Sveriges miljömål

Regionala miljömål

Jämtlands län

smiley saknas

1. Begränsad klimatpåverkan

Klimatfrågan är en global fråga. Jämtlands län kan i det globala och nationella perspektivet i första hand bidra till en begränsad klimatpåverkan genom exporten av förnybar energi från vattenkraft, vindkraft, bioenergi med mera. Därutöver behöver Jämtlands län minska utsläppen av växthusgaser, framförallt inom transportsektorn.
Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020.

2. Frisk luft

Luften är relativt ren på de flesta håll i Jämtlands län i jämförelse med många andra områden i Sverige. Utsläppen av flera luftföroreningar minskar vilket är en positiv utveckling. Effekten av de minskade utsläppen på luftkvaliteten är svår att följa upp då det råder brist på underlagsdata.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

3. Bara naturlig försurning

Försurande nedfall har en effekt framförallt i fjällmiljö med tunna jordtäcken, svårvittrad berggrund och liten växtlighet. Utvecklingen är oklar, nedfallet har minskat, men effekterna i miljön är kvar. För att mildra effekterna av försurning behöver kalkning av sjöar och vattendrag fortsätta.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

4. Giftfri miljö

Kemikalielagstiftningen och forskningen är inte tillräckligt långtgående för att ge förutsättningar för en giftfri miljö. Regionalt sker dock många åtgärder, i synnerhet för att byta ut varor och produkter med farliga ämnen. Arbetet inom förorenade områden pågår löpande men takten behöver öka.
smiley saknas

5. Skyddande ozonskikt

Ozonskiktet kommer troligen att börja återhämta sig och bli tjockare omkring år 2020. En fullständig återhämtning beräknas troligtvis inträffa omkring 2050. Utmaningen de kommande åren är att kunna omhänderta CFC-haltigt avfall såsom köldbärare och byggavfall för att förhindra fortsatt spridning av ozonnedbrytande ämnen.
smiley saknas

6. Säker strålmiljö

I det stora hela saknas det underlagsmaterial och en heltäckande bild av strålmiljön och det finns idag mycket begränsade resurser för att öka kunskapen och ändra beteenden. En ändrad attityd till solande är en viktig del för att nå målet.
Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020.

7. Ingen övergödning

Övergödningsproblematiken i Jämtlands län är inte omfattande om man jämför med södra Sverige. Dock saknas kunskap om övergödningens påverkan på naturligt näringsfattiga miljöer. Insatser för att öka kunskapen har påbörjats men ytterligare resurser behöver tillföras.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

8. Levande sjöar och vattendrag

Jämtlands län hyser ett stort antal sjöar och vattendrag, stora delar av Ångermanälven, Indalsälven, Ljungan och Ljusnan rinner genom länet. Fysisk påverkan från vattenkraft, tidigare flottning och vandringshinder i övrigt, utgör störst påverkan på länets vattenmiljöer och åtgärder inom dessa områden behöver prioriteras.
Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020.

9. Grundvatten av god kvalitet

Länet är förhållandevis rikt på grundvatten av god kvalitet. För att ge en säker dricksvattenförsörjning behöver viktiga grundvattenresurser ges ett bra skydd och beaktas i samhällsplaneringen. Kunskapen om grundvattnets kvalitet och kvantitet samt påverkan på angränsande ekosystem behöver öka.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

11. Myllrande våtmarker

Det största hotet mot skyddsvärda våtmarker bedöms idag vara skogsbruket med inriktning på myrholmar, sumpskogar och våtmarksangränsande skogar samt byggande av skogsbilvägare. Barmarkskörning och vindkraftutbyggnad är två växande problem för länets myrar.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

12. Levande skogar

Miljötillståndet i länets skogar varierar och det krävs fortsatt utveckling av miljöhänsynen i skogsbruket samt ytterligare bevarandeinsatser. Utvecklingen är negativ. Skogstyperna kalkbarrskogar, skogar med hög bonitet, lövsuccessionsskogar samt sandtallskogar är särskilt värda att bevara.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

13. Ett rikt odlingslandskap

Att uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap i Jämtlands län är en svår utmaning. Igenväxning hotar som följd av ett minskande antal betesdjur och skötseln av värdefulla natur- och kulturmiljöer minskar, vilket medför att utvecklingen går åt fel håll. Dock kan ett visst trendbrott skönjas.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

14. Storslagen fjällmiljö

Kunskapsbrist råder om hur klimatförändringar och sammalagda effekter av olika markanvändningsanspråk påverkar livsmiljöer, växter och djur i fjällmiljö. Omfattningen av markskador på grund av ökande terrängkörning är svårbedömd men troligen betydande. Det är viktigt med mer resurser inom kulturmiljöområdet.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

15. God bebyggd miljö

Flera åtgärder och planeringsinsatser bidrar positivt till olika preciseringar. Till exempel så har flera kommuner har tagit fram aktuella översiktsplaner och fördjupningar för att styra mark- och vattenanvändning på ett hållbart sätt. Förändringarna sker dock för långsamt för att kunna ge önskad effekt före 2020.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

16. Ett rikt växt- och djurliv

Det blir mycket svårt att nå miljömålet i Jämtlands län. Skog och kulturlandskap har de flesta hotade arterna. Arealen naturskog minskar snabbare än arealen tillkommande områdesskydd. Hävdberoende gräsmarksarter hotas främst på grund av upphörd hävd och brist på betesdjur. Invasiva arter är en tillkommande ekologisk faktor.
smiley saknas

17. Generationsmålet

Många insatser och åtgärder har genomförts i Jämtlands län under året som bidrar till Generationsmålet.

Når vi målet i ditt län?