Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det behövs fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

I Västerbotten bor vi få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Trots det har vi allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i för att förbättra våra livsmöjligheter och bevarandet av våra natur- och kulturvärden.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt. Tillsammans med de nationella bedömningarna kommer endast ett av sexton miljömål att uppnås till 2020 i Västerbotten, Skyddande ozonskikt. Fyra av målen bedöms som nära att nå och tolv av målen som inte möjliga att nås. För att nå målen kommer det att behövas många fler vägledande beslut och insatser.

I länet genomförs en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Några exempel på det som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten och bildandet av natur- och kulturreservat. Längs Vindelälvsdalen pågår ett stort projekt om att bli Biosfärsområde. Inom klimatklivet beviljades 14 ansökningar investeringsstöd under 2017. Skellefteå bygger kulturhus i trä och Vilhelmina arbetar med att ta fram en grön översiktsplan. Umeå satsar på medskapande, jämställdhet och mångfald för en grönare framtid och samlar allt arbete för hållbar utveckling under begreppet Green Umeå. Årligen arrangeras SEE hållbarhetsveckan (socialt, ekonomiskt och ekologiskt) där regionalt och lokalt hållbarhetsarbete lyfts fram. För tredje året i rad arrangerade Länsstyrelsen Klimatforum Västerbotten där årets fokus låg på mat och klimat.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Utvecklingen går långsamt när det gäller skydd, återställning och ökad hänsyn till våtmarker. Våtmarkers kulturhistoriska värden uppmärksammas knappast alls och våtmarkernas miljötillstånd försämras troligen långsamt men kontinuerligt.

Miljötillståndet
Många våtmarker i länet har påverkats i historisk tid av utdikning, vägbyggnad mm. Flest skadade våtmarker finns i de östra delarna medan många våtmarker är opåverkade i de västra delarna. Följdeffekter av dikningen är, utöver förlusten av fungerande våtmarker, bl. a. försämrad vattenkvalitet i nedströms liggande vattensystem och ökad risk för översvämningar.

Allt oftare återkommande vintrar utan tjäle har lett till ökade problem med körskador på våta marker i samband med skogsbruk. Länsstyrelsen hanterar få ansökningar om nydikning men får regelbundet in anmälningar om otillåten dikning vilket visar att det finns ett mörkertal. Ökat intresse för torvbrytning motverkar miljömålet, flera ansökningar om torvtäkt i länet är under behandling.

Ekosystemtjänster och bevarade natur- och kulturmiljövärden
Det genomförs små insatser i Västerbottens län för att förbättra våtmarkers förmåga att leverera ekosystemtjänster. Skadade våtmarker läcker koldioxid och har nedsatt förmåga att leverera tjänster som vattenrening, flödesutjämning mm.

Skyddet av våtmarker går framåt i långsam takt. Under 2017 har enstaka överenskommelser träffats med markägare om ersättning för planerat formellt skydd av myrar, och det kommer att bildas ett nytt myrreservat, Gäddsjömyran. Det genomförs bete av våta strandängar i flera naturreservat, och det sker kontinuerligt slåtter och vård inom kulturreservatet Rörträsks silängar.

Återskapande av våtmarker
Under 2017 har länsstyrelsen arbetat vidare med förberedelser för att kunna genomföra betesrestaurering inom Gärdefjärdens naturreservat, främst i form av förhandlingar med de många berörda markägarna. En ansökan om bidrag från landsbygdsprogrammet håller på att tas fram för att lösa finansieringen.

Gynnsam bevarandestatus och hotade arter
Enligt ArtDatabanken (2013) är bevarandestatusen otillräcklig för flertalet boreala våtmarkstyper. För att höja statusen krävs utökad hänsyn, skydd och restaurering. Arealen palsmyrar minskar kontinuerligt pga ett allt varmare klimat.

Läget för rödlistade våtmarksarter har inte ändrats under senare år. De mest hotade våtmarksarterna finns i sumpskogar. Även arter som gynnas av slåtter och hävd har en svår situation eftersom den tidigare utbredda slåttern av våtmarker har upphört.

Analys och bedömning

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 utan ytterligare styrmedel och resurser. Preciseringarna är delvis otydliga vilket försvårar uppföljning och bedömning av vilka ytterligare insatser som krävs.

Trenden för våtmarkernas miljötillstånd är neutral eller svagt negativ. Våtmarker prioriteras sällan i miljöarbetet. Möjligheten att nå miljömålet är starkt beroende av utvecklingen inom andra miljömål som till exempel Levande skogar och Ett rikt odlingslandskap det vill säga verksamheter som skogs- och jordbruk. 

Ökad skyddsdikning, dikesrensning och torvtäkt motverkar miljömålet om bevarade våtmarker. Drivkrafter är bl.a. den allt större efterfrågan på biobränslen.

Hänsynen behöver förbättras
Värdefulla våtmarker skadas fortfarande i viss omfattning vid tex skogsbruk och vägbyggnad. Befintliga lagar och styrmedel säkerställer inte tillräcklig hänsyn. Det behövs en mer restriktiv hållning mot skador på våtmarker och sumpskogar och mer resurser för förebyggande arbete och tillsyn.

Det behövs tydligare incitament för hydrologisk återställning
Det behöver göras stora insatser för att återställa våtmarkers hydrologi. Det har genomförts flera bra projekt med betesrestaurering på våta marker i länet. Men hydrologisk återställning har genomförts i mycket begränsad utsträckning. I nuläget saknas tyvärr incitament för markägare och andra potentiella aktörer att genomföra hydrologisk återställning av dikade marker.

Länsstyrelsen bedömer att det behöver återställas fler våtmarker i länet för att det ska finnas tillräckligt med livsmiljöer för arter och habitat att nå en gynnsam bevarandestatus och för att återställa våtmarkernas möjligheter att leverera viktiga ekosystemtjänster som flödesutjämning och förbättrad vattenkvalitet i våra vattenmiljöer. Hydrologisk återställning behöver genomföras både i odlingslandskapet, på dikade myrar (bl.a. i rikkärr) och i sumpskogar. Kulturmiljövärden behöver också uppmärksammas mer vid restaureringar.

Det behövs tydligare styrmedel (uppdrag, mål) och öronmärkta resurser, för att hydrologisk återställning ska komma att ske i någon betydelsefull omfattning i framtiden.

Mer resurser behövs för att bevara och vårda natur- och kulturmiljövärden
Våtmarker behöver bevaras långsiktigt i större utsträckning än vad som är planerat inom ramarna för Myrskyddsplanen. Takten i det formella skyddet måste också öka rejält om Myrskyddsplanen ska vara genomförd till 2020. Det behövs även mer resurser till skötsel och restaurering av våtmarker i skyddade områden.

Skydd och vård av kulturhistoriska värden på våtmarker behöver ges större uppmärksamhet. Det behövs resurser för både kartläggning, skydd och vård av kulturmiljöer.

Prioriteringar i länet
Arbetet med att skydda myrar kommer fortsatt att stå tillbaka något till förmån för det mer akuta behovet att skydda värdefulla skogar, som annars skulle avverkas.