Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det ännu fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det behövs fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

I Västerbotten bor vi få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Trots det har vi allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i för att förbättra våra livsmöjligheter och bevarandet av våra natur- och kulturvärden.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt. Tillsammans med de nationella bedömningarna kommer endast ett av sexton miljömål att uppnås till 2020 i Västerbotten, Skyddande ozonskikt. Fyra av målen bedöms som nära att nå och tolv av målen som inte möjliga att nås. För att förutsättningarna eller målen ska ha en möjlighet att uppnås kommer det att behövas många fler vägledande beslut och insatser.

I Västerbotten genomförs en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Åtgärder som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten, natur- och kulturreservat, vindkraft, bioenergi och hållbart byggande i kallt klimat. Länsstyrelsen har i en samverkansprocess för hållbar utveckling tagit fram 240 åtgärder för hela samhället att ansluta till. Ambitionen är att utöka samverkan och engagemang för en hållbar utveckling i länet.  Årligen arrangeras SEE- Västerbottens hållbarhetsvecka (socialt, ekonomiskt och ekologiskt) som är ett framgångsrikt arrangemang då regionalt och lokalt hållbarhetsarbete lyfts fram. Det bjöds på 134 hållbarhetsaktiviteter med spridning över hela länet. Länsstyrelsen har under 2016 besökt länets samtliga kommuner och diskuterat arbetet med miljömål och hållbar utveckling på lokal nivå. För andra året i rad arrangerade Länsstyrelsen Klimatforum Västerbotten där årets fokus låg på transporter.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Utvecklingen går långsamt när det gäller skydd, återställning och ökad hänsyn till våtmarker. Våtmarkers kulturhistoriska värden uppmärksammas knappast alls och våtmarkernas miljötillstånd försämras troligen långsamt men kontinuerligt.

Många våtmarker i länet har påverkats i historisk tid av utdikning, vägbyggnad mm. Flest skadade våtmarker finns i de östra delarna medan många våtmarker är opåverkade i de västra delarna. Följdeffekter av dikningen är, utöver förlusten av fungerande våtmarker, bland annat försämrad vattenkvalitet i nedströms liggande vattensystem och risk för ökade översvämningar.

Senare års vintrar utan tjäle har lett till ökade problem med körskador på våta marker i samband med skogsbruk. Länsstyrelsen hanterar få ansökningar om nydikning men får samtidigt in anmälningar om otillåten dikning vilket visar att det finns ett mörkertal. Ökat intresse för torvbrytning motverkar miljömålet, flera ansökningar om torvtäkt i länet är under behandling.

Ekosystemtjänster och bevarade natur- och kulturmiljövärden

Det genomförs små insatser i Västerbottens län för att förbättra våtmarkers förmåga att leverera ekosystemtjänster. Skadade våtmarker fortsätter att läcka koldioxid och har nedsatt förmåga att leverera tjänster som vattenrening med mera.

Skyddet av våtmarker går framåt, men i ganska långsam takt. Under året har flera överenskommelser träffats med markägare om ersättning för planerat formellt skydd av myrar, men det har inte beslutats om några nya myrreservat. Under 2016 har lador restaurerats i naturreservatet Svansele dammängar och slåtter har utförts i delar av reservatet. Det genomförs fortlöpande bete av nyrestaurerade strandängar in bland annat Brånsjöns naturreservat, och det sker kontinuerligt slåtter och vård av kulturreservatet Rörträsks silängar.

Återskapande av våtmarker

Länsstyrelsen har 2016 arbetat vidare med förberedelser för att kunna genomföra betesrestaurering bland annat inom Gärdefjärdens naturreservat, främst i form av förhandlingar med de många berörda markägarna. Det nya landsbygdsprogrammet ger goda förutsättningar för finansiering av genomförandet av restaureringen.

Gynnsam bevarandestatus och hotade arter

Enligt ArtDatabanken (2013) är bevarandestatusen otillräcklig för flertalet boreala våtmarkstyper. För att höja statusen krävs utökad hänsyn, skydd och restaurering. Länets palsmyrar minskar fortlöpande pga ett allt varmare klimat.

Läget för rödlistade våtmarksarter har inte ändrats nämnvärt under senare år. De mest hotade våtmarksarterna finns i sumpskogar. Även arter som gynnas av slåtter och hävd har en svår situation eftersom den tidigare utbredda slåttern av våtmarker har upphört.

Analys och bedömning

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 utan ytterligare styrmedel och resurser. Preciseringarna är delvis otydliga vilket försvårar uppföljning och bedömning av vilka ytterligare insatser som krävs.

Trenden för våtmarkernas miljötillstånd är neutral eller svagt negativ. Våtmarker prioriteras sällan i miljöarbetet. Möjligheten att nå miljömålet är starkt beroende av utvecklingen inom andra miljömål som till exempel Levande skogar och Ett rikt odlingslandskap det vill säga verksamheter som skogs- och jordbruk. 

Trender om ökad skyddsdikning och torvtäkt motverkar miljömålet. Drivkrafter i den negativa trenden är bland annat en ökad efterfrågan på biobränslen.

Värdefulla våtmarker skadas fortfarande i viss omfattning vid tex skogsbruk och vägbyggnad. Befintliga lagar och styrmedel säkerställer inte att tillräcklig hänsyn tas. Det behövs en mer restriktiv hållning mot skador på våtmarker och sumpskogar och mer resurser för förebyggande arbete och tillsyn.

Det behöver göras stora insatser för att återställa våtmarkers hydrologi. Det har genomförts flera bra projekt med betesrestaurering på våta marker i länet. Hydrologisk återställning av dikade våtmarker har dock genomförts i mycket begränsad utsträckning. Den tidigare skjuts i återställningsarbetet som blev följden av några år med särskilda uppdrag och resurser till länsstyrelsen för uppsökande arbete har nu avtagit, efter att resurser för det arbetet har uteblivit under 2015-2016.

Länsstyrelsen bedömer att det behöver återställas fler våtmarker i länet för att det ska finnas tillräckligt med livsmiljöer för arter och habitat att nå en gynnsam bevarandestatus och för att återställa våtmarkernas möjligheter att leverera viktiga ekosystemtjänster. Hydrologisk återställning behöver genomföras både i odlingslandskapet, på dikade myrar (bland annat i rikkärr) och i sumpskogar. Kulturmiljövärden behöver också uppmärksammas mer vid restaureringar.

Det behövs tydligare styrmedel (uppdrag, mål) och öronmärkta resurser för att genomföra hydrologisk återställning.

Våtmarker behöver bevaras långsiktigt i större utsträckning än vad som är planerat inom ramarna för Myrskyddsplanen. Takten i det formella skyddet måste också öka rejält om Myrskyddsplanen ska vara genomförd till 2020. Det behövs även mer resurser till skötsel och restaurering av våtmarker i skyddade områden.

Skydd och vård av kulturhistoriska värden behöver ges större uppmärksamhet. Det behövs resurser för både kartläggning, skydd och vård av kulturmiljöer.

Arbetet med att skydda myrar kommer fortsatt att behöva stå tillbaka. I ett regionalt perspektiv prioriteras fortsatt skyddet av värdefulla skogar, som annars skulle avverkas.