade områden, de flesta är deponier med gruvavfall. Ungefär 260 objekt behöver undersökas och eventuellt efterbehandlas. 

Dalarna med glesbygd, omfattande export och besöksnäring har stora transportbehov och körsträckan med bil är högre än riksgenomsnittet. Det är kapacitetsbrist på vissa delar av länets järnvägar. Omställning till en transportsnål infrastruktur och beteendeförändringar är fortsatt viktiga.

Samverkan kan skapa smarta miljölösningar. Byggdialog Dalarna är ett exempel på samverkan som driver energi- och miljöarbetet framåt inom byggbranschen i länet.

Trots många goda insatser inom natur- och kulturmiljövården utvecklas inte biologisk mångfald, naturtyper och kulturmiljöer positivt. Förändrade livsmiljöer för växter och djur är ett stort hot. Den bristande lönsamheten leder till att ängs- och betesmarker inte sköts och hävdas inte i tillräcklig utsträckning och betesdjuren blir färre.   

Inom skogsbruket arbetar man nu utifrån målbilder för hänsyn. Men det förekommer fortfarande att skog med höga naturvärden avverkas och antalet arter i skogen som saknar gynnsam bevarandestatus är fortsatt hög. Skogsbrukets frivilliga avsättningar och den formellt skyddade skogen är viktiga men arealen behöver öka och områden samordnas på landskapsnivå. 

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Storslagen fjällmiljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Stora delar av fjällen är skyddade, men påverkan är stor i flera områden. Flera oexploaterade områden är periodvis starkt påverkade av bullerstörningar. Kunskapen om kulturmiljövärden är fortfarande mycket bristfälliga.

Resultat

Fjällen är viktiga rekreationsområden för friluftsliv, jakt och fiske. Förbättringar för friluftslivet har gjorts genom satsningar på leder och vägvisare. En led vid Fulufjällets nationalpark har iordningsställts för rörelsehindrade. Förutsättningarna för fisket har förbättrats genom kalkning.

I samband med ett Intereg-projekt i Fulufjällets natonalpark har flera nya kulturlämningar från stenåldern och framåt karterats (1). Fynden ökar områdets attraktivitet genom att addera flera kulturella besöksmål till nationalparken.

Tack vare låg grad av exploatering inom delar av fjällområdet råder i stort sett gynnsam bevarandestatus för naturtyper och arter. Intressekonflikt mellan rovdjur kontra rennäring och fäboddrift är dock tydlig. Jakt på varg och björn har reducerat populationerna i fjällen. Järv hade vid den senaste räkningen nya konstaterade föryngringar utanför renskötselområdet. Fågelinventeringar visar att typiska fjällfåglar i hela fjällkedjan minskat sedan 2002 (1).

Fäbodarna Lekåsen, Ulvsätern, Valdalsbygget och Västra Fjätvallen sköts med bete- eller slåtterhävd, vilket har flera positiva effekter på den biologiska mångfalden. Välhävdade marker, ej renbete, är annars en bristvara också i fjällen.

Bevarandet av oskyddad natur med höga värden kan komma i konflikt med utbyggnaden för skidanläggningar, bostäder, skogsbruk och andra verksamheter. Åt det positiva hållet har Skogs- och Länsstyrelsernas projekt ”Gröveldalen” lett till att nya områden kommer att skyddas.

Älvdalsdelegationen har regelbundet möten och behandlar frågor som rör statligt naturvårdsarbete i Älvdalens kommun. Delegationen har varit en viktig del för att få lokal förankring och förståelse för naturvårdsfrågor i fjällområdet.

Skotertrafiken fortsätter att öka i fjällen och därmed också bullernivåer samt nedskräpningen. Inom områden med förbud mot skoterkörning överträds förbuden. Länsstyrelsen har därför gjort tillsyn vid ett flertal tillfällen och flera polisanmälningar har gjorts. En informationssatsning till jägare i fjällen och återförsäljare av skotrar och terrängfordon gjordes av Länsstyrelsen under hösten för att upplysa om terrängkörningslagen.

Bullret från skotrar orsakar i vissa områden stora störningar under delar av säsongen för djur, rörligt friluftsliv, rennäringen och boende. Bullernivåerna i Sälenfjällen kommer att öka eftersom det kommer att byggas en flygplats i Rörbäcksnäs. I anslutning till flygplatsen planeras även ett köpcentrum, en ny väg över en fjällnära större myr som tillsammans med nya kraftledningsdragningar kommer att innebära påverkan på natur- och kulturmiljöer.

Analys och bedömning

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet och förutsättningarna kommer inte, eller endast i begränsad utsträckning, att finnas på plats fram till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. En stor del av Dalafjällens naturvärden är skyddade men årets bedömning av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet till 2020 är oförändrad från föregående år. Exploatering och fortsatt ökad terrängkörning motverkar att miljömålet nås till 2020.

Det råder kunskapsbrist om fjällens ekosystem och den påverkan buller och utbyggnad av verksamheter har på djur- och växtliv. Forskning, dokumentation och information är av stor vikt för att hållbar utveckling ska kunna komma till stånd i känsliga fjällmiljöer. Det är också nödvändigt med samverkan mellan forskare, förvaltare och de som använder naturresurserna. Utöver den direkta mänskliga påverkan kommer klimatförändringarna att bidra, förutom till en förändrad vegetation och fauna, också till en ökad risk för skador till följd av extrema väderhändelser.

I de delar där renskötsel bedrivs i fjällområdet finns inte förutsättningar för att uppnå gynnsam bevarandestatus för varg och björn. Det är dock glädjande att järven nu har etablerat en stabil stam i Dalafjällen även utanför renbeteslandet.

De inventeringar som Länsstyrelsen gjort av kulturlämningar i Fulufjället visar att det finns mycket att hitta och aktualiserar ytterligare behovet av att inventera forn- och kulturlämningar i övriga delar av fjällen. Bättre kunskap om var och vilka lämningar som finns är viktigt för att skapa besöksmål samt för att kunna förvalta fornminnena. Information och förståelse för kulturmiljövärdena behöver också spridas.

Tysta miljöer utan buller efterfrågas, sådana områden har på grund av den ökade skotertrafiken minskat. Till dess att tystare snöskotrar har kommit i allmänt bruk behövs åtgärder för att begränsa påverkan från skotertrafiken. Hur buller påverkar det rörliga friluftslivet och vilda djur behöver också utredas. För att förhindra olaglig barmarkskörning i fjällterrängen krävs fortsatt informerande och tillsynande.

Utbyggnationen av flygplatsen i Sälen samt tillhörande köpcenter och anslutande vägar kommer att påverka förutsättningarna för miljömålet i Dalarna.

Fortsatta insatser behövs för att hitta alternativa brukningsformer för skogsbruk i fjällnära lägen samt ett fortsatt skydd av värdefulla skogar.

Referenser

  1. Alexander, B. 2017. Kulturmiljöinventering i Fulufjällets nationalpark 2017. Rapport 2017:12 Länsstyrelsen i Dalarnas län.
  2. Green, M., Haas, F. & Lindström, Å. 2017. Övervakninga av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport 2016. Rapport, Biologiska institutionen, Lunds universitet, Lund.